Naturvetenskapliga språket skiljer sig mellan olika ämnen

Språket skiljer sig mellan de olika naturvetenskapliga ämnena och den språkliga dräkten som man väljer att klä uppgifter i har betydelse för hur elever tolkar och löser uppgifter i naturvetenskap. Det visar Tomas Perssons avhandling.

Tomas Persson
Tomas Persson

Född 1979
i Sveg

Disputerade 2016-05-20
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
De naturvetenskapliga ämnesspråken. De naturvetenskapliga uppgifterna i och elevers resultat från TIMSS 2011 år 8

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i naturvetenskap och det talas mycket om att språket är viktigt i naturvetenskap. Jag var nyfiken på vad ett naturvetenskapligt språk är och hur det skiljer sig från det vardagliga språkbruket, samt hur det på olika sätt påverkar eleverna. Jag ville ta reda på hur man kan förbättra undervisningen för att öka elevernas förståelse.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om just de naturvetenskapliga ämnesspråken. Jag började titta på det naturvetenskapliga ämnesspråket men efter ett tag visade det sig att det inte är ett och samma språk i de olika ämnena. Jag har analyserat de naturvetenskapliga frågorna i den internationella undersökningen TIMSS från år 2011 och har relaterat detta till hur eleverna har lyckats lösa uppgifterna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Mina resultat visar att språkanvändningen skiljer sig mellan de olika naturvetenskapliga ämnena och att den här språkliga dräkten som man väljer att klä uppgifter i påverkar olika grupper av elever på olika sätt. Det innebär att lärare i naturvetenskap har en viktig roll i att beskriva och förklara de olika sätt som man uttrycker sig på inom naturvetenskap, eftersom de är mest bekanta med den typen av språkbruk som förekommer i de olika naturvetenskapliga ämnena.

– Vissa av de språkliga dragen som förekommer i naturvetenskap påverkar olika elever på olika sätt. Vissa språkliga drag stödjer vissa elever, en ökad precisionsnivå i uppgifter är exempelvis något som påverkar flickor och högpresterande elever positivt. Ett annat exempel är att man genom att öka graden av personifikation i en uppgift, som att blanda in personliga pronomen, namn på platser eller personer, försvårar för samtliga grupper utom för de högpresterande. De högpresterande eleverna verkar kunna hantera kombinationen av en naturvetenskaplig uppgift och en mer vardaglig kontext. Det visar sig även att vokabulären i kemiuppgifterna stämmer väl överens med de ord som eleverna möter i läroböcker, men också att det är den vokabulär som skiljer sig mest från både en mer vardaglig vokabulär och en mer begränsad vokabulär.

Vad överraskade dig?

– Att det visade sig vara försvårande att placera uppgifterna i en kontext – jag trodde att det tvärt om skulle vara enklare. Något annat som förvånade mig var att fysikuppgifterna i TIMSS var mer ordrika än de andra ämnenas uppgifter, det hade jag inte väntat mig. Jag utgick från att biologi var ordrikare. Däremot visade det sig att biologiuppgifterna hade betydligt fler abstrakta ord medan fysikuppgifterna hade mer konkreta ord.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i sitt praktiska arbete, resultaten visar på vikten av att förklara det naturvetenskapliga språket, inte bara tekniska termer utan även det sätt som språket används och fungerar på. Men även andra personer som är inblandade i att ta fram texter för skolbruk som läromedelsförfattare och redaktörer kan ha nytta av det. Man kan även ha nytta av dem vid utformning av lärarutbildningen och lärarfortbildningar.

Åsa Lasson

 

Sidan publicerades 2016-06-30 13:04 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-11-07 10:14 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Naturvetenskap måste sättas in i ett sammanhang”

Susanne Walan har utforskat en undervisningsmodell i NO som utgår från att sätta in ämnet i ett sammanhang som är intressant för eleverna. Lärare som testade metoden tyckte att den fungerade "alldeles lysande".

Forskning på schemat berikar NO-undervisningen

Ett verkligt forskningsprojekt i NO gjorde eleverna engagerade – och även elever som tidigare inte visat större intresse för ämnet blev motiverade, visar Jenny Hellgrens avhandling.

Spanskans tempus tar olika lång tid att lära

Svenskspråkiga elever har betydligt svårare att lära sig använda spanskans imperfekt jämfört med dess preteritum. Som lärare i de latinska språk finns därför skäl att fokusera på hur just imperfekt fungerar, menar forskare Fernando López Serrano.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Planering och implementering av utbildningsreformer påverkas av upplevda hotbilder. Det konstaterar Helen Dwyer i sin avhandling om hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att det skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och olika socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

Lärare använder centrala begrepp på olika sätt i genetikundervisningen, vilket gör innehållet otydligt för eleverna. Det visar Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Barns grupplekar skapar olika slags energier

Elevers lekar i olika typer av kamratgrupper skapar olika slags känsloenergier. De här energierna påverkar klassrumsklimatet, visar Maria Heintz som forskat om skolbarns sociala samspel.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers kunskapssyn har betydelse för deras lärande

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat de senaste 20 årens styrning av Skolverket. Att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden var ett överraskande resultat.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Skärmtiden kan leda till närsynthet hos barn

Närsynthet hos barn i 4-7 års ålder har ökat med 179 procent de senaste sex åren i Jönköpings län. Denna ökning sker samtidigt som digitala skärmar blir populärare. Ögonläkaren Tomas Bro vill nu se om de två har ett samband.

What makes a good school culture?

Most principals have an instinctive awareness that organizational culture is a key element of school success. But like many organizational leaders, principals may get stymied when they actually try to describe the elements that create a positive culture.

Procrastinating? Still? How a tomato timer can help you stop putting things off

Procrastination is painful. But setting a timer for 25 minutes, focusing deeply and then rewarding yourself can help students accomplish their goals. According to educator Barbara Oakley, ”Anyone can do 25 minutes of studying.”

What video games in schools can teach us about learning

Southgate primary in West Sussex is one of many British schools bringing games into the classroom, with staff seeing benefits for parents as well as students.

Yrkesutbildningar utan teoretiska ämnen ger sämre läsförmåga i vuxenlivet

En färsk nordisk studie visar att läsförmågan är märkbart högre hos de som läst allmänna ämnen i sin yrkesutbildning jämfört med de som inte gjort det.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats