Komplex vardag påverkar användningen av digital teknik

Vad får en lärare att använda, eller inte använda digital teknik? Den frågan har Sadaf Salavati undersökt i sin avhandling.

Sadaf Salavati
Sadaf Salavati

Född 1985
Bor i Växjö

Disputerade 2016-11-03
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Use of Digital Technologies in Education: The Complexity of Teachers' Everyday Practice

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Under min studietid, då jag läste systemvetenskap, fick jag vara med och hjälpa till att undervisa på en kurs. Där insåg jag att det är otroligt roligt så när jag fick möjlighet att börja forska var det självklart att välja ett ämne som kombinerar just digital teknik och undervisning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om komplexiteten i lärarens vardagliga arbete avseende användningen av digital teknik. Jag har tittat på lärare på högstadiet och hur deras arbetssituation ser ut och vad som påverkar deras arbetssätt, pedagogik och tankar. Men också hur det i sin tur leder till användningen, eller icke-användningen av digital teknik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Insikten om hur komplex lärarnas vardagspraktik är. Alla har olika sätt, världsbilder och syn på vad det innebär att vara lärare. De har olika bilder av vad som förväntas av dem, syn på studenter, pedagogik och arbetssätt. Det påverkar om de väljer att använda teknik eller inte, och på vilket sätt. Sen styrs de också av sin omgivning, beslutsägare och skolledare, som i sin tur har ett eget sätt att se på saker som inte alltid stämmer överens med lärarens.

Vad överraskade dig?

– Att man har en rätt begränsad insyn i hur lärarens arbetssituation i skolan faktiskt ser ut och hur mycket de måste ha koll på. Jag trodde att jag hade en bra bild av detta men när jag gjorde observationer kring detta så blev jag ändå förvånad. Det var mer komplext än jag anat.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt aktörer som befinner sig utanför skolans vardagspraktik och som fattar besluten. De kan få en förståelse för vad som krävs för att lärare ska använda den digitala tekniken. Det handlar inte bara om att ha den tillgänglig. Sen kan det nog vara intressant även för lärarna, även om de förstås är medvetna om hur det är att vara lärare. Men de kan få en inblick i hur andra tänker.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2016-12-12 10:50 av Susanne Sawander


Relaterat

Nära relationer och varierad undervisning triggar motivationen

Jan Blomgren har forskat om vad som motiverar elever i skolan. Svaren är entydiga, viktigast av allt är en nära relation till läraren, snabbt återkoppling och hjälp att formulera mål.

Frånvaro ofta i fokus i skolan

Den digitala frånvaroregistreringen visualiserar frånvaro på ett tydligare sätt än då frånvaro registrerades på ett papper. "Registreringen gör det komplexa fenomenet skolfrånvaro ännu mer komplext," säger forskaren Linnea Bodén.

”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Gymnasieelever använder gärna "tänk-om"-frågor när de förklarar historiska skeenden. Det konstaterar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar. Panagiota Nasiopoulous forskning visar också att en mindre andel förskollärare nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Svårt utgå från storskaliga mätningar vid reformer i skolalgebra

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det visar Kristina Palm Kaplan i sin avhandling.

Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får vara i ute i naturen får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor. Det visar Margaretha Häggströms forskning om barns relationer till skogsmiljöer.

Waldorfpedagogik i praktiken

Leif Tjärnstig har i sin avhandling studerat hur waldorflärare tänker, handlar och förstår undervisningen i klassrummet.

Många unga vittnar om utsatthet

Erfarenheter hos barn och unga i form av sexuella övergrepp, våld, bevittnat våld eller känslomässig försummelse har koppling till hög skolfrånvaro. Det visar Johan Melander Hagborgs avhandling om hur utsatthet påverkar utvecklingen i de tidiga tonåren.

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Bildberättande i skymundan

Skolans fokus på nyttoaspekter och mätbar kunskap gör det svårt för såväl lärarna, som eleverna, att arbeta mer utforskande i bild. Det konstaterar Frida Marklund som forskat om bildberättande i skolan.

Att lära genom att skriva

På universitet och högskolor läggs inte mycket tid på att undervisa om skrivande, vilket gör att uppsatskursen kanske är svårare för de studenter som inte är lika framgångsrika i sina studier. Det konstaterar Sofia Hort som forskat om studenters skrivande.  

Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Nyhetsmedia tar stor plats i religionsundervisningen. Men det görs med noggrann avvägning och mycket reflektion från lärarnas sida, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Undervisa på distans – så kan du arbeta

Struktur är viktig i all undervisning – men det är särskilt viktigt när undervisningen sker på distans. Anna Åkerfeldt, projekt- och processledare på Ifous, har sammanställt tips och råd för dig som ska undervisa på distans.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Lektionsdesign på distans – förebygg svårigheter med virtuell gemenskap

Specialpedagogen och gymnasieläraren Helena Wallberg delar med sig av några tips för att få det att funka för alla elever och förebygga skolsvårigheter som lätt kan uppstå i en virtuell lärmiljö.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.