”Adhd som diagnos avhumaniserar”

Det finns en form av avhumanisering och förtryck i diagnosen adhd. Det menar Mattias Nilsson Sjöberg som utifrån ett pedagogiskt-filosofiskt perspektiv kritiskt granskat diagnosen adhd och hur den påverkar vår syn på mänskligt beteende.

Mattias Nilsson Sjöberg
Mattias Nilsson Sjöberg

Disputerade 2020-11-27
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Relationär pedagogik - för ett sannare liv: En essäistisk sammanläggning om dys/funktionell uppfostran: exemplet ADHD

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Förenklat kan sägas att mitt intresse för diagnosen adhd inleddes när jag på allvar ville förstå vad förkortningen adhd stod för. Detta i kombination med fördjupade studier i ämnet pedagogik, med ett särskilt intresse för den tanketradition inom pedagogisk teoribildning som i frigörande syfte inte ger upp sanningen och därmed inte slutar upp med att ställa besvärliga frågor avseende de tillstånd i världen som den allmänna opinionen anser normala. Det finns även ett personligt spår i avhandlingen som därmed delvis förklarar mitt intresse för ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande berörs dialektiken mellan rättvisa och orättvisa, över- och underordning, frihet och förtryck. Samt en kritisk granskning av det vi många gånger tar för en demokratisk levnadsform men som i vissa fall bättre kan förklaras som en sken- eller rent av antidemokratisk samhällstillvaro. Avhandlingen uppmanar att fortsatt kritiskt granska antaganden om verkligheten som vi många gånger tar för givna. I mitt fall görs detta med diagnosen adhd som exempel.

– Avhandlingen tar bland annat upp och diskuterar vetenskaplig forskning som visar att diagnosen adhd inte på ett adekvat sätt förklarar det beteendekluster som ringas in av den diagnostiska beteckningen. Avhandlingen lyfter också vad många forskare liknar med en medicinsk behaviorism. Inte minst handlar avhandlingen om hur den unika individen genom diagnosen träder fram i världen som ett negativt och fragmentariskt objekt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att diagnosen adhd, som sägs vara ett resultat av en rationell samhällsutveckling, snarare är det motsatta. Genom diagnosen reduceras förståelsen för vad det är att vara och bli till som människa, ett slags avhumanisering som tenderar att leda till en pedagogisk praktik där individer med normöverskridande beteenden bemöts på ett instrumentellt sätt. Detta bygger på ett ändligt pedagogiskt tänkande och en dominerande biopedagogik där den diagnostiserade inte tillåts namnge sig själv på ett mer sant sätt.

Hittade du något som överraskade dig?

– Jag överraskades av all den mängd kritisk forskning som på olika sätt söker visa att diagnosen adhd inte är vad den sägs vara. Samtidigt produceras en nästintill obeskrivbar mängd forskning på diagnosen som om denna vore en absolut sanning mindre möjlig att ifrågasätta utan att pekas ut som mindre vetande eller rent av odemokratisk. När denna senare forskning granskas tycks det i väldigt många fall handla om viljan att föra fram och legitimera en viss uppfostringsidé.

Vem har nytta av dina resultat?

– Den som intresserar sig för pedagogik i allmänhet och pedagogisk filosofi i synnerhet, och då särskilt i relation till normöverskridande, utmanande och svåruppfostrade beteenden. Avhandlingen kan förhoppningsvis vara till nytta för alla som tror sig veta vad adhd är, oavsett om man är mer kritiskt inställd eller ser mer positivt på diagnosen som pedagogiskt verktyg. Filosofins uppgift är att fortsätta ställa de lite besvärliga frågorna och jag hoppas därmed att avhandlingen kan bidra till att fler fortsätter att ställa frågor och kritiskt granska inte enbart en diagnos som adhd, utan särskilt den pedagogiska idétradition som diagnosen är ett symtom på.

Av Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-12-16 15:17 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-01-15 11:18 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.