Komplex vardag påverkar användningen av digital teknik

Vad får en lärare att använda, eller inte använda digital teknik? Den frågan har Sadaf Salavati undersökt i sin avhandling.

Sadaf Salavati
Sadaf Salavati

Född 1985
Bor i Växjö

Disputerade 2016-11-03
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Use of Digital Technologies in Education: The Complexity of Teachers' Everyday Practice

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Under min studietid, då jag läste systemvetenskap, fick jag vara med och hjälpa till att undervisa på en kurs. Där insåg jag att det är otroligt roligt så när jag fick möjlighet att börja forska var det självklart att välja ett ämne som kombinerar just digital teknik och undervisning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om komplexiteten i lärarens vardagliga arbete avseende användningen av digital teknik. Jag har tittat på lärare på högstadiet och hur deras arbetssituation ser ut och vad som påverkar deras arbetssätt, pedagogik och tankar. Men också hur det i sin tur leder till användningen, eller icke-användningen av digital teknik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Insikten om hur komplex lärarnas vardagspraktik är. Alla har olika sätt, världsbilder och syn på vad det innebär att vara lärare. De har olika bilder av vad som förväntas av dem, syn på studenter, pedagogik och arbetssätt. Det påverkar om de väljer att använda teknik eller inte, och på vilket sätt. Sen styrs de också av sin omgivning, beslutsägare och skolledare, som i sin tur har ett eget sätt att se på saker som inte alltid stämmer överens med lärarens.

Vad överraskade dig?

– Att man har en rätt begränsad insyn i hur lärarens arbetssituation i skolan faktiskt ser ut och hur mycket de måste ha koll på. Jag trodde att jag hade en bra bild av detta men när jag gjorde observationer kring detta så blev jag ändå förvånad. Det var mer komplext än jag anat.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt aktörer som befinner sig utanför skolans vardagspraktik och som fattar besluten. De kan få en förståelse för vad som krävs för att lärare ska använda den digitala tekniken. Det handlar inte bara om att ha den tillgänglig. Sen kan det nog vara intressant även för lärarna, även om de förstås är medvetna om hur det är att vara lärare. Men de kan få en inblick i hur andra tänker.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2016-12-12 10:50 av Susanne Sawander


Relaterat

Nära relationer och varierad undervisning triggar motivationen

Jan Blomgren har forskat om vad som motiverar elever i skolan. Svaren är entydiga, viktigast av allt är en nära relation till läraren, snabbt återkoppling och hjälp att formulera mål.

Frånvaro ofta i fokus i skolan

Den digitala frånvaroregistreringen visualiserar frånvaro på ett tydligare sätt än då frånvaro registrerades på ett papper. "Registreringen gör det komplexa fenomenet skolfrånvaro ännu mer komplext," säger forskaren Linnea Bodén.

Motstridiga styrprinciper påverkar lärares arbete

Svenska lärare styrs mer av marknadens logik, snarare än professionalismens dito. Det är en av slutsatserna Katarina Samuelsson drar i sin forskning om lärarkårens kontextuella förutsättningar.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skolämnet påverkar utformning av undervisning

Ämnet i sig påverkar lärarnas sätt att utforma undervisningen. I exempelvis matematiken bygger undervisningen på elevernas enskilda arbete medan undervisningen i historieämnet däremot utgår från gemensamt arbete. Det visar en avhandling av Monica Egelström.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

Elevers maktspel påverkar musikundervisningen

Mikael Persson har utforskat maktspelet mellan elever och hur det påverkar musikundervisningen. Han förvånas över det hårda klimatet på musikprofilskolan.

Skolmusikalprojekt reproducerar elevroller

Samhällets omgivande strukturer har stor påverkan hur makten fördelas i skolmusikalprojekt. Det innebär att skolmusikalprojekt reproducerar redan givna elevroller, visar Lorentz Edberg.

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Elever behöver stöd för att hantera information på nätet

Kunskap blir inte mer tillgänglig bara för att det finns information på nätet. Elever behöver stöd i själva sökandet av information, visar Anne Sollis som forskat om hur studenter och gymnasieelever inom naturvetenskaplig utbildning hanterar digital information.

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.

Beskrivning av skrivandets syfte förändras över tid

I gymnasieläromedel om skrivande från 80-talet betonas det skönlitterära berättandet. I en modern utgåva av samma läromedel har fokus flyttats mot det redogörande skrivandet och det skönlitterära nämns nästan inte alls, konstaterar Sofia Pulls i sin avhandling.

Varierande tolkning av social rättvisa

Många lärare har svårt att skapa mening om vad social rättvisa inom ramen för musikundervisningen innebär i praktiken. Det visar Anna-Karin Kuuse i sin forskning om hur social rättvisa tolkas i styrdokument, i lärares förståelse och deras undervisningspraktik.

Informell ton präglar digital diskussion på förskollärarutbildning

En informell ton präglar de digitala diskussionerna mellan lärare och studenter på förskollärarutbildning. Det bottnar i synen på lärande som samlärande, visar Fredrik Hanell som forskat om hur digitala redskap används i förskollärarutbildningen.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Mer jobb för förstelärare – men ingen extra tid

Att vara förstelärare innebär ofta mer arbete – men bara 10 procent av lärarna får minskad undervisningstid. Det bekräftar ny forskning.

Tydlighet och inkludering ger trygghet och självförtroende

Lunchrasten är slut. Eleverna kommer in i klassrummet där Ida Jonsson och Maria Pettersson tar emot för en mattelektion i halvklass. De arbetar strukturerat med tydlighet och inkludering och det ger eleverna trygghet och självförtroende.

How states compare on STEM education

A new, interactive national report called the STEM Opportunity Index – developed by the National Math and Science Initiative, SRI International and 100Kin10 – compares how states are supporting STEM education based on 10 indicators. NMSI CEO Bernard Harris says the goal is for states to use the data to improve STEM education.

How Dungeons & Dragons can help kids develop social-emotional learning skills

Playing a cooperative role-playing game like Dungeons & Dragons can have the added benefit of helping kids develop social emotional skills.