Aktiv lärarkår förändrade utbildningspolitiken

Lärarlegitimationen är ett resultat av ett framgångsrikt fackligt arbete. Charlotte Baltzers avhandling belyser en lärarkår som målmedvetet arbetar med professionsfrågor.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden, och efter att ha varit hemma med barn i drygt tio år kom jag tillbaka till skolvärlden i slutet av 90-talet Jag upptäckte då att stora förändringar i skolans styrning hade ägt rum – det hade blivit mer hierarkiskt och toppstyrt och lärarnas handlingsutrymme hade minskat. Det här väckte ett intresse att undersöka den utbildningspolitiska förändringen från slutet av 1980-talet och framåt, även om det kom att dröja några år innan detta realiserades.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur de fackliga förbunden drivit professionsfrågor med särskilt fokus på legitimation som ett sätt att stärka läraryrket och hur detta mottagits politiskt och i media. Andra frågor som förbunden drivit från 1990-talet är en stärkt forskningsanknytning till läraryrket och lärarutbildningen samt en utvecklad yrkesetik. Till grund för avhandlingen ligger texter i fackliga tidskrifter, årsberättelser, riksdagsmotioner och propositioner samt artiklar och debattartiklar i dagspress.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att reformen kring lärarlegitimationen är ett resultat av en aktiv lärarkår som målmedvetet arbetat med professionsfrågorna. Genom fackförbunden hade lärarna ett stort inflytande på utbildningspolitiken från slutet av 1990-talet vilket bidrog till att reformen infördes 2011 av Alliansregeringen. Fackförbundens krav fick gehör, initialt av de borgerliga partierna och så småningom av Socialdemokraterna. Det här är intressant då lärare ofta framställs som offer för utvecklingen och fackförbunden som reaktiva snarare än aktiva. Mindre än ett decennium tidigare hade också lärarförbunden körts över när skolan kommunaliserades.

– Mina resultat visar att lärarna efter den här perioden tas på allvar i högre grad. Med lärarlegitimationsreformen kom också krav på att läraren ska ha utbildning i de ämnen som han eller hon undervisar i och att all undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Att skolan knöts närmare forskningen ledde även till karriärlärarreformen och satsningen på lektorer i skolan.

Vad överraskade dig?

– Att fackförbunden var så framgångsrika i att driva opinionsbildning och att de politiska partierna lyssnade på förbunden. Det här förvånade mig mest, eftersom lärarkåren både inom debatten och i forskningen framställts som väldigt försvagad.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar inom utbildningssektorn. Jag hoppas att resultaten kan ge underlag för både diskussion och reflektion om lärare som professionella samt om de förslag till professionsprogram som just nu utreds. Skolmyndigheterna behöver också fundera på vad vi menar med att lärare är professionella när vi i många avseenden talar om hur skolan ska agera. Detta är en paradox.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-10-30 14:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-11-10 15:35 av Moa Duvarci Engman

Relaterat

Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Hur skaffar sig lärare kompetens i medieproduktion? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Intervju

Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process som är svår att avgränsa, visar Helena Grundéns avhandling. I studien framkommer också att lärare ibland känner sig pressade att planera för en undervisning med ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar.

Intervju

Legitimationskrav på fritids kräver lösningsinriktade rektorer

För att uppfylla det utökade legitimationskravet inom fritidshemmet tvingas många rektorer att uppfinna pragmatiska rutinlösningar. Det visar Richard Andersson i sin avhandling.

Intervju

Lärare har svårt att sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal

Lärare har svårt att sätta ord på vad de faktiskt gör som skapar mening under utvecklingssamtalet. Det visar Britt-Marie Bader i sin forskning om lärares ledarskap.

Intervju

Undervisningen på folkhögskolan utgår från mötet

Möten är en viktig utgångspunkt för undervisning och lärande på folkhögskolan, och utgör ett pedagogiskt verktyg för lärarna. Det menar Filippa Millenberg som forskat om folkhögskollärares pedagogiska hållning.

Intervju

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Intervju

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Intervju

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Intervju

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Intervju

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Intervju

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Intervju

Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Intervju

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Intervju

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Intervju

Utforskande frågor gynnar sexualundervisningen

Eleverna blev engagerade när de fick fördjupa sig i sexualundervisningen. Men lärarna måste få tid att konstruera en mer utforskande undervisning, menar Sara Planting-Bergloo som forskat i ämnet.

Intervju

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.