”Adhd som diagnos avhumaniserar”

Det finns en form av avhumanisering och förtryck i diagnosen adhd. Det menar Mattias Nilsson Sjöberg som utifrån ett pedagogiskt-filosofiskt perspektiv kritiskt granskat diagnosen adhd och hur den påverkar vår syn på mänskligt beteende.

Mattias Nilsson Sjöberg
Mattias Nilsson Sjöberg

Disputerade 2020-11-27
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Relationär pedagogik - för ett sannare liv: En essäistisk sammanläggning om dys/funktionell uppfostran: exemplet ADHD

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Förenklat kan sägas att mitt intresse för diagnosen adhd inleddes när jag på allvar ville förstå vad förkortningen adhd stod för. Detta i kombination med fördjupade studier i ämnet pedagogik, med ett särskilt intresse för den tanketradition inom pedagogisk teoribildning som i frigörande syfte inte ger upp sanningen och därmed inte slutar upp med att ställa besvärliga frågor avseende de tillstånd i världen som den allmänna opinionen anser normala. Det finns även ett personligt spår i avhandlingen som därmed delvis förklarar mitt intresse för ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande berörs dialektiken mellan rättvisa och orättvisa, över- och underordning, frihet och förtryck. Samt en kritisk granskning av det vi många gånger tar för en demokratisk levnadsform men som i vissa fall bättre kan förklaras som en sken- eller rent av antidemokratisk samhällstillvaro. Avhandlingen uppmanar att fortsatt kritiskt granska antaganden om verkligheten som vi många gånger tar för givna. I mitt fall görs detta med diagnosen adhd som exempel.

– Avhandlingen tar bland annat upp och diskuterar vetenskaplig forskning som visar att diagnosen adhd inte på ett adekvat sätt förklarar det beteendekluster som ringas in av den diagnostiska beteckningen. Avhandlingen lyfter också vad många forskare liknar med en medicinsk behaviorism. Inte minst handlar avhandlingen om hur den unika individen genom diagnosen träder fram i världen som ett negativt och fragmentariskt objekt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att diagnosen adhd, som sägs vara ett resultat av en rationell samhällsutveckling, snarare är det motsatta. Genom diagnosen reduceras förståelsen för vad det är att vara och bli till som människa, ett slags avhumanisering som tenderar att leda till en pedagogisk praktik där individer med normöverskridande beteenden bemöts på ett instrumentellt sätt. Detta bygger på ett ändligt pedagogiskt tänkande och en dominerande biopedagogik där den diagnostiserade inte tillåts namnge sig själv på ett mer sant sätt.

Hittade du något som överraskade dig?

– Jag överraskades av all den mängd kritisk forskning som på olika sätt söker visa att diagnosen adhd inte är vad den sägs vara. Samtidigt produceras en nästintill obeskrivbar mängd forskning på diagnosen som om denna vore en absolut sanning mindre möjlig att ifrågasätta utan att pekas ut som mindre vetande eller rent av odemokratisk. När denna senare forskning granskas tycks det i väldigt många fall handla om viljan att föra fram och legitimera en viss uppfostringsidé.

Vem har nytta av dina resultat?

– Den som intresserar sig för pedagogik i allmänhet och pedagogisk filosofi i synnerhet, och då särskilt i relation till normöverskridande, utmanande och svåruppfostrade beteenden. Avhandlingen kan förhoppningsvis vara till nytta för alla som tror sig veta vad adhd är, oavsett om man är mer kritiskt inställd eller ser mer positivt på diagnosen som pedagogiskt verktyg. Filosofins uppgift är att fortsätta ställa de lite besvärliga frågorna och jag hoppas därmed att avhandlingen kan bidra till att fler fortsätter att ställa frågor och kritiskt granska inte enbart en diagnos som adhd, utan särskilt den pedagogiska idétradition som diagnosen är ett symtom på.

Av Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-12-16 15:17 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-01-15 11:18 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Didaktisk färdighet bakom lärares muntliga berättelser

Lärares spontana muntliga berättelser levandegör undervisningen, fångar elevernas intresse och stärker den pedagogiska relationen. Det visar Ola Henricsson som forskat om grundskollärares muntliga berättande i undervisningen.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

What can educators do to incite lasting change? Build stronger relationships

Creating a feedback loop instead of a top-down information flow and building strong relationships among students, teachers, administrators and parents, along with businesses and other community groups, are some of the changes leaders can make to improve the education system, according to educators and researchers at a recent Education Week forum. Administrators and teachers also should avoid assumptions about parents and keep the focus on students’ best interests, the panelists said.

How to build better small-group reading instruction

Small group reading instruction can be improved by creating more heterogenous groups where students of different but similar skill levels work together, recommends special education professor Matthew Burns. Burns suggests that educators focus on grouping students by the skillsets they lack, rather than by general reading levels, to make it easier to address specific challenges.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer