Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Risken är att ämneskunskaperna kommer i skymundan, konstaterar Robert Walldén.

Robert Walldén
Robert Walldén

Född 1981
Bor i Malmö

Disputerade 2019-03-01
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Genom genrens lins: pedagogisk kommunikation i tidigare skolår

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad lärare och har främst arbetat inom vuxenutbildningen. Jag har alltid varit intresserad av genrepedagogik och andra utbildningsvetenskapliga teorier. Framför allt i undervisningen för elever med svenska som andraspråk.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har utforskat hur två lärare i årskurs 1 respektive 6 kommunicerar kring olika typer av texter och ämnesinnehåll i undervisningssituationer med utgångspunkt i utbildningssociologiska och socialsemiotiska teorier. Syftet med avhandlingen är att analysera lärares kommunikation av ämnesspecifik och metaspråklig kunskap i undervisningen – som till stor del är genrepedagogik. Eleverna på den här skolan har till 95 procent svenska som andraspråk. Avhandlingen baseras på observationer och ljudupptagningar i klassrummet med fokus på relationen mellan ämnes- och språkliga kunskaper.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag fann mycket positivt – att lärarna lägger stor vikt vid att stötta och skapa förståelse. De packar upp abstrakta begrepp, lyfter fram centrala begrepp och strävar efter att engagera eleverna. I årskurs 1 förklarar läraren exempelvis det abstrakta substantivet ”strid” med konkreta verb som ”kämpa” och ”bråka”.

– Undervisningen kretsar kring genrepedagogik, vilket kommer till uttryck genom att lärarna undervisar om textstrukturer och bindeord för att synliggöra språkliga krav. I årskurs 1 arbetar läraren även mycket med lässtrategier. Men detta fokus har en baksida – texternas innehåll riskerar att hamna i skymundan.

– Ett viktigt resultat är också lärarnas olika kommunikationsmönster – hur de skiftar mellan att ta kontroll över kommunikationen och lämna den mer fri och öppen gentemot eleverna. En stark kontroll motiveras av när läraren behöver förklara centrala begrepp och ämnesinnehåll. Vid morgonsamlingar och liknande situationer låter lärarna kommunikationen vara mer öppen. Men följden blir att vissa elever inte förmår att delta och här skulle läraren behöva styra mer.

Vad överraskade dig?

– I årskurs 6 integrerades ämnet geografi med svenska som andraspråk. I de undervisningstexter som användes lyftes inte ämnesinnehållet fram i särskilt hög grad, utan fokus låg på språkliga strukturer. Jag fann det förvånande i ett ämne som just geografi. Det här innebär också att det inte sker någon fördjupning av ämneskunskaperna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärarutbildare som undervisar om genrepedagogik och ämnesrelaterat språk ska ha det men även praktiserande lärare. Vidare andra forskare som är intresserade av utbildningssociologiska och socialsemiotiska teorier.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-03-04 14:24 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-03-12 09:52 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Mer jobb för förstelärare – men ingen extra tid

Att vara förstelärare innebär ofta mer arbete – men bara 10 procent av lärarna får minskad undervisningstid. Det bekräftar ny forskning.

How states compare on STEM education

A new, interactive national report called the STEM Opportunity Index – developed by the National Math and Science Initiative, SRI International and 100Kin10 – compares how states are supporting STEM education based on 10 indicators. NMSI CEO Bernard Harris says the goal is for states to use the data to improve STEM education.

How Dungeons & Dragons can help kids develop social-emotional learning skills

Playing a cooperative role-playing game like Dungeons & Dragons can have the added benefit of helping kids develop social emotional skills.

How schools can use life transitions to help students feel they belong

In order to help ease the transition into ninth grade, South Bronx Community Charter has developed a summer program that focuses on helping students bond with one another. That relationship-building work helped students better resolve conflicts and feel a sense of belonging once school started.