Andraspråkselever behöver få bearbeta texter i samhällskunskap

Fakta

Pantea Rinnemaa

Bor i Göteborg
Född 1975

Disputerade 2024-09-27
vid Göteborgs universitet

Avhandling

Reading and learning from civics textbooks. Exploring challenges and opportunities from students’ and teachers’ perspectives

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är allmänt intresserad av hur elever med svenska som andraspråk lär sig ämneskunskaper. Idén till avhandlingen kom när jag upptäckte att det finns väldigt få studier som undersöker hur andraspråkselever förstår texter i samhällskunskap. Förståelsen av dessa texter spelar en stor roll för att eleverna ska bli aktiva och informerade medborgare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om vilka svårigheter och möjligheter andraspråkselever i årskurs 9 upplever när de läser läromedelstexter i samhällskunskap. Den grundar sig på en litteraturstudie, intervjuer och en så kallad think aloud-studie där 18 elever kommunicerade sina tankar till mig medan de läste två texter i samhällskunskap.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elever och lärare är ganska samstämmiga om vad som är svårast i läromedelstexterna: många ämnesspecifika ord och ett nytt innehåll. Det mest intressanta är dock att eleverna har lättare att läsa svåra texter när de får hjälp med att aktivera sina förkunskaper. De ser ett behov av att skriva och samtala om texterna så att de kan koppla innehållet till saker som de redan känner till, men i klassrummet finns det ofta inte tid till det.

– För att förstå lärobokstexterna tar eleverna hjälp av sina föräldrars berättelser, vilka oftast är på deras förstaspråk. Men trots att både elever och lärare är medvetna om att förstaspråken är en viktig resurs så utnyttjas dessa språk inte i klassrummet. Det tycker jag är intressant.

– Mitt teoretiska ramverk har fått mycket uppmärksamhet. I tidigare forskning har man separerat språket från innehållet, men jag använder i stället en modell som antar att andraspråkselevers förståelse av lärobokstexter beror på fyra samverkande faktorer: literacyförmågor, ämnesliteracyförmågor, förkunskaper och ämneskunskaper.

Elever och lärare är ganska samstämmiga om vad som är svårast i läromedelstexterna: många ämnesspecifika ord och ett nytt innehåll.

Pantea Rinnemaa

Vad överraskade dig?

– Att eleverna föredrog långa texter, som gärna också får vara svåra så länge de innehåller många ledtrådar och förklaringar. Jag trodde att de ville ha korta, enkla texter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i samhällskunskap och forskare. Även läromedelsförlag bör ta till sig av vad eleverna tycker, eftersom dessa ju är de viktigaste läsarna. Och eleverna gillar verkligen de här texterna: de säger att även om de kan hitta liknande innehåll på internet, så litar de mer på läroböckerna.