Undervisning i matematik vinner på variation

Den personliga relationen mellan lärare och elev och möjligheten att gå i väg med specialläraren ibland har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik. Det visar en avhandling av Helena Roos.

Helena Roos
Helena Roos

Född 1974
Bor i Växjö

Disputerade 2019-05-31
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
The meaning(s) of inclusion in mathematics in student talk: Inclusion as a topic when students talk about learning and teaching in mathematics

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag jobbade som lärare i matte och NO i slutet på nittiotalet och brann för att få alla elever att förstå och med på tåget. Då var inkludering inget man pratade om men när jag sedan jobbade på universitetet fortsatte jag intressera mig för specialpedagogisk matematikdidaktik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur elever ser på inkludering i matematik och hur undervisningen kan se ut utifrån vad de menar är viktigt för deras deltagande och lärande. Jag har intervjuat och följt tre elever på högstadiet under en termin och i en tidigare licentiatavhandling har jag även intervjuat lärare.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärarna pratade mycket om hur uppgifterna kan se ut för att få alla elever deltagande, hur man får kontakt med alla elever och hur man kan ge eleverna tid, inte bara i klassrummet utan även utanför klassrummets ram. Eleverna betonade i viss utsträckning samma saker, men talade även om att det är viktigt hur genomgången ser ut och att de får möjlighet att gå undan med specialläraren ibland för att kunna tänka klart.

– Både elever som har lätt för sig och de som riskerar att inte nå målen kom även in på hur bedömningen påverkar deras lärande. En elev sa att: ”Jag tänker inte så här, men jag skriver så för att få ett bra betyg och bli godkänd.” Det visar att skolan inte alltid tänker på kunskap i termer av vad elever kan utan i förhållande till hur de ska presentera en uppgift för att få ett visst betyg. Slående var också att alla elever uttryckte att matte är rätt tråkigt. Lärarna jobbar på med genomgången och matteboken, och varierar inte sina pedagogiska metoder.

Vad överraskade dig?

– Att det inte var självklart att elever som var duktiga i matte tyckte det var kul och ville lära sig mer. Och även att den personliga relationen mellan lärare och elever har så stor betydelse.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som undervisar i matematik kan ha nytta av den. De delar som handlar om hur vi kan jobba med variation och hur viktig relationen är för att förmedla kunskap kan vara till nytta för lärare och speciallärare i alla ämnen. Men den största lärdomen är nog att inkludering, oavsett ämne, inte handlar om att alla är i klassrummet samtidigt. Det finns många olika sätt att se till att alla känner att de är med.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2019-10-01 11:13 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-10-08 14:21 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gymnasieelever i behov av särskilt stöd, 7-8 nov i Stockholm

Ta del av föreläsningar om språkutveckling, ungdomars generella hjärnutveckling, självreglering och beteendeproblematik samt specialpedagogens roll! Vi erbjuder en givande mix av forskningsbaserade föreläsningar och praktiska erfarenheter med fokus på elever i svårigheter under gymnasietiden. Välkommen!

Företagsekonomi i gymnasiet, 23 oktober i Stockholm

Nu fokuserar vi under en heldag på ämnet företagsekonomi på gymnasiet! Ta del av föreläsningar om etik och jämställdhetsfrågor ur ett företagsekonomiskt perspektiv, att undervisa med hjälp av visuella illustrationer för att förklara svåra begrepp och teorier, företagens roll i samhället, betyg och bedömning samt avslutningsvis ställs frågan - kan ekonomiutbildning bidra till de globala hållbarhetsmålen?

Undervisning i matematik vinner på variation

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att en stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Viktigt med tidiga läsinsatser

En ny studie visar att man tidigt kan ge de elever som har allra störst risk för lässvårigheter ett lyft med en intensiv men kort insats.

Så funkar utmattningssyndrom

Rekordmånga går in i väggen. När kraven ökar orkar hjärnan inte med. ”Många tror att det är en fråga om svaghet, att de känner efter för mycket. I själva verket är de som går in i väggen minst lata – de pressar sig till det yttersta”, säger Giorgio Grossi, docent i medicinsk psykologi och psykoterapeut på Stressmottagningen i Stockholm.

How to set up interest-based reading groups

A three-step plan for using surveys to gauge students’ interests as a basis for forming small reading discussion groups.

Här är 9 punkter för ett gott ledarskap

Chef-redaktionen har kokat ner 20 år av vetgirighet, skriverier och kunskaper i 9 steg till gott ledarskap.

Tool gauges use of Google in K-12 classrooms

Google has unveiled ”transformation reports” to give educators data on how often various Google offerings are actually used and for which specific tasks. This is important because a study last year by BrightBytes found the majority of software licenses purchased by schools went unused and another study by LearnTrials revealed just 9% of education-technology tools are used to their intended extent.