Komplex vardag påverkar användningen av digital teknik

Vad får en lärare att använda, eller inte använda digital teknik? Den frågan har Sadaf Salavati undersökt i sin avhandling.

Sadaf Salavati
Sadaf Salavati

Född 1985
Bor i Växjö

Disputerade 2016-11-03
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Use of Digital Technologies in Education: The Complexity of Teachers' Everyday Practice

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Under min studietid, då jag läste systemvetenskap, fick jag vara med och hjälpa till att undervisa på en kurs. Där insåg jag att det är otroligt roligt så när jag fick möjlighet att börja forska var det självklart att välja ett ämne som kombinerar just digital teknik och undervisning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om komplexiteten i lärarens vardagliga arbete avseende användningen av digital teknik. Jag har tittat på lärare på högstadiet och hur deras arbetssituation ser ut och vad som påverkar deras arbetssätt, pedagogik och tankar. Men också hur det i sin tur leder till användningen, eller icke-användningen av digital teknik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Insikten om hur komplex lärarnas vardagspraktik är. Alla har olika sätt, världsbilder och syn på vad det innebär att vara lärare. De har olika bilder av vad som förväntas av dem, syn på studenter, pedagogik och arbetssätt. Det påverkar om de väljer att använda teknik eller inte, och på vilket sätt. Sen styrs de också av sin omgivning, beslutsägare och skolledare, som i sin tur har ett eget sätt att se på saker som inte alltid stämmer överens med lärarens.

Vad överraskade dig?

– Att man har en rätt begränsad insyn i hur lärarens arbetssituation i skolan faktiskt ser ut och hur mycket de måste ha koll på. Jag trodde att jag hade en bra bild av detta men när jag gjorde observationer kring detta så blev jag ändå förvånad. Det var mer komplext än jag anat.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt aktörer som befinner sig utanför skolans vardagspraktik och som fattar besluten. De kan få en förståelse för vad som krävs för att lärare ska använda den digitala tekniken. Det handlar inte bara om att ha den tillgänglig. Sen kan det nog vara intressant även för lärarna, även om de förstås är medvetna om hur det är att vara lärare. Men de kan få en inblick i hur andra tänker.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2016-12-12 10:50 av Susanne Sawander


Relaterat

Nära relationer och varierad undervisning triggar motivationen

Jan Blomgren har forskat om vad som motiverar elever i skolan. Svaren är entydiga, viktigast av allt är en nära relation till läraren, snabbt återkoppling och hjälp att formulera mål.

Frånvaro ofta i fokus i skolan

Den digitala frånvaroregistreringen visualiserar frånvaro på ett tydligare sätt än då frånvaro registrerades på ett papper. "Registreringen gör det komplexa fenomenet skolfrånvaro ännu mer komplext," säger forskaren Linnea Bodén.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Helene Bergentoft i sin avhandling.

Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till i en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Konflikter pressar studenter och nyblivna lärare

Det som oftast ligger bakom känslomässiga utmaningar hos lärarstudenter och nyblivna lärare är konflikter med elever, vårdnadshavare och kollegor. För att hantera detta utvecklas olika strategier, visar Henrik Lindqvist i sin forskning.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Växande antal utvärderingar av skolan

Utvärderingarna av skolan blir allt fler och allt mer kontrollerande. Malin Benerdal har forskat om hur detta motiveras, vilka värderingar som styr och vem som får komma till tals.

Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser