Ämnesintegrering i praktiken – så funkar det

Skolans arbete med ämnesintegrerad undervisning kan ta olika former. Det visar Maria Christidis i sin avhandling som hon hoppas ska ge ett stöd till lärare, rektorer och huvudmän i planeringen av den ämnesintegrerade undervisningen.

Maria Christidis
Maria Christidis

Född 1982
Bor i Täby

Disputerade 2020-06-05
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Integrated teaching for expanded vocational knowing: Studies in the Swedish upper secondary Health and social care program

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I skolan sker hela tiden en samverkan mellan de olika ämnena, vilket är i linje med rekommendationen om integrering i skolans läroplan. Men i läroplanen står inget om hur ämnesintegrerad undervisning ska gå till i praktiken eller vad det ska bidra med. Så jag ville se hur integrering tar form i undervisningen och vad den möjliggör för yrkeskunnande för vård- och omsorgsstudenter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om ämnesintegrerad undervisning och yrkeskunnande, dels mellan allmänna ämnen och yrkesämnen, och enbart mellan yrkesämnen. Jag har varit med i undervisningen på vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet, genomfört etnografiska fallstudier, intervjuat vårdlärare och gjort en systematisk översikt över tidigare forskning om integrering.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vård och omsorgsprogrammet och sjuksköterskeprogrammet delar ett professionellt mål och jobbar med integrering på tre olika sätt. Det kan ta formen av en strimma, där ett visst innehåll återkommer under årets kurser, till exempel etik. Det kan också vara problembaserat utifrån fall, problem eller en särskild fråga, eller så kan det vara en samverkan mellan skolan och arbetsplatsen.

Vad överraskade dig?

– Det var roligt att se att då man integrerade yrkesämnen blev det generella kunnandet mer tillgängligt, i form av skriftbruk. Den effekten kom även då man enbart integrerade yrkesämnen. Sen var det påtagligt vilken betydelse det har att lärarna delar med sig av sina erfarenheter från professionen. Deras exempel från yrkeslivet blev ytterligare ett undervisningsinnehåll, men också ett sätt att kommunicera arbetsplatsens läroplan. Eleverna har ingen egen yrkeserfarenhet men får då möjlighet att använda lärarnas exempel för att få en djupare förståelse för yrket.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, rektorer och huvudmän kan inspireras till att jobba med integrering. De får också ett konkret underlag för hur de kan planera och motivera arbetet med integrering i skolan.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2020-10-19 13:28 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-11-16 13:40 av Susanne Sawander


Relaterat

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Lärare i yrkesämnen Webbkonferens

Ny satsning för dig som undervisar i yrkesämnen på gymnasiet och i vuxenutbildningen! Föreläsningar om bl. a. yrkeslärarens dubbla identiteter och dolda expertis, stöd till elever med NPF för fungerande APL, språkutvecklande arbetssätt, samt systematiskt utvecklingsarbete i yrkesämnen.

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

För lite fokus på yrkesspecifika texter i den gymnasiala lärlingsutbildningen

Gymnasieelever får inte öva tillräckligt på yrkesspecifika texter under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det menar Enni Paul, som forskat om skriftbruk i gymnasiets lärlingsutbildning.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Fortbildning viktigt vid digitalisering

Förbättrad undervisning och ökat lärande. Det är ofta målbilden med skolans digitalisering. Men för att nå dit krävs det kontinuerlig och långsiktig fortbildning av lärarna, visar en ny avhandling av Annika Agélii Genlott, som nu valts till Skolportens favorit.

Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Svenska skolledares arbetsmiljö och hälsa: En lägesbeskrivning med förslag på vägar till förbättringar av arbetsmiljön

I denna AMM-rapport presenteras åtgärdsförslag som syftar till att förbättra skolledares arbetsmiljö. Vi bedömer att de föreslagna åtgärderna kan användas till att främja skolledares hälsa och deras förutsättningar att verka i sin ledarroll, vilket i sin tur kan gynna anställda och elever.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2020

I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Grundskolan har svårt att ta hand om individintegrerade elever

Elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning ska få gå i den vanliga skolan om de vill. Men det är svårt för dem att få rätt stöd. Därför måste de kanske gå i särskolan även om de inte vill. (s. 10-11)