Ängslan för matematik försämrar kognitiv förmåga
Matematikängslan kan ”äta upp” delar av arbetsminnet och försämra den kognitiva kapaciteten. Det visar Jonatan Finell som i sin avhandling presenterar ett tillförlitligt instrument att mäta elevers oro för matte.
Född 1994
Bor i Umeå
Disputerade 2025-05-16
vid Umeå universitet
Math anxiety in primary school students: measurement, mediators, and cross-cultural comparisons
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är utbildad speciallärare i Finland där jag arbetade i skolan under ett år. Men jag har alltid velat forska och sökte mig till akademin ganska snart.
Vad handlar avhandlingen om?
– Övergripande om matematikängslan och hur den på ett tillförlitligt sätt kan mätas hos elever. Matematikängslan ger sig uttryck i både negativa tankar och fysiologiska reaktioner. En central aspekt av matematikängslan är rädslan inför att ta sig an en matematikuppgift.
– Avhandlingen bygger på fyra delstudier där de två första handlar om att just mäta matteängslan. Här har jag utvecklat ett instrument i form av en enkät som 400 svenska elever i årskurs 4 och 5 vid flera tillfällen har svarat på. Deras svar har sedan jämförts i en motsvarande studie med elever i Finland. De andra två studierna handlar om hur arbetsminne och självuppfattning samspelar med matematikängslan.
Resultaten visar på ett samband mellan arbetsminne och matematikängslan, där ängslan ”äter upp” delar av arbetsminnet och försämrar den kognitiva kapaciteten.
Jonatan Finell
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Överlag visar de att matematikängslan är ett mätbart begrepp med konsekvenser för arbetsminne, självuppfattning och matematikprestationer. Resultaten visar att mätinstrumentet, det vill säga enkäten, fungerar väldigt bra, vilket möjliggör att man kan mäta matematikängslan på ett meningsfullt sätt. Poängen med enkäten var att den besvarades två gånger per termin under två läsår, vilket möjliggjorde att man kunde undersöka hur stabilt och tillförlitligt verktyget är över tid och mellan könsgrupper.
– Studierna bekräftar tidigare forskning om att matematikängslan har en negativ påverkan på elevers prestation i ämnet. De bekräftar även tidigare forskning kring könsskillnader, där pojkar rapporterar lägre nivåer av matematikängslan jämfört med flickor.
– Resultaten visar på ett samband mellan arbetsminne och matematikängslan, där ängslan ”äter upp” delar av arbetsminnet och försämrar den kognitiva kapaciteten. Det här är intressant då det är lätt att dra felaktiga slutsatser av låga matematikresultat, såsom brist på engagemang eller lathet, särskilt kring elever som generellt presterar bra i övriga ämnen. Tydligt är att matematikängslan ofta drar in eleven i en ond spiral där ängslan leder till sämre resultat, bristande motivation, sämre självuppfattning, vilket drar ned matematikprestationerna ytterligare. Genom ökad medvetenhet kring detta ökar också chanserna att bryta det negativa mönstret. Orsakerna till matematikängslan kan vara flera, en är att misslyckande i ämnet i tidiga skolår fortsätter att påverka eleven framåt. Tydligt är att matematikängslan leder till en sämre självbild.
Vad överraskade dig?
– Framför allt att det redan i årskurs 4 var så stora skillnader mellan pojkar och flickor, det hade jag inte förväntat mig. Flickor rapporterar i betydligt högre grad mer matematikängslan jämfört med pojkar. Jag vågar inte dra några slutsatser kring detta men en gissning är att det bottnar i stereotyper kring kön och matematikämnet.
Vem har nytta av dina resultat?
– Avhandlingen är framför allt riktad till forskningsfältet, exempelvis genom att jag förfinat teorier om hur matematikängslan utarmar den kognitiva kapaciteten. Men jag tror att även lärare i matematik, skolledare och övriga som arbetar inom skolan kan ha nytta av resultaten, särskilt kring hur matematikängslan kan mätas på ett tillförlitligt sätt.