Äldre elever får för lite dagsljus och rörelse

Elevers fysiska aktivitet under rasterna minskar drastiskt från låg- till högstadiet. Äldre elever får också alldeles för lite dagsljus. Det visar Peter Pagels som forskat om skolgårdens och rastens betydelse.

Peter Pagels
Peter Pagels

Född 1964
Bor på Öland

Disputerade 2017-11-17
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
Impact of school outdoor environment upon pupils' physical activity and sun exposure across ages and seasons

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är i grunden lärare i idrott och biologi. 2009 engagerades jag i ett projekt som studerade förskolebarns uteaktiviteter och exponering av UV-ljus. Det väckte intresset att utforska samma samband hos äldre barn men även hur skolgårdars utformning påverkar barnens aktivitet. Som lärare har jag ju sett hur barns fysiska aktivitet och utevistelse sjunker med åldern.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om skolgårdens bidrag till elevers fysiska aktivitet samt hur skolgården kan skydda alternativt bidra till exponering av solljus som ju är oerhört viktig för intag av vitamin D. Totalt ingår cirka 200 elever från årskurs 2, 5 samt 8 från fyra olika skolor med snarlika socioekonomiska förutsättningar i tre olika kommuner. Eleverna förseddes varje morgon med två olika instrument som mäter dels all slags rörelse, dels elevens exponering av solljus. Vi har även studerat var i skolan eller på skolgården barnen befann sig och var och när de var som mest aktiva under skoldagen, idrottslektionerna inräknade.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Rasterna är den viktigaste faktorn för fysisk aktivitet för elever i årskurs 2 och vissa i årskurs 5, idrottslektionerna inräknade. I den här åldern rör sig barnen i paritet lika intensivt på rasterna som under utomhusidrotten.

– Men ju äldre eleverna blir desto mindre rör de på sig under rasterna. Och kurvan är brant. För elever i årskurs 8 ger rasterna knappt någon effekt alls. Satsning på mer idrott i skolan bör alltså riktas mot de äldre eleverna. Det är viktigt att ha i åtanke nu när antalet idrottstimmar utökas.

– Som övergripande hälsoaspekt fokuserar min studie på risken för benskörhet. Puberteten fram till 20-årsåldern är den viktigaste tiden för att bygga ett starkt skelett och därmed undvika benskörhet senare i livet. Byggprocessen är avhängig fysisk aktivitet med belastning och tryck, drag och vridningar i kombination med D-vitamin som vi får genom solljus. Skolgårdens utformning är alltså av stor vikt för att tillgodose barnens behov och möjlighet till en god hälsa.

– Mina resultat visar att fotbollsplaner, särskilt de med konstgräs är de ytor som lockar flest elever till utevistelse och rörelse. Merparten är pojkar men just konstgräsplaner lockar också många flickor till mer pulshöjande aktiviteter som att exempelvis hjula. Studien visar annars att flickor oftare ägnar rasten åt motoriskt utmanande aktiviteter vid klätterställningar, gungor och liknande. Skogspartier är förstås bra att leka i, lövskog är att föredra då barrskog blir väldigt mörk under vinterhalvåret.

– Eleverna i årskurs 2 och vissa i årskurs 5 får tillräckligt med UV-strålning. Värre är det för de äldre eleverna, de har inte har en chans att komma upp på tillräckliga D-vitaminnivåer under skoldagarna. Hoppet står att de är ute på helgerna men det vet vi ju att många inte är. Brist på vitamin D är allvarligt och kan leda till benskörhet senare i livet.

Vad överraskad dig?

– Att det var så stora skillnader mellan de yngre och äldre eleverna. Jag förvånades också över bollytornas stora betydelse för elevernas aktivitet på rasterna. Dra upp asfalten gör något vettigt av skolgårdarna är mitt budskap!

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst samhällsplanerare och skolpolitiker. Men givetvis även skolledare, lärare och inte minst fritidspedagoger.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-01-11 13:25 av Susanne Sawander


Relaterat

Idrott och hälsa, 9-10 april i Stockholm

Två fullmatade dagar för dig som undervisar i idrott och hälsa! Vi berör ämnen som betyg och bedömning, elever med låg impulskontroll, hur du som lärare kan arbeta med din dokumentation och hur fysisk aktivitet främjar hjärnans utveckling. Välkommen!

Fritidshemmet, 15-16 mars i Malmö

Hur kan vi bygga upp strukturer som stimulerar alla elevers lärande och utveckling i enlighet med fritidshemmets förtydligade lärandeuppdrag och samtidigt skapa en miljö som främjar barns relationsskapande och en meningsfull fritid? Vi fördjupar oss i teori och praktik under två dagar!

Känsla av tillhörighet skapar engagemang i skolan

Känsla av tillhörighet är en grundbult för elevers engagemang i skolan. Helena Anderssons forskning visar också att dynamiska gruppindelningar över klassgränser ökar engagemanget bland eleverna.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Personliga erfarenheter påverkar lärares arbete med serier i undervisningen

Vad händer när lärare sätter serier i händerna på elever i olika åldrar? Lars Wallner har utforskat frågan och funnit att lärare använder sin egen erfarenhet av att läsa serier som barn för att bedöma om materialet är användbart eller inte i deras klasser.

Så bör begåvade elever undervisas i matematik

Attila Szabo har undersökt hur begåvade elever bör undervisas i matematik. "Det finns ingen given metod som passar alla. Men nivågrupperad undervisning och undervisning utanför klassrummet kan vara en väg att gå", säger han.

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Film bästa sättet för utbildning i livräddning

Bästa sättet att lära högstadieelever hjärt- och lungräddning är genom filmbaserad, klassgemensam undervisning. Det visar Anette Nord som undersökt olika utbildningsmetoder i livräddning för elever.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Sång i undervisningen starkt kopplad till mod

Att sjunga är att våga och något som följaktligen kräver mod. Det är både elever och lärare överens om, visar Linn Hentschel i sin avhandling om sång i musikundervisningen.

För lite fokus på yrkesspecifika texter i den gymnasiala lärlingsutbildningen

Gymnasieelever får inte öva tillräckligt på yrkesspecifika texter under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det menar Enni Paul, som forskat om skriftbruk i gymnasiets lärlingsutbildning.

Språket viktigt i matematiken

För att utveckla matematisk resonemangsförmåga måste eleverna ges möjlighet att resonera och kommunicera med klasskamrater och lärare. Det kräver förändringar både vad gäller uppgifter och klassrumsklimat, understryker Cecilia Segerby i sin avhandling.

Kameror i förskolan belyser barnens blick

Lena O Magnusson har utforskat vad som sker när treåringar får tillgång till kameror på förskolan. Resultaten visar att barnen kan tillföra sina perspektiv och estetiska uttryck till den dokumentation som pågår i förskolan.

Viktigt att upptäcka autism hos barn i tidig ålder

Barn med en medelsvår eller lindrig autism upptäcks ofta senare och får större psykiska hälsoproblem. Nils Haglund pekar i sin forskning på vikten att upptäcka de här barnen i tidig ålder för att kunna ge stöd till föräldrar och skola.

Glapp mellan forskning och undervisning i kemi

När lärare deltog i en learning study ändrade de sitt sätt att organisera lektionerna kring området kemisk bindning – vilket underlättade elevernas förståelse för ämnet, visar forskaren Anna Bergqvist i sin avhandling.

Systematik saknas i förändringsarbete inom högre utbildning

Cormac McGrath har undersökt förändringsarbete inom högre utbildning. Resultaten visar att lärare, kollegiala ledare och chefer ofta saknar systematiska metoder, och brister i återkoppling.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Tema: Inkludering

Tema: Inkludering

Vad innebär inkludering? Stor temaartikel. Dessutom: Intervju med Gloria Ray Karlmark som skrev historia som den första svarta eleven i en helvit skola. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Film: Tips för att må bra

Inspirera dina elever att göra hälsofrämjande aktiviteter för att må bra. Visa och sprid gärna filmen till alla elever på skolan.  Filmen är framtagen för Youmo.se, som är en sajt från UMO, ungdomsmottagningen på nätet.  

Västeråsforskning om cerebral pares: Skolidrott ger ofta effekt hela livet

Sannolikheten att en person med cerebral pares ska bli fysiskt aktiv som vuxen fördubblas om personen var fysiskt aktiv i tonåren. Det visar en ny studie från Centrum för klinisk forskning i Västerås.

Viktig å diskutere barnehagekvalitet, selv når voksne kan bli støtt

Barnehageforskning er et minefelt i et land der nesten alle barn er i barnehage. Mange aktører ønsker helst å få bekreftet at alt står bare bra til.

IQ i Norden: Uppgång och fall

Våra samhällen blir allt bättre, så mycket bättre att till och med intelligensen ökar bland medborgarna. Så har den utvecklingsoptimistiska bilden sett ut – och den bekräftades också länge av IQ-mätningar i flera länder. Men nu faller intelligensen i de nordiska länderna. Det är en stark varningssignal för det svenska samhället, skriver Martin Ingvar, hjärnforskare och professor vid Karolinska Institutet.

Fysisk aktivitet skyddar mot symptom på depression

Det är nu tio år sedan forskare genomförde en stor undersökning av tusen fyraåringar i Trondheim. Här är studiens senaste forskningsresultat om bland annat övervikt hos barn.

Rikskonferens
För högstadielärare i svenska

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!