Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hållbar utveckling står högt på den politiska globala agendan. Det ska också genomsyra undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gisslevik.

Emmalee Gisslevik
Emmalee Gisslevik

Född 1984
Bor i Göteborg

Disputerade 2018-03-02
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Education for Sustainable Food Consumption in Home and Consumer Studies

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad inom kostvetenskap och hälsopromotion, så intresset har jag sedan länge. Under utbildningen insåg jag att de här frågorna är mycket relevanta i skolans hem- och konsumentkunskap (HK) och blev intresserad av hur det ser ut i verkligheten.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat vad hållbar utveckling innebär för och i ämnet hem- och konsumentkunskap. Sedan 2011 ska perspektiv på hållbar utveckling vävas in i ämnets övriga kunskapsområden, som måltidsplanering, matlagning, näringslära och resurshushållning. För att ha något att jämföra med har jag analyserat kursplaner i ämnet sedan 50 år tillbaka.

– Avhandlingen bygger på videofilmer från undervisningen i hem- och konsumentkunskap i två klasser i årskurs åtta med en och samma lärare. Jag har studerat både läraren och elevernas respons och lärande. Därutöver har jag intervjuat fem erfarna lärare i hem- och konsumentkunskap.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns två olika spår, det ena positivt det andra negativt. Glädjande är att hållbarhetsfrågor numer är mer specifikt inkorporerat i HK och att frågor om mat i relation till etik, miljö och hållbarhet kopplas till undervisningen. Ämnet har fått ett betydligt bredare kunskapsinnehåll jämfört med tidigare kursplaner.

– Problemet är att ramarna för ämnet inte har utökats, utifrån tid och resurser. På den här skolan finns tillgång till undervisningskök, långa lektionspass, små elevgrupper, men på många håll saknas det grundläggande resurser. Problematiskt blir det också att undervisa om hållbarhet och ekologi men samtidigt inte ha förutsättningar att köpa etiska och miljövänliga matvaror. Budskapet blir svårtolkat för eleverna – hur viktigt är det med miljömärkta varor om nu skolan inte kan erbjuda det?

– HK är det minsta ämnet i skolan och flera HK-lärare kämpar att få tillräckligt långa lektionspass för att kunna hinna med hela processen med planering, matlagning, diskussion och uppföljning. Lärare i HK uppfattar sitt ämne som ett viktigt och nödvändigt för både individer och för samhället i stort. Men de pekar också på svårigheten att tyda och översätta det numera svårformulerade och komplexa kursinnehållet relaterat till hållbar utveckling. Här blir avsaknaden av kollegor i samma ämne än mer påtaglig. Ytterligare en faktor som försvårar lärarnas möjlighet att arbeta enligt läroplanen är skolledningens brist på förståelse för både ämnets behov och potentiella kunskapsbidrag.

Vad överraskade dig?

– Frågor kring hållbarhet står i dag mycket högt på den globala politiska agendan. Det är därför förvånande att hem- och konsumentkunskap fortfarande har så låg status inom det svenska skolsystemet. Jag tror att detta är grundorsaken till de problemen som min avhandling belyser.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i HK, jag tror att de kan känna igen sig eller bli inspirerade av beskrivningarna. Huvudbudskapet vill jag rikta till skolledare och skolpolitiker. Jag hoppas att resultaten kan bidra till en djupare diskussion om ämnet och dess innehåll.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-03-21 09:12 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-05 10:05 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.