Negativa effekter av differentierade skolmiljöer

Att dela upp elever utifrån skolprestation, så kallad differentiering, kan både skapa mer ojämlika möjligheter i skolan och leda till lägre social tillit i samhället. Det visar Marcus Östermans forskning.

Marcus Österman
Marcus Österman

Född 1982
Bor i Knivsta

Disputerade 2017-12-15
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Education, Stratification and Reform: Educational Institutions in Comparative Perspective

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är intresserad av hur utbildning påverkar personers möjligheter. Vad som gör att vissa personer väljer att utbilda sig och att andra inte gör det, och hur pass jämlika möjligheterna faktiskt är att välja utbildning fritt oavsett ens bakgrund. Jag har särskilt intresserat mig för skillnader i hur man organiserar utbildning mellan olika länder och i de lagar och regler som styr skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en sammanläggningsavhandling som består av tre olika uppsatser som står på egna ben, men det finns också ett gemensamt tema där jag har intresserat mig för institutionella skillnader i utbildning. Det är många som har studerat utbildning tidigare, även utifrån ett jämförande perspektiv. Men ofta har man intresserat sig för längden på utbildningen, vilken examen man har tagit eller hur många år man har studerat. Det som jag har lagt särskild vikt vid är på vilket sätt formerna för skolan kan vara väl så viktiga för utfallet av skolan. Då har jag särskilt fokuserat på det som kallas differentiering – i vilken utsträckning man delar upp elever i olika typer av skolor beroende på hur väl de presterar i skolan, eller deras egna val, eller möjligtvis deras föräldrars val.

– I Sverige fanns det tidigare något som kallades parallellskola – man kunde gå realskola eller folkskola. En del länder har valt, precis som Sverige, att reformera systemet och skjuta upp den här indelningen av elever till gymnasiet eller ännu senare. Medan andra länder har valt att ha kvar ett system som påminner mycket om den svenska parallellskolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det första pappret handlar om yrkesutbildning och hur den samverkar med andra institutioner. I tidigare forskning har man gett yrkesutbildningen en dubbel roll eftersom den å ena sidan kan underlätta för den som inte har möjlighet att gå en akademisk utbildning, att ändå få bra jobb. Å andra sidan har system med omfattande yrkesutbildning också ansetts förstärka ojämlikheter i utbildningsval. Detta då yrkesutbildning förutsätter att eleverna måste välja eller selekteras till olika inriktningar, typiskt en akademisk eller en yrkesförberedande inriktning. En sådan uppdelning tenderar att i hög grad präglas av ens sociala bakgrund och det är dessutom vanligtvis svårt att senare ändra inriktning.

– Jag finner belägg för att differentiering kan förstärka ens bakgrunds betydelse men samtidigt kan också differentiering bidra till relativt bättre löner för dem som har gått en yrkesutbildning. Så det finns en avvägning här – man kan förlora jämlikhet i möjligheter men vinna jämlikhet i inkomster. Samtidigt finns det också länder som kombinerar en begränsad differentiering med relativt goda löner för yrkesutbildade. De länderna präglas istället av en koordinerad lönebildning.

– I det andra pappret studerar jag särskilt reformer där man har minskat graden av differentiering, till exempel den svenska enhetsskolereformen, och hur det påverkar graden av social tillit. Det vill säga hur mycket man litar på människor i samhället som man inte har träffat tidigare. Om man tror att personer som man träffar på gatan har goda avsikter och vill en väl. Det finns många som har pekat på att det är väldigt viktigt för hur väl ett samhälle fungerar. Litar vi på varandra är vi mer benägna att hjälpa och ställa upp för varandra.

– Det jag finner är att där man har minskat graden av differentiering ökar tilliten något. Min förklaring till det är att när man minskar graden av differentiering får elever spendera mer tid i skolan tillsammans med andra med olika bakgrund. De som kommer från en resursstark bakgrund spenderar mer tid tillsammans med dem som har svagare bakgrund. Det gynnar den här tilliten att man får större utbyte mellan elever med olika bakgrund, kanske för att man finner att man inte är så olika. Att endast förlänga skolgången som en del andra hävdat tidigare skulle ge bättre tillit finner jag ingen effekt av. Formerna för skolgången, graden av differentiering särskilt, visar sig vara minst lika viktigt som hur lång tid man går i skolan.

– I det tredje och sista pappret har jag undersökt varför vi har de här skillnaderna mellan länder – det intresserar mig särskilt som statsvetare. Hur kommer det sig att vissa länder som Sverige förändrade sitt utbildningssystem och avskaffade parallellskolan medan andra länder, exempelvis Tyskland och Österrike, valde att ha kvar de uppdelande systemen? Är det så att det hänger ihop med vilka regeringar vi har haft, hur starka olika partier med olika ideologier har varit? Jag finner att länder med starka kristdemokratiska regeringar har tenderat att behålla differentiering i högre grad och att inte göra reformer liknande enhetsskolereformen. Medan länder som har haft starka socialdemokratiska regeringar har tenderat att i högre grad genomföra reformer, och länder med konservativa eller liberala regeringar hamnar mitt emellan.

– På den övergripande nivån är de viktigaste resultaten att formerna för utbildning – alltså med vem jag studerar, under vilka omständigheter och vilka jag träffar – kan vara väl så viktiga som hur länge jag studerar eller på vilken nivå.

Vad överraskade dig?

– På ett sätt var det lite överraskande att så pass få har intresserat sig för formerna för skolgången. Det finns otroligt mycket forskning på utbildning inom samhällsvetenskapen och många har konstaterat att utbildning är väldigt viktigt för en persons maktposition. Men man har intresserat sig ganska lite för skillnaderna mellan länder när det gäller formerna för utbildning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Dels finns det en del att fundera på kring hur vi organiserar utbildning. Det kan finnas klara positiva effekter av att ha relativt heterogena skolmiljöer. Differentiering, att öka uppdelningen, kan både skapa mer ojämlika möjligheter inom skolgången, men det kan även kan drabba tilliten i samhället. Samtidigt är detta en avvägning då skolan på högre nivåer måste erbjuda möjligheter till val och specialisering.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-02-16 09:58 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-04-12 11:15 av Hedda Lovén


Relaterat

Nyanländas lärande, 13 sept i Malmö

Ta del av intressanta föreläsningar och exempel från praktiken med fokus på hur skolan kan erbjuda nyanlända elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Konferensen vänder sig till dig som möter nyanlända elever på högstadiet och gymnasiet. Välkommen!

Temadag om inkludering, 21 sep 2018

Hur kan skolan arbeta för att utveckla inkluderande lärmiljöer? Vilka strategier och processer fungerar för att skapa ett meningsfullt sammanhang för alla elever? Hur arbeta för en ökad måluppfyllelse och bemöta och undervisa elever i behov av särskilt stöd? Skolportens temadag vill ge dig både teoretiska och praktiska perspektiv för att främja förutsättningarna för lärande. Välkommen!

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Ökad risk för självmord bland unga som självskadar sig

Det finns en förhöjd risk för senare självmordsförsök och självmord hos ungdomar som fått sjukhusvård på grund av självskadebeteende. Därför är det mycket viktigt att fånga upp dessa unga, säger forskare Karin Beckman.

Fritidshem – frivillig men pliktfylld utbildningsform

Med ett vänligt vägledande får fritidshemmets pedagoger barnen att vilja göra det som är önskvärt utifrån planering och läroplan. Det visar Linnéa Holmberg som undersökt vad som anses vara meningsfulla aktiviteter i fritidshem.

Processdrama får elever att agera annorlunda

Att använda processdrama i undervisningen innebär ett kollektivt byggande av innehåll. Det är roligt samtidigt som eleverna lär sig, visar Eva Hallgren i sin avhandling.

Frustration över att inte kunna inkludera elever med beteendeproblem

Lärare känner sig ofta frustrerade över att inte kunna inkludera elever med beteendepropblem. Men problemen tillskrivs ändå eleverna, konstaterar Ulrika Gidlund i sin avhandling.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Så blir betygen i skrivning rättvisa

Att betygssätta en elev är svårt, inte minst när det handlar om komplexa handlingar som skrivande. Nyckeln till rättvisa betyg är att ge lärare möjlighet att kontinuerlig diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges, menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet när det gäller bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Elevernas frågor fördjupar matten

Matematikundervisningen blir mer komplex när elevernas frågor tas på allvar och ges utrymme. Det konstaterar Tuula Maunula, som har filmat och analyserat genomgångar i matematik.

”Lärare måste jobba helger för att hinna”

Gymnasielärare har svårt att hinna med sitt arbete och många vill byta jobb. Missnöjet gäller oavsett huvudman, visar Karolina Parding i en ny forskningsrapport.

Feministikonen

Prata om könsroller utan att skuldbelägga och fokusera på lösningar. Det rådet ger författaren och feministen Chimamanda Ngozi Adichie till gymnasielärare.

Bättre skolresultat med män i förskolan

Forskning från Norge visar att barn presterar bättre i skolan om andelen män varit hög i förskolan. ”Det här visar att det är viktigt med mångfald”, säger Tobias Skogsberg, barnskötare och Kommunals huvudskyddsombud i Luleå.