2014-10-15 16:03  1931 Dela:

Ämnesundervisning på engelska – utan tydliga riktlinjer

Det behövs en diskussion om hur ämnesundervisning på engelska ska se ut för att eleverna ska nå ämneskunskaper på bästa sätt. Det kan inte lämnas åt slumpen som det gör idag, menar BethAnne Yoxsimer Paulsrud som har skrivit en avhandling i ämnet.

BethAnne Yoxsimer Paulsrud
BethAnne Yoxsimer Paulsrud

Född 1967
i Kalifornien, USA

Disputerade 2014-06-05
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
English-Medium Instruction in Sweden: Perspectives and practices in two upper secondary schools

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har engelska som modersmål och är intresserad av engelskans roll i det svenska samhället. När jag undervisade studenter på Högskolan i Dalarna förvånades jag över hur duktiga de var på engelska och blev nyfiken på hur undervisningen i engelska ser ut på gymnasiet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den övergripande frågeställningen är hur och varför ämnesundervisning på engelska erbjuds, väljs och utövas i den svenska gymnasieskolan idag.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har kartlagt alla gymnasieskolor i Sverige och kan konstatera att det är mycket vanligare att man bedriver ämnesundervisning på engelska på deltid, på vissa lektioner eller i olika temaarbeten, än att man som elev läser ett helt program på engelska. Det såg väldigt olika ut i två skolor som jag studerade närmare.

– Den ena skolan hade strategier för användningen av svenska och engelska, i den andra var det mer fokus på hur mycket engelska de använde, och lärarna kämpade med att få med engelska hela tiden. Ämnesundervisningen gavs heller inte enbart på engelska i klassrummen, utan varvas med svenska, även om man påstod att undervisningen ska ske på engelska. Jag anser att det behövs en diskussion om hur vi kan använda svenska och engelska för att nå ämneskunskaper på bästa sätt, det kan inte lämnas åt slumpen.

– För eleverna handlade valet att gå en utbildning med ämnesundervisning på engelska mer om engelskans status än att de var specifikt intresserade av språkinlärning. Det framstod också som ett val för duktiga och motiverade elever som tyckte det var kul med engelska.

Vad överraskade dig?

– Att det var så lite fokus på språk och så mycket fokus på engelskans fördelar och vad eleverna kunde få i framtiden om de läste på engelska. Eleverna reflekterade inte så mycket över vad det faktiskt innebär att läsa ett ämne på ett annat språk. Den engelska som de använder utanför skolan skiljer sig från det akademiska språket man behöver i skolan. Det var även intressant att se att Skolverket inte har någon koll på den här frågan och att det inte finns några riktlinjer kring det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Dels lärare som undervisar i skolor som erbjuder ämnesundervisning på engelska på alla nivåer. Men också föräldrar till elever som funderar på att välja den här undervisningsformen, samt beslutsfattare eftersom det här är något som pågår i den svenska skolan och det är märkligt att det inte finns reglerat.

Sidan publicerades 2014-10-15 16:03 av John Miller


Relaterat

Very good – svenska studenter hittar ofta rätt i engelskans modifierare

Forskaren Viktoria Börjesson konstaterar att svenska studenter är duktiga på att kombinera engelska adjektiv med passande modifierare som "very nice" och "kind of false".

Engelsk kurslitteratur kräver mer tid och stöd

På svenska universitet möter många studenter kurslitteratur på engelska. Många klarar sig bra men behöver mer tid och stöd för att koppla ihop de engelska termerna med det läraren talar om, säger forskaren Špela Mežek.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själv har bättre provresultat än de som strävar efter att vara bättre än sina klasskamrater. Anders Hofverberg visar också att den positiva effekten stärks om läraren skapar en klassrumskultur som stöder personlig utveckling.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsat i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter är därför centralt i undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.