”Adhd som diagnos avhumaniserar”

Det finns en form av avhumanisering och förtryck i diagnosen adhd. Det menar Mattias Nilsson Sjöberg som utifrån ett pedagogiskt-filosofiskt perspektiv kritiskt granskat diagnosen adhd och hur den påverkar vår syn på mänskligt beteende.

Mattias Nilsson Sjöberg
Mattias Nilsson Sjöberg

Disputerade 2020-11-27
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Relationär pedagogik - för ett sannare liv: En essäistisk sammanläggning om dys/funktionell uppfostran: exemplet ADHD

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Förenklat kan sägas att mitt intresse för diagnosen adhd inleddes när jag på allvar ville förstå vad förkortningen adhd stod för. Detta i kombination med fördjupade studier i ämnet pedagogik, med ett särskilt intresse för den tanketradition inom pedagogisk teoribildning som i frigörande syfte inte ger upp sanningen och därmed inte slutar upp med att ställa besvärliga frågor avseende de tillstånd i världen som den allmänna opinionen anser normala. Det finns även ett personligt spår i avhandlingen som därmed delvis förklarar mitt intresse för ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande berörs dialektiken mellan rättvisa och orättvisa, över- och underordning, frihet och förtryck. Samt en kritisk granskning av det vi många gånger tar för en demokratisk levnadsform men som i vissa fall bättre kan förklaras som en sken- eller rent av antidemokratisk samhällstillvaro. Avhandlingen uppmanar att fortsatt kritiskt granska antaganden om verkligheten som vi många gånger tar för givna. I mitt fall görs detta med diagnosen adhd som exempel.

– Avhandlingen tar bland annat upp och diskuterar vetenskaplig forskning som visar att diagnosen adhd inte på ett adekvat sätt förklarar det beteendekluster som ringas in av den diagnostiska beteckningen. Avhandlingen lyfter också vad många forskare liknar med en medicinsk behaviorism. Inte minst handlar avhandlingen om hur den unika individen genom diagnosen träder fram i världen som ett negativt och fragmentariskt objekt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att diagnosen adhd, som sägs vara ett resultat av en rationell samhällsutveckling, snarare är det motsatta. Genom diagnosen reduceras förståelsen för vad det är att vara och bli till som människa, ett slags avhumanisering som tenderar att leda till en pedagogisk praktik där individer med normöverskridande beteenden bemöts på ett instrumentellt sätt. Detta bygger på ett ändligt pedagogiskt tänkande och en dominerande biopedagogik där den diagnostiserade inte tillåts namnge sig själv på ett mer sant sätt.

Hittade du något som överraskade dig?

– Jag överraskades av all den mängd kritisk forskning som på olika sätt söker visa att diagnosen adhd inte är vad den sägs vara. Samtidigt produceras en nästintill obeskrivbar mängd forskning på diagnosen som om denna vore en absolut sanning mindre möjlig att ifrågasätta utan att pekas ut som mindre vetande eller rent av odemokratisk. När denna senare forskning granskas tycks det i väldigt många fall handla om viljan att föra fram och legitimera en viss uppfostringsidé.

Vem har nytta av dina resultat?

– Den som intresserar sig för pedagogik i allmänhet och pedagogisk filosofi i synnerhet, och då särskilt i relation till normöverskridande, utmanande och svåruppfostrade beteenden. Avhandlingen kan förhoppningsvis vara till nytta för alla som tror sig veta vad adhd är, oavsett om man är mer kritiskt inställd eller ser mer positivt på diagnosen som pedagogiskt verktyg. Filosofins uppgift är att fortsätta ställa de lite besvärliga frågorna och jag hoppas därmed att avhandlingen kan bidra till att fler fortsätter att ställa frågor och kritiskt granska inte enbart en diagnos som adhd, utan särskilt den pedagogiska idétradition som diagnosen är ett symtom på.

Av Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-12-16 15:17 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-01-15 11:18 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Bokrecension: Förändring i praktiken

Att skapa en skolkultur med elevcentrerat professionellt lärande är bland det viktigaste en skolledare kan göra – men också bland det svåraste. Boken tydliggör både komplexiteten och hur den kan hanteras, skriver Peter Fowelin i en recension av boken Leda professionellt lärande – utifrån adaptiv kompetens av Deidre Le Fevre, m.fl.

”Spaningar” – den perfekta utomhusverksamheten

Under pandemin har många förskolor flyttat alltmer av verksamheten utomhus. På Skorstenen i Råcksta har det påverkat pedagogiken i grunden.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.