”Adhd som diagnos avhumaniserar”

Det finns en form av avhumanisering och förtryck i diagnosen adhd. Det menar Mattias Nilsson Sjöberg som utifrån ett pedagogiskt-filosofiskt perspektiv kritiskt granskat diagnosen adhd och hur den påverkar vår syn på mänskligt beteende.

Mattias Nilsson Sjöberg
Mattias Nilsson Sjöberg

Disputerade 2020-11-27
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Relationär pedagogik - för ett sannare liv: En essäistisk sammanläggning om dys/funktionell uppfostran: exemplet ADHD

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Förenklat kan sägas att mitt intresse för diagnosen adhd inleddes när jag på allvar ville förstå vad förkortningen adhd stod för. Detta i kombination med fördjupade studier i ämnet pedagogik, med ett särskilt intresse för den tanketradition inom pedagogisk teoribildning som i frigörande syfte inte ger upp sanningen och därmed inte slutar upp med att ställa besvärliga frågor avseende de tillstånd i världen som den allmänna opinionen anser normala. Det finns även ett personligt spår i avhandlingen som därmed delvis förklarar mitt intresse för ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande berörs dialektiken mellan rättvisa och orättvisa, över- och underordning, frihet och förtryck. Samt en kritisk granskning av det vi många gånger tar för en demokratisk levnadsform men som i vissa fall bättre kan förklaras som en sken- eller rent av antidemokratisk samhällstillvaro. Avhandlingen uppmanar att fortsatt kritiskt granska antaganden om verkligheten som vi många gånger tar för givna. I mitt fall görs detta med diagnosen adhd som exempel.

– Avhandlingen tar bland annat upp och diskuterar vetenskaplig forskning som visar att diagnosen adhd inte på ett adekvat sätt förklarar det beteendekluster som ringas in av den diagnostiska beteckningen. Avhandlingen lyfter också vad många forskare liknar med en medicinsk behaviorism. Inte minst handlar avhandlingen om hur den unika individen genom diagnosen träder fram i världen som ett negativt och fragmentariskt objekt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att diagnosen adhd, som sägs vara ett resultat av en rationell samhällsutveckling, snarare är det motsatta. Genom diagnosen reduceras förståelsen för vad det är att vara och bli till som människa, ett slags avhumanisering som tenderar att leda till en pedagogisk praktik där individer med normöverskridande beteenden bemöts på ett instrumentellt sätt. Detta bygger på ett ändligt pedagogiskt tänkande och en dominerande biopedagogik där den diagnostiserade inte tillåts namnge sig själv på ett mer sant sätt.

Hittade du något som överraskade dig?

– Jag överraskades av all den mängd kritisk forskning som på olika sätt söker visa att diagnosen adhd inte är vad den sägs vara. Samtidigt produceras en nästintill obeskrivbar mängd forskning på diagnosen som om denna vore en absolut sanning mindre möjlig att ifrågasätta utan att pekas ut som mindre vetande eller rent av odemokratisk. När denna senare forskning granskas tycks det i väldigt många fall handla om viljan att föra fram och legitimera en viss uppfostringsidé.

Vem har nytta av dina resultat?

– Den som intresserar sig för pedagogik i allmänhet och pedagogisk filosofi i synnerhet, och då särskilt i relation till normöverskridande, utmanande och svåruppfostrade beteenden. Avhandlingen kan förhoppningsvis vara till nytta för alla som tror sig veta vad adhd är, oavsett om man är mer kritiskt inställd eller ser mer positivt på diagnosen som pedagogiskt verktyg. Filosofins uppgift är att fortsätta ställa de lite besvärliga frågorna och jag hoppas därmed att avhandlingen kan bidra till att fler fortsätter att ställa frågor och kritiskt granska inte enbart en diagnos som adhd, utan särskilt den pedagogiska idétradition som diagnosen är ett symtom på.

Av Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-12-16 15:17 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-01-15 11:18 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Specialpedagogik för grundskolan Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bl.a. engelskundervisning för elever med dyslexi och språkstörning, digitala verktyg för tillgänglig lärmiljö i matematik och hur lärmiljön i idrott kan anpassas för elever med npf. Välkommen!

Specialpedagogik för gymnasiet Webbkonferens

För dig som möter elever som är i behov av särskilt stöd på gymnasiet! Ta del av ämnen som prokrastinering, talrädsla, tydliggörande pedagogik på gymnasiet, dyslexi samt hur du handleder kollegor. Webbkonferensen erbjuder stor flexibilitet - titta på föreläsningarna när och var det passar dig!

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Forskning för en bättre skolmiljö med hjälp av IoT

Forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, ska under de kommande två åren undersöka hur internet of things, IoT, kan användas för att skapa en bättre skolmiljö och stärka elevers hälsa. Projektet genomförs i samverkan med flera aktörer och utgår från en högstadieskola i Arvika kommun.

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.

Poddagogen #9: Helena Grundén om matematik och planering

Poddagogen gästas av forskaren Helena Grundén. När planerar matematiklärare egentligen sina lektioner? Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Snabba råd vid undervisning på distans

Vad bör en skolhuvudman, rektor eller lärare tänka på när undervisningen ska ges på distans till elever med funktionsnedsättning? Eva Rännar, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, ger några råd.

Black metal – ett sätt att tala om smärta och ondska i skolan

Den kan tyckas skränig, men framförs skickligt av självlärda musiker som hellre talar om budskap än om själva spelandet. Black metal är en genre som kan lära skolans musikundervisning att kommunicera svåra och jobbiga känslor, menar forskaren Ketil Thorgersen.