Hoppa till sidinnehåll
Flerspråkighet

Ämnesspråkliga nycklar identifierade i samhällskunskapsundervisningen

Publicerad:2023-06-15
Uppdaterad:2023-09-29
Susanne Rydell
Skribent:Susanne Rydell
Viktoria Waagaard

Bor i Hudiksvall
Född år 1967

Disputerade 2023-05-05
vid Uppsala universitet

Avhandling

Ämnesliteracy i samhällskunskapsämnet. Ett ämnesspecifikt bidrag till ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Bearbetning av ämnesord och begrepp samt stöttande av fördjupade resonemang är några exempel på faktorer som är viktiga för ämnesliteracy i samhällskunskap. Det visar Viktoria Waagaards avhandling som belyser undervisning i språkligt heterogena klassrum.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är svensklärare i grunden och intresserad av språkliga frågor och språkliga praktiker, samtidigt är jag intresserad av samhällsfrågor och har samarbetat med samhällskunskapslärare. Språk är en nyckel och viktigt för att förstå olika ämnesområden.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen kopplar ihop språk, demokrati och samhällskunskapsämnet. Jag har följt högstadieelever och undersöker hur ämnesliteracy kommer till uttryck i samhällskunskapsämnet, både i undervisningen och i elevtexter. Avhandlingen belyser undervisning i språkligt heterogena klassrum, det vill säga klassrum där elever med svensk och utländsk språkbakgrund möter samma undervisning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Undervisningen var i huvudsak muntlig, vilket stämmer med tidigare forskning som också visat att samhällskunskapsundervisningen ofta är muntlig. Faktatexter förekom inte i någon stor utsträckning. Det visade sig också att ämnesliteracy, det vill säga ämnesord, -begrepp och samhällsvetenskapliga tankeredskap, kommer till uttryck på olika sätt av lärare och elever. Läraren exemplifierar i högre grad och uttrycker i högre grad olika typer av tankeredskap. Eleverna uttrycker främst orsaker och konsekvenser.

– Ett annat resultat var att lärarna stöttar både flerspråkiga och enspråkiga elever. I de klasser jag undersökt har 26 procent av eleverna utländsk bakgrund vilket motsvarar riksgenomsnittet. Förutsättningar som visade sig gynna inlärningen hos flerspråkiga elever var dels stöttning i att föra fördjupande resonemang, dels tid till eftertanke. Flera flerspråkiga elever bearbetar ord med expansioner, ger uttryck för tankeredskap, utvecklar och fördjupar resonemang, vilket ger fina resultat.

Vad överraskade dig?

– En av de saker som överraskade mig var att muntlighet dominerade så tydligt i undervisningen. Jag blev också lite förvånad att uttrycken av ämnesliteracy inte skilde så mycket mellan flerspråkiga och enspråkiga elever.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de gör nytta inom vidare skolforskning och når ner i skolan. Det finns didaktiska implikationer. Resultaten kan också användas på policynivå. Det finns ämnesliteracy kopplade till alla skolämnen så resultaten från samhällskunskapsämnet skulle kanske kunna vara överförbara till andra ämnen.

– När det gäller flera flerspråkiga elever kom ämnesliteracy till uttryck i högre grad i elevtexterna, jämfört med i den observerade undervisningen och i muntliga diskussioner. Det kan också gälla vikten av att ge stöttning till fördjupande resonemang och tid till eftertanke.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Företagsekonomi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i företagsekonomi!
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
21 nov

Rättssäker betygssättning

Förbättra din förmåga att sätta likvärdiga och rättssäkra betyg genom en handfast kurs som leds av betygsexperterna Per Måhl och Bo Sundblad. Köp kursen för 749 kr och få tillgång till den i 6 månader. Kursintyg ingår!
Mer info
Åk 4–Vux
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev