Aktiv lärarkår förändrade utbildningspolitiken

Lärarlegitimationen är ett resultat av ett framgångsrikt fackligt arbete. Charlotte Baltzers avhandling belyser en lärarkår som målmedvetet arbetar med professionsfrågor.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden, och efter att ha varit hemma med barn i drygt tio år kom jag tillbaka till skolvärlden i slutet av 90-talet Jag upptäckte då att stora förändringar i skolans styrning hade ägt rum – det hade blivit mer hierarkiskt och toppstyrt och lärarnas handlingsutrymme hade minskat. Det här väckte ett intresse att undersöka den utbildningspolitiska förändringen från slutet av 1980-talet och framåt, även om det kom att dröja några år innan detta realiserades.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur de fackliga förbunden drivit professionsfrågor med särskilt fokus på legitimation som ett sätt att stärka läraryrket och hur detta mottagits politiskt och i media. Andra frågor som förbunden drivit från 1990-talet är en stärkt forskningsanknytning till läraryrket och lärarutbildningen samt en utvecklad yrkesetik. Till grund för avhandlingen ligger texter i fackliga tidskrifter, årsberättelser, riksdagsmotioner och propositioner samt artiklar och debattartiklar i dagspress.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att reformen kring lärarlegitimationen är ett resultat av en aktiv lärarkår som målmedvetet arbetat med professionsfrågorna. Genom fackförbunden hade lärarna ett stort inflytande på utbildningspolitiken från slutet av 1990-talet vilket bidrog till att reformen infördes 2011 av Alliansregeringen. Fackförbundens krav fick gehör, initialt av de borgerliga partierna och så småningom av Socialdemokraterna. Det här är intressant då lärare ofta framställs som offer för utvecklingen och fackförbunden som reaktiva snarare än aktiva. Mindre än ett decennium tidigare hade också lärarförbunden körts över när skolan kommunaliserades.

– Mina resultat visar att lärarna efter den här perioden tas på allvar i högre grad. Med lärarlegitimationsreformen kom också krav på att läraren ska ha utbildning i de ämnen som han eller hon undervisar i och att all undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Att skolan knöts närmare forskningen ledde även till karriärlärarreformen och satsningen på lektorer i skolan.

Vad överraskade dig?

– Att fackförbunden var så framgångsrika i att driva opinionsbildning och att de politiska partierna lyssnade på förbunden. Det här förvånade mig mest, eftersom lärarkåren både inom debatten och i forskningen framställts som väldigt försvagad.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar inom utbildningssektorn. Jag hoppas att resultaten kan ge underlag för både diskussion och reflektion om lärare som professionella samt om de förslag till professionsprogram som just nu utreds. Skolmyndigheterna behöver också fundera på vad vi menar med att lärare är professionella när vi i många avseenden talar om hur skolan ska agera. Detta är en paradox.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-10-30 14:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-11-10 15:35 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Modersmål Webbkonferens

Välkommen till en webbsänd konferens där vi fördjupar oss i flerspråkighet och modersmålsundervisningens komplexitet! Under tio dagar har du tillgång till förinspelade föreläsningar, som låter dig ta del av aktuell forskning och praktiska metoder med fokus på möjligheter och utveckling.

Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Hur skaffar sig lärare kompetens i medieproduktion? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process som är svår att avgränsa, visar Helena Grundéns avhandling. I studien framkommer också att lärare ibland känner sig pressade att planera för en undervisning med ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar.

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Barn i samhällsvård behöver mer stöd i skolan

Mer än hälften av alla barn som är placerade i samhällsvård har mycket låga eller saknar fullständiga betyg från grundskolan. Det visar Marie Berlin som efterlyser konkreta, systematiska insatser i ett tidigt skede.

Skilda uppfattningar om flerspråkighet bland lärare

Lärare har olika uppfattningar om flerspråkighet och hanterar därmed flerspråkiga elever på olika sätt. Adrian Lundberg har undersökt svenska och schweiziska lärares subjektiva uppfattningar om begreppet flerspråkighet.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Aktiv lärarkår förändrade utbildningspolitiken

Reformen kring lärarlegitimationen är ett resultat av en aktiv lärarkår som målmedvetet arbetat med professionsutveckling. Det konstaterar Charlotte Baltzer som forskat om hur de fackliga lärarförbunden drivit professionsfrågor.

Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Hur skaffar sig lärare kompetens i medieproduktion? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Skolan viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.

Ämnesintegrering i praktiken – så funkar det

Ämnesintegration på gymnasiet kan ta sig i olika form – som en återkommande fråga, innehåll eller genom samverkan mellan skola och arbetsplatser. Det visar Maria Christidis som forskat om ämnesintegrerad undervisning och yrkeskunnande på gymnasiets vård- och omsorgsprogram.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Den läsande flickan – hyllad och kritiserad

Den bokslukande flickan både hyllas och kritiseras. Det konstaterar Sara Andersson som i sin forskning undersökt bilden av den läsande flickan genom 1900-talet.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Tidiga insatser för elever i läs- och skrivsvårigheter

Ett nytt studiepaket lanseras nu för lärare till elever i F–3 som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Rätt stöd i rätt tid ska ge fler elever möjligheter att klara skolan.

How can we really fix the way math is taught?

Before reinventing the way K-12 educators teach math, the core reasons math is taught need to be examined, Jonathan Bartlett writes in this commentary. Bartlett notes that math should be taught to help students think more clearly and that adjustments should be made to the curriculum to focus on practicing core reasoning skills before applying them to ”fuzzier problems where answers are not as certain.”

Läs och skrivsvårigheter F–3

Det här studiepaketet riktar sig till dig som arbetar med elever i förskoleklassen och i årskurs 1–3 som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Materialet är framtaget för att öka skolans möjligheter att ge varje elev rätt stöd i rätt tid.

Treårigt projekt skal gøre det let at skabe bevægelse for funktionsnedsatte elever

En database med 150 forslag til, hvordan lærere kan tilpasse bevægelsesaktiviteter, så elever med en funktionsnedsættelse kan deltage, er nærmest hemmelig. Desuden trænger den til at blive opdateret. Et treårigt projekt skal rette op på begge dele.

”Eleverna känner sig väldigt ensamma”

"Eleverna saknar sina kompisar och att ha rutiner", säger Anna Åkerfeldt, forskare och projekt- och processledare på Ifous, som har undersökt hur gymnasieelever upplevde att det var att studera på distans under pandemivåren 2020.