Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hållbar utveckling står högt på den politiska globala agendan. Det ska också genomsyra undervisningen i hem- och konsumentkunskap. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gisslevik.

Emmalee Gisslevik
Emmalee Gisslevik

Född 1984
Bor i Göteborg

Disputerade 2018-03-02
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Education for Sustainable Food Consumption in Home and Consumer Studies

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad inom kostvetenskap och hälsopromotion, så intresset har jag sedan länge. Under utbildningen insåg jag att de här frågorna är mycket relevanta i skolans hem- och konsumentkunskap (HK) och blev intresserad av hur det ser ut i verkligheten.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat vad hållbar utveckling innebär för och i ämnet hem- och konsumentkunskap. Sedan 2011 ska perspektiv på hållbar utveckling vävas in i ämnets övriga kunskapsområden, som måltidsplanering, matlagning, näringslära och resurshushållning. För att ha något att jämföra med har jag analyserat kursplaner i ämnet sedan 50 år tillbaka.

– Avhandlingen bygger på videofilmer från undervisningen i hem- och konsumentkunskap i två klasser i årskurs åtta med en och samma lärare. Jag har studerat både läraren och elevernas respons och lärande. Därutöver har jag intervjuat fem erfarna lärare i hem- och konsumentkunskap.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns två olika spår, det ena positivt det andra negativt. Glädjande är att hållbarhetsfrågor numer är mer specifikt inkorporerat i HK och att frågor om mat i relation till etik, miljö och hållbarhet kopplas till undervisningen. Ämnet har fått ett betydligt bredare kunskapsinnehåll jämfört med tidigare kursplaner.

– Problemet är att ramarna för ämnet inte har utökats, utifrån tid och resurser. På den här skolan finns tillgång till undervisningskök, långa lektionspass, små elevgrupper, men på många håll saknas det grundläggande resurser. Problematiskt blir det också att undervisa om hållbarhet och ekologi men samtidigt inte ha förutsättningar att köpa etiska och miljövänliga matvaror. Budskapet blir svårtolkat för eleverna – hur viktigt är det med miljömärkta varor om nu skolan inte kan erbjuda det?

– HK är det minsta ämnet i skolan och flera HK-lärare kämpar att få tillräckligt långa lektionspass för att kunna hinna med hela processen med planering, matlagning, diskussion och uppföljning. Lärare i HK uppfattar sitt ämne som ett viktigt och nödvändigt för både individer och för samhället i stort. Men de pekar också på svårigheten att tyda och översätta det numera svårformulerade och komplexa kursinnehållet relaterat till hållbar utveckling. Här blir avsaknaden av kollegor i samma ämne än mer påtaglig. Ytterligare en faktor som försvårar lärarnas möjlighet att arbeta enligt läroplanen är skolledningens brist på förståelse för både ämnets behov och potentiella kunskapsbidrag.

Vad överraskade dig?

– Frågor kring hållbarhet står i dag mycket högt på den globala politiska agendan. Det är därför förvånande att hem- och konsumentkunskap fortfarande har så låg status inom det svenska skolsystemet. Jag tror att detta är grundorsaken till de problemen som min avhandling belyser.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i HK, jag tror att de kan känna igen sig eller bli inspirerade av beskrivningarna. Huvudbudskapet vill jag rikta till skolledare och skolpolitiker. Jag hoppas att resultaten kan bidra till en djupare diskussion om ämnet och dess innehåll.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-03-21 09:12 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-05 10:05 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!