Undervisning i matematik vinner på variation

Den personliga relationen mellan lärare och elev och möjligheten att gå i väg med specialläraren ibland har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik. Det visar en avhandling av Helena Roos.

Helena Roos
Helena Roos

Född 1974
Bor i Växjö

Disputerade 2019-05-31
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
The meaning(s) of inclusion in mathematics in student talk: Inclusion as a topic when students talk about learning and teaching in mathematics

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag jobbade som lärare i matte och NO i slutet på nittiotalet och brann för att få alla elever att förstå och med på tåget. Då var inkludering inget man pratade om men när jag sedan jobbade på universitetet fortsatte jag intressera mig för specialpedagogisk matematikdidaktik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur elever ser på inkludering i matematik och hur undervisningen kan se ut utifrån vad de menar är viktigt för deras deltagande och lärande. Jag har intervjuat och följt tre elever på högstadiet under en termin och i en tidigare licentiatavhandling har jag även intervjuat lärare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärarna pratade mycket om hur uppgifterna kan se ut för att få alla elever deltagande, hur man får kontakt med alla elever och hur man kan ge eleverna tid, inte bara i klassrummet utan även utanför klassrummets ram. Eleverna betonade i viss utsträckning samma saker, men talade även om att det är viktigt hur genomgången ser ut och att de får möjlighet att gå undan med specialläraren ibland för att kunna tänka klart.

– Både elever som har lätt för sig och de som riskerar att inte nå målen kom även in på hur bedömningen påverkar deras lärande. En elev sa att: ”Jag tänker inte så här, men jag skriver så för att få ett bra betyg och bli godkänd.” Det visar att skolan inte alltid tänker på kunskap i termer av vad elever kan utan i förhållande till hur de ska presentera en uppgift för att få ett visst betyg. Slående var också att alla elever uttryckte att matte är rätt tråkigt. Lärarna jobbar på med genomgången och matteboken, och varierar inte sina pedagogiska metoder.

Vad överraskade dig?

– Att det inte var självklart att elever som var duktiga i matte tyckte det var kul och ville lära sig mer. Och även att den personliga relationen mellan lärare och elever har så stor betydelse.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som undervisar i matematik kan ha nytta av den. De delar som handlar om hur vi kan jobba med variation och hur viktig relationen är för att förmedla kunskap kan vara till nytta för lärare och speciallärare i alla ämnen. Men den största lärdomen är nog att inkludering, oavsett ämne, inte handlar om att alla är i klassrummet samtidigt. Det finns många olika sätt att se till att alla känner att de är med.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2019-10-01 11:13 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-08 14:21 av Moa Duvarci Engman


Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.

”Leda klassrummet i en pandemi – ett jätteexperiment”

Det kan vara en utmaning, att äga klassrummet. Att äga det på distans är inte enklare. Att leda i klassrummet har heller inte fått den uppmärksamhet det ­förtjänar trots att det handlar om ditt hantverk som lärare. Men nu börjar det röra på sig.

Stort tapp för elevernas inlärning under pandemins skolstängningar

Elever i grundskolan lärde sig lite eller ingenting när de studerade hemma under den tid skolan var stängd på grund av coronapandemin. Det visar en ny studie från forskare på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet och University of Oxford som jämfört nederländska elevers skolresultat med tidigare år. Eleverna som drabbades värst var de med lägre utbildade föräldrar.