Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Risken är att ämneskunskaperna kommer i skymundan, konstaterar Robert Walldén.

Robert Walldén
Robert Walldén

Född 1981
Bor i Malmö

Disputerade 2019-03-01
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Genom genrens lins: pedagogisk kommunikation i tidigare skolår

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad lärare och har främst arbetat inom vuxenutbildningen. Jag har alltid varit intresserad av genrepedagogik och andra utbildningsvetenskapliga teorier. Framför allt i undervisningen för elever med svenska som andraspråk.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har utforskat hur två lärare i årskurs 1 respektive 6 kommunicerar kring olika typer av texter och ämnesinnehåll i undervisningssituationer med utgångspunkt i utbildningssociologiska och socialsemiotiska teorier. Syftet med avhandlingen är att analysera lärares kommunikation av ämnesspecifik och metaspråklig kunskap i undervisningen – som till stor del är genrepedagogik. Eleverna på den här skolan har till 95 procent svenska som andraspråk. Avhandlingen baseras på observationer och ljudupptagningar i klassrummet med fokus på relationen mellan ämnes- och språkliga kunskaper.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag fann mycket positivt – att lärarna lägger stor vikt vid att stötta och skapa förståelse. De packar upp abstrakta begrepp, lyfter fram centrala begrepp och strävar efter att engagera eleverna. I årskurs 1 förklarar läraren exempelvis det abstrakta substantivet ”strid” med konkreta verb som ”kämpa” och ”bråka”.

– Undervisningen kretsar kring genrepedagogik, vilket kommer till uttryck genom att lärarna undervisar om textstrukturer och bindeord för att synliggöra språkliga krav. I årskurs 1 arbetar läraren även mycket med lässtrategier. Men detta fokus har en baksida – texternas innehåll riskerar att hamna i skymundan.

– Ett viktigt resultat är också lärarnas olika kommunikationsmönster – hur de skiftar mellan att ta kontroll över kommunikationen och lämna den mer fri och öppen gentemot eleverna. En stark kontroll motiveras av när läraren behöver förklara centrala begrepp och ämnesinnehåll. Vid morgonsamlingar och liknande situationer låter lärarna kommunikationen vara mer öppen. Men följden blir att vissa elever inte förmår att delta och här skulle läraren behöva styra mer.

Vad överraskade dig?

– I årskurs 6 integrerades ämnet geografi med svenska som andraspråk. I de undervisningstexter som användes lyftes inte ämnesinnehållet fram i särskilt hög grad, utan fokus låg på språkliga strukturer. Jag fann det förvånande i ett ämne som just geografi. Det här innebär också att det inte sker någon fördjupning av ämneskunskaperna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärarutbildare som undervisar om genrepedagogik och ämnesrelaterat språk ska ha det men även praktiserande lärare. Vidare andra forskare som är intresserade av utbildningssociologiska och socialsemiotiska teorier.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-03-04 14:24 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-03-12 09:52 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!