Aktiv lärarkår förändrade utbildningspolitiken

Lärarlegitimationen är ett resultat av ett framgångsrikt fackligt arbete. Charlotte Baltzers avhandling belyser en lärarkår som målmedvetet arbetar med professionsfrågor.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden, och efter att ha varit hemma med barn i drygt tio år kom jag tillbaka till skolvärlden i slutet av 90-talet Jag upptäckte då att stora förändringar i skolans styrning hade ägt rum – det hade blivit mer hierarkiskt och toppstyrt och lärarnas handlingsutrymme hade minskat. Det här väckte ett intresse att undersöka den utbildningspolitiska förändringen från slutet av 1980-talet och framåt, även om det kom att dröja några år innan detta realiserades.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur de fackliga förbunden drivit professionsfrågor med särskilt fokus på legitimation som ett sätt att stärka läraryrket och hur detta mottagits politiskt och i media. Andra frågor som förbunden drivit från 1990-talet är en stärkt forskningsanknytning till läraryrket och lärarutbildningen samt en utvecklad yrkesetik. Till grund för avhandlingen ligger texter i fackliga tidskrifter, årsberättelser, riksdagsmotioner och propositioner samt artiklar och debattartiklar i dagspress.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att reformen kring lärarlegitimationen är ett resultat av en aktiv lärarkår som målmedvetet arbetat med professionsfrågorna. Genom fackförbunden hade lärarna ett stort inflytande på utbildningspolitiken från slutet av 1990-talet vilket bidrog till att reformen infördes 2011 av Alliansregeringen. Fackförbundens krav fick gehör, initialt av de borgerliga partierna och så småningom av Socialdemokraterna. Det här är intressant då lärare ofta framställs som offer för utvecklingen och fackförbunden som reaktiva snarare än aktiva. Mindre än ett decennium tidigare hade också lärarförbunden körts över när skolan kommunaliserades.

– Mina resultat visar att lärarna efter den här perioden tas på allvar i högre grad. Med lärarlegitimationsreformen kom också krav på att läraren ska ha utbildning i de ämnen som han eller hon undervisar i och att all undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Att skolan knöts närmare forskningen ledde även till karriärlärarreformen och satsningen på lektorer i skolan.

Vad överraskade dig?

– Att fackförbunden var så framgångsrika i att driva opinionsbildning och att de politiska partierna lyssnade på förbunden. Det här förvånade mig mest, eftersom lärarkåren både inom debatten och i forskningen framställts som väldigt försvagad.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar inom utbildningssektorn. Jag hoppas att resultaten kan ge underlag för både diskussion och reflektion om lärare som professionella samt om de förslag till professionsprogram som just nu utreds. Skolmyndigheterna behöver också fundera på vad vi menar med att lärare är professionella när vi i många avseenden talar om hur skolan ska agera. Detta är en paradox.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-10-30 14:56 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-11-10 15:35 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Modersmål Webbkonferens

Välkommen till en webbsänd konferens där vi fördjupar oss i flerspråkighet och modersmålsundervisningens komplexitet! Under tio dagar har du tillgång till förinspelade föreläsningar, som låter dig ta del av aktuell forskning och praktiska metoder med fokus på möjligheter och utveckling.

Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Hur skaffar sig lärare kompetens i medieproduktion? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process som är svår att avgränsa, visar Helena Grundéns avhandling. I studien framkommer också att lärare ibland känner sig pressade att planera för en undervisning med ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

Skolans sex- och samlevnadsundervisning är inte anpassad efter ungdomars behov. Elever tycker att lärarna är dåligt uppdaterade och fokuserar på det negativa. Det visar Brian Unis som undersökt ungas behov av stöd i relation till sexuell hälsa.

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal är komplext och kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Även om lärares intention är att ge en individualiserad och stödjande återkoppling blir ibland resultatet det motsatta. Förklaringen handlar ofta om tidsbrist eller behov av ordning i klassrummet. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Fortbildning viktigt vid digitalisering

Förbättrad undervisning och ökat lärande. Det är ofta målbilden med skolans digitalisering. Men för att nå dit krävs det kontinuerlig och långsiktig fortbildning av lärarna, visar en ny avhandling av Annika Agélii Genlott, som nu valts till Skolportens favorit.

Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Svenska skolledares arbetsmiljö och hälsa: En lägesbeskrivning med förslag på vägar till förbättringar av arbetsmiljön

I denna AMM-rapport presenteras åtgärdsförslag som syftar till att förbättra skolledares arbetsmiljö. Vi bedömer att de föreslagna åtgärderna kan användas till att främja skolledares hälsa och deras förutsättningar att verka i sin ledarroll, vilket i sin tur kan gynna anställda och elever.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2020

I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Grundskolan har svårt att ta hand om individintegrerade elever

Elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning ska få gå i den vanliga skolan om de vill. Men det är svårt för dem att få rätt stöd. Därför måste de kanske gå i särskolan även om de inte vill. (s. 10-11)