Dela:

Sexuella kränkningar ofta orsak till depressiva symptom hos tonårsflickor

Sexuella trakasserier som glåpord, tafsande och bilder är den starkaste faktorn bakom depressiva symptom bland tonårsflickor. Det visar Heléne Zetterström Dahlqvist som också undersökt hur Disa-metoden fungerar i skolorna.

Heléne Zetterström Dahlqvist
Heléne Zetterström Dahlqvist

Född 1974
Bor i Njurunda

Disputerade 2016-12-02
vid Mittuniversitetet


AVHANDLING
Determinants of Depressive Symptoms in Adolescents: The Role of Sexual Harassment and Implications for Preventive Interventions

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är folkhälsovetare och har tidigare arbetat som folkhälsoplanerare inom landstinget. Där kom jag i kontakt med Disa, en metod som används i skolan för att minskar depressiva symtom hos unga. Disa påstods vara evidensbaserad men vid en närmare granskning såg jag att evidensen bestod av en magisteruppsats. När jag fick möjlighet att forska ville jag undersöka effekten av Disa men också vilka faktorer som ligger bakom depressiva symptom bland ungdomar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilken effekt Disa har på de ungdomar som erbjuds metoden. Men också vilka individuella, psykosociala och strukturella faktorer som kan ha betydelse för depressiva symptom bland unga. Avhandlingen bygger på enkäter bland drygt 1000 elever mellan 14-16 år i en kommun. Enkäterna gjordes vid tre tillfällen med ett års mellanrum. Eleverna har fått svara på frågor om självkänsla, relationer med föräldrar, kompisar, lärare, sexuella trakasserier, mobbning, invandrarbakgrund och materiellt välstånd. De har också fått svara på om de gått Disa-programmet under året.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att sexuella trakasserier är en stark faktor bakom depressiva symptom bland tjejer i den här åldern. Med sexuella trakasserier menas här att mot sin vilja bli utsatt för glåpord, ryktesspridning, tafsad på, få bilder med sexuellt innehåll skickade till sig, bli offentlig kommenterad för sin egen kropp men också rena övergrepp.

– Resultaten visar att tjejer och killar i lika hög grad är utsatta för sexuella trakasserier. Men det är nästan bara för tjejer som detta har samband med depressiva symptom. Verbala trakasserier med homofobiskt innehåll är vanligare bland killar medan tjejerna även trakasseras fysiskt eller genom offentlig kränkning. Den som trakasserar är i de allra flesta fall en kille i samma skola, därefter en kille i en annan skola, pojkvän, en kille som de inte känner och i sista hand en vuxen. Även tjejer trakasserar, tidigare forskning visar att det då ofta handlar om att ”ge igen”. De killar som utsätts för trakasserier mår ofta redan dåligt. Den viktigaste bestämningsfaktorn för depressiva symptom bland pojkar är att inte ha lika mycket pengar som kompisarna.

– Min analys är feministiskt – jag menar att skillnaderna i resultat när det gäller sexuella trakasserier mellan tjejer och killar förklaras av att sexuella trakasserier är ett verktyg för att skapa en viss maktordning där den överordnade maskuliniteten dominerar. Tjejer som blir utsatta för sexuella trakasserier förkroppsligar den värld de lever i. De killar som mår dåligt blir utsatta för att de inte är tillräckligt maskulina utifrån det idealiserade sätt att vara kille på.

– De elever som erbjudits Disa mellan enkätundersökningarna mådde varken bättre eller sämre efteråt. Insatsen gav helt enkelt inte någon effekt. Min tolkning av detta är att Disa erbjuds till de elever som mår sämst. Men Disa är en förebyggande metod, inte någon behandling. Mycket tyder på att skolorna erbjuder Disa till fel målgrupp och att det är därför som metoden inte visar på några positiva effekter.

Vad överraskade dig?

– Att sexuella trakasserier är en så stark faktor bakom depressiva symptom.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolorna förstås. När jag pratar med lärare om sexuella trakasserier säger många att, ”nej det är inte utbrett på vår skola”. Men när jag definierar vad jag menar med sexuella trakasserier, det vill säga verbala kränkningar, dra i underkläder och liknande, ja då erkänner de flesta att det är vanligt förekommande. Jag tror att skolorna måste prata mer om vad sexuella trakasserar faktiskt är.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-12-19 11:09 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-01-10 16:09 av Susanne Sawander


Relaterat

Kravlös dans stärker tonårsflickors hälsa

Tonårstjejer mår bättre med regelbunden men kravlös dansträning. Anna Dubergs studie visar att dans är en effektiv insats till låg kostnad för att stärka unga tjejers hälsa.

Barn och ungdomar tiger om misshandel

Elevhälsan har en betydelsefull roll när det gäller barn och unga som utsätts för misshandel. Men professionella måste våga fråga, för barn och ungdomar berättar oftast inte själva om sin utsatthet, understryker Carolina Jernbro som forskat i ämnet.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer