Hoppa till sidinnehåll
Bild

Utan ansvar blir det inget övervägande

Publicerad:2008-06-19
Uppdaterad:2012-04-12
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Vilka val gör vi, och varför? Forskaren Maria Andrén menar att den pedagogiska valsituationen måste synliggöras, men det räcker inte – om blivande lärare ska kunna överväga på ett konstruktivt sätt måste de känna ansvar för den situation som de står inför, i verkligheten såväl som i utbildnings-sammanhang. Så var inte fallet med studenterna i Marias avhandling.

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Intresset har funnits hela mitt liv: jag har alltid försökt förstå varför vi gör som vi gör i olika situationer och vad den verkliga meningen med saker och ting är. Jag har upplevt skillnaden mellan en bra och en dålig undervisning, och tänkt att det där som är bra, det måste vi kunna formulera. Det, i kombination med en otillfredsställelse med gängse förklaringar på varför vi agerar som vi gör, fick mig att börja forska.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om det pedagogiska övervägandet, det vill säga vad som vägs in i det konkreta väljandet i en pedagogisk situation. Bakom avhandlingen ligger en otillfredsställelse med den klyfta som finns mellan teori och praktik: att jag har valt att skriva om den pedagogiska valsituationen beror på att det är där jag tänker mig att teori och praktik kan förenas. Inom det pedagogiska yrket ställs du varje dag inför en mängd olika valsituationer: häromdagen skulle jag gå igenom bedömningsgrunderna inför en redovisning mina studenter skulle göra, och funderade då mycket kring trygghet kontra tydlighet – skulle jag tala om för studenterna exakt vad som skulle bedömas, eller skulle det skrämma dem? Jag funderade till exempel över vad som skulle kunna vara det värsta som kunde hända, vad som skulle kunna sabotera undervisningen. Alla pedagogiska praktiker har sin värdering av vad som är viktigt och dessa vägs mot varandra i en pedagogisk valsituation, men det jag vill synliggöra i avhandlingen är själva valen, varför man väljer att göra på ett visst sätt. Jag tycker inte att vi pratar tillräcklig mycket om den här valsituationen, pedagoger beter sig väldigt olika och förstår inte alltid varandra, därför behöver vi konkretisera och resonera kring hur vi gör våra val. Om valen vi gör blir tydligare både för oss själva och andra underlättar det samarbetet och minskar risken för kollisioner.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– En viktig slutsats är att begreppet reflektion används på ett ganska självklart och lättvindigt sätt i den pedagogiska verksamheten, men avhandlingen visar att för studenterna är reflektion ett ganska vagt och otydligt begrepp. Jag lyfter fram termen ”övervägande” i avhandlingen som ett alternativ till ”reflektion”, dels eftersom den förra på ett tydligare sätt hänvisar till ett handlande, men också för att studien visar att när man pratar om reflektion så är det studenternas övervägande som pedagogerna ytterst vill utveckla.
– En annan viktig slutsats är att det pedagogiska övervägandet inte bara är en rationell verksamhet: det finns etiska och estetiska faktorer som påverkar om ett övervägande överhuvudtaget kommer till stånd – vill man ingenting, tycker man inte att någonting är viktigt, ja då följer man en manual istället för att överväga kring det man gör. I utbildningen av blivande lärare blir det därför viktigt att hitta ett slags driv i det man gör, att inte bara fokusera på det teoretiska eller intellektuella. Studenterna måste få känna ett ansvar även i utbildningssammanhang, för utan ansvar överväger man inte på ett konstruktivt sätt. Då blir det lätt att studenterna bara fokusera på att ta sina högskolepoäng på utsatt tid.
– Det intressanta i min avhandling är att ingen av studenterna (blivande pedagoger) som jag intervjuar gör några överväganden: de befinner sig i en verksamhet som är given, vilket leder till att de handlar utan att överväga.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Jag var oerhört förvånad – nästan chockad – över att det var så svårt att hitta överväganden i de berättelser jag fick ta del av. Jag hade inte heller till fullo insett problematiken kring begreppet ”reflektion”, att vi kräver att våra studenter ska reflektera utan att förtydliga vad det innebär. Det framstår dessutom tydligt hur viktigt det är med ansvar – det säger nästan sig självt, vad blir det för lärande om studenterna inte känner ansvar för de situationer de ställs inför? Det går inte säkert att veta vad orsakerna till studenternas uteblivna övervägande är, de säger själva att de har ett späckat schema, att det inte finns utrymme för reflektion i vardagen och om det finns det så handlar det mer om gruppdynamik och samarbeten. Men det går förstås inte att utesluta att det här även skulle kunna handla om lättja, att studenterna väljer att inta en offerroll eller att man helt enkelt inte vill. Som pedagog vill jag dock inte medverka till att mina studenter går in i någon sorts offerroll, utan det här är något som vi måste kunna motverka på olika sätt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av frågor kring reflektion och handlingskunskap, som tycker att det är svårt att prata om den pedagogiska praktiken på ett sätt som gör att den utvecklas. Studenterna som intervjuats i avhandlingen går på en estetiskt inriktad utbildning på en folkhögskola, så verksamma inom liknande utbildningar kommer kanske känna igen sig mer än andra, men studien är definitivt allmängiltig och behöver inte ses som specifik för folkhögskolan eller den estetiska utbildningen i sig.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Förhoppningsvis bidrar avhandlingen till samtal kring de pedagogiska överväganden lärare gör, vilket i sin tur kan leda till att verksamheten utvecklas. Jag tror att den här diskussionen behövs, inte minst för att skifta skolans fokus från resultatstyrning på en instrumentell, övergripande nivå, ner till det som faktiskt pågår i den pedagogiska praktiken.

Hedda Lovén

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Företagsekonomi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i företagsekonomi!
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
21 nov

Rättssäker betygssättning

Förbättra din förmåga att sätta likvärdiga och rättssäkra betyg genom en handfast kurs som leds av betygsexperterna Per Måhl och Bo Sundblad. Köp kursen för 749 kr och få tillgång till den i 6 månader. Kursintyg ingår!
Mer info
Åk 4–Vux
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev