Ämnesintegrering i praktiken – så funkar det

Skolans arbete med ämnesintegrerad undervisning kan ta olika former. Det visar Maria Christidis i sin avhandling som hon hoppas ska ge ett stöd till lärare, rektorer och huvudmän i planeringen av den ämnesintegrerade undervisningen.

Maria Christidis
Maria Christidis

Född 1982
Bor i Täby

Disputerade 2020-06-05
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Integrated teaching for expanded vocational knowing: Studies in the Swedish upper secondary Health and social care program

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I skolan sker hela tiden en samverkan mellan de olika ämnena, vilket är i linje med rekommendationen om integrering i skolans läroplan. Men i läroplanen står inget om hur ämnesintegrerad undervisning ska gå till i praktiken eller vad det ska bidra med. Så jag ville se hur integrering tar form i undervisningen och vad den möjliggör för yrkeskunnande för vård- och omsorgsstudenter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om ämnesintegrerad undervisning och yrkeskunnande, dels mellan allmänna ämnen och yrkesämnen, och enbart mellan yrkesämnen. Jag har varit med i undervisningen på vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet, genomfört etnografiska fallstudier, intervjuat vårdlärare och gjort en systematisk översikt över tidigare forskning om integrering.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vård och omsorgsprogrammet och sjuksköterskeprogrammet delar ett professionellt mål och jobbar med integrering på tre olika sätt. Det kan ta formen av en strimma, där ett visst innehåll återkommer under årets kurser, till exempel etik. Det kan också vara problembaserat utifrån fall, problem eller en särskild fråga, eller så kan det vara en samverkan mellan skolan och arbetsplatsen.

Vad överraskade dig?

– Det var roligt att se att då man integrerade yrkesämnen blev det generella kunnandet mer tillgängligt, i form av skriftbruk. Den effekten kom även då man enbart integrerade yrkesämnen. Sen var det påtagligt vilken betydelse det har att lärarna delar med sig av sina erfarenheter från professionen. Deras exempel från yrkeslivet blev ytterligare ett undervisningsinnehåll, men också ett sätt att kommunicera arbetsplatsens läroplan. Eleverna har ingen egen yrkeserfarenhet men får då möjlighet att använda lärarnas exempel för att få en djupare förståelse för yrket.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, rektorer och huvudmän kan inspireras till att jobba med integrering. De får också ett konkret underlag för hur de kan planera och motivera arbetet med integrering i skolan.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2020-10-19 13:28 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-11-16 13:40 av Susanne Sawander


Relaterat

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Lärare i yrkesämnen Webbkonferens

Välkommen till Skolportens nya konferens för sig som undervisar i yrkesämnen i gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Under 14 dagar kan du när du vill ta del av den senaste forskningen om yrkesprogram som belyser din yrkesroll från olika perspektiv.

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Hur ska man veta vad forskningen säger?

Forskning är en central komponent för att utveckla undervisningens kvalitet och sedan år 2010 ställer skollagen krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Det är dock lättare sagt än gjort. Skolforskningsinstitutet har därför tagit fram en ny rapport i syfte att stödja skolans och förskolans verksamma i arbetet.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.

Skolning full av lek med ”torgpedagoger”

På den nybyggda förskolan i skånska Hjärup är det Ängslyckan­modellen som gäller, med ämnes­specifik under­visning som drivs av särskilda ”torgpedagoger” – och en egen specialpedagog.

4,3 miljoner kronor till forskning om asylsökande ungdomar och hälsoundervisning i skolan

Hur kan skolan förbättra hälsoundervisningen för nyanlända ungdomar – en grupp där idén om hälsa kan upplevas som oklar och problematisk. Det ska Örebroforskaren Valeria Varea studera efter att ha fått 4,3 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

Rapport om barn, böcker och delaktighet

Hallå där, Lena O Magnusson, forskare och författare till rapporten ”Barn, böcker, delaktighet­ och inflytande”, om ett bokstartsprojekt i Gävleborg.