Äldre elever får för lite dagsljus och rörelse

Elevers fysiska aktivitet under rasterna minskar drastiskt från låg- till högstadiet. Äldre elever får också alldeles för lite dagsljus. Det visar Peter Pagels som forskat om skolgårdens och rastens betydelse.

Peter Pagels

Född 1964
Bor på Öland

Disputerade 2017-11-17
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
Impact of school outdoor environment upon pupils' physical activity and sun exposure across ages and seasons

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är i grunden lärare i idrott och biologi. 2009 engagerades jag i ett projekt som studerade förskolebarns uteaktiviteter och exponering av UV-ljus. Det väckte intresset att utforska samma samband hos äldre barn men även hur skolgårdars utformning påverkar barnens aktivitet. Som lärare har jag ju sett hur barns fysiska aktivitet och utevistelse sjunker med åldern.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om skolgårdens bidrag till elevers fysiska aktivitet samt hur skolgården kan skydda alternativt bidra till exponering av solljus som ju är oerhört viktig för intag av vitamin D. Totalt ingår cirka 200 elever från årskurs 2, 5 samt 8 från fyra olika skolor med snarlika socioekonomiska förutsättningar i tre olika kommuner. Eleverna förseddes varje morgon med två olika instrument som mäter dels all slags rörelse, dels elevens exponering av solljus. Vi har även studerat var i skolan eller på skolgården barnen befann sig och var och när de var som mest aktiva under skoldagen, idrottslektionerna inräknade.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Rasterna är den viktigaste faktorn för fysisk aktivitet för elever i årskurs 2 och vissa i årskurs 5, idrottslektionerna inräknade. I den här åldern rör sig barnen i paritet lika intensivt på rasterna som under utomhusidrotten.

– Men ju äldre eleverna blir desto mindre rör de på sig under rasterna. Och kurvan är brant. För elever i årskurs 8 ger rasterna knappt någon effekt alls. Satsning på mer idrott i skolan bör alltså riktas mot de äldre eleverna. Det är viktigt att ha i åtanke nu när antalet idrottstimmar utökas.

– Som övergripande hälsoaspekt fokuserar min studie på risken för benskörhet. Puberteten fram till 20-årsåldern är den viktigaste tiden för att bygga ett starkt skelett och därmed undvika benskörhet senare i livet. Byggprocessen är avhängig fysisk aktivitet med belastning och tryck, drag och vridningar i kombination med D-vitamin som vi får genom solljus. Skolgårdens utformning är alltså av stor vikt för att tillgodose barnens behov och möjlighet till en god hälsa.

– Mina resultat visar att fotbollsplaner, särskilt de med konstgräs är de ytor som lockar flest elever till utevistelse och rörelse. Merparten är pojkar men just konstgräsplaner lockar också många flickor till mer pulshöjande aktiviteter som att exempelvis hjula. Studien visar annars att flickor oftare ägnar rasten åt motoriskt utmanande aktiviteter vid klätterställningar, gungor och liknande. Skogspartier är förstås bra att leka i, lövskog är att föredra då barrskog blir väldigt mörk under vinterhalvåret.

– Eleverna i årskurs 2 och vissa i årskurs 5 får tillräckligt med UV-strålning. Värre är det för de äldre eleverna, de har inte har en chans att komma upp på tillräckliga D-vitaminnivåer under skoldagarna. Hoppet står att de är ute på helgerna men det vet vi ju att många inte är. Brist på vitamin D är allvarligt och kan leda till benskörhet senare i livet.

Vad överraskad dig?

– Att det var så stora skillnader mellan de yngre och äldre eleverna. Jag förvånades också över bollytornas stora betydelse för elevernas aktivitet på rasterna. Dra upp asfalten gör något vettigt av skolgårdarna är mitt budskap!

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst samhällsplanerare och skolpolitiker. Men givetvis även skolledare, lärare och inte minst fritidspedagoger.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-01-11 13:25 av Susanne Sawander


Relaterat

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Val av gymnasieskola speglar segregation

Flickor väljer gymnasieskola utifrån känsla av tillhörighet, snarare än program eller betyg. Skolvalet både speglar och förstärker segregation, menar Johanna Sixtensson som forskat om unga tjejers vardagsliv.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Viktigt med helhetssyn för pedagogisk utveckling

Den egna undervisningsmiljön är en viktig faktor för lärares pedagogiska utveckling. Det menar Clarie Englund som forskat om lärare som arbetar på ett nätbaserat farmaciprogram.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Arbete mot extremism krockar med skolans demokratiuppdrag

Samhällets riktlinjer till lärare för att stoppa våldsbejakande extremism krockar inte bara med skolans demokratiuppdrag, de riskerar att också verka kontraproduktivt. Det varnar Christer Mattsson för i sin avhandling.

Yrkesutbildade migranter får lika lätt jobb

Utrikesfödda med en yrkesutbildning är lika matchade på arbetsmarknaden som svenskfödda. Inge Dahlstedt har utforskat utbildningens roll för migranter och deras barn på den svenska arbetsmarknaden.

Svårt förena mentorskap med undervisning

Medan mentorsuppdraget kräver flexibilitet och förmåga att möta elevernas behov i stunden, styrs lärarnas undervisningsarbete utifrån fasta tidsramar. De båda uppdragen är svåra att förena, visar Helena Wallström i sin avhandling.

Historielärares erfarenheter av 2011 års skolreformer varierar

När historielärare själva får berätta vad de senaste årens skolreformer har inneburit för dem och deras undervisning framträder bilden av en kluven lärarkår. Kraven i 2011 års skolreform på tydligt mätbara prestationer har inneburit ett hinder för flera av lärarna i avhandlingen, menar forskaren Anders Persson.

Viktigt med flera perspektiv på text och språk när man arbetar med andraspråkselever

I sin avhandling om svenska som andraspråk utforskar Anna Sahlée nya vägar att förstå text. Ett resultat i studien är en modell för textanalys som hon föreslår och som kan användas för att analysera texter.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Sociala medier utmanar studenters olika roller

Att parera mellan rollerna som student, privat och professionell är en balansakt. Det konstaterar Pernilla Josefsson som utforskat hur högskolestudenter förhåller sig till sociala medier när de integreras i lärmiljön.

Svårt att förändra undervisningen i matematik

Trots höga ambitioner att förändra undervisningen fastnar lärare i matematikens traditionella uppgiftsdiskurs. Det visar Ann-Sofi Röj-Lindberg som forskat om matematiklärare som söker nya arbetssätt.

Bättre möjligheter till lärande när elevers frågor utforskas i undervisningen

Att ge utrymme för elevernas frågor i matematikundervisningen bidrar till att innehållet blir behandlat på ett mer komplext sätt. Det vinner både elever och lärare på, visar Tuula Maunulas avhandling.

Kompetensutvecklingsprogram för lärare under lupp

Jannika Lindvall har utforskat två stora kompetensutvecklingsprogram för lärare i matematik.  Båda är lika i upplägg. Men dess effekter på elevresultaten skiljer stort.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?