Ängslan och oro ger höga betyg

Moa Duvarci Engman

Pia Rosander
Pia Rosander

Född 1967
uppvuxen i Åhus

Disputerade 2013-01-25
vid Lunds universitet


AVHANDLING
The importance of personality, IQ and learning approaches: Predicting academic performance

 

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Min avhandling är en psykologisk avhandling, och det började med att jag intresserade mig för personlighetspsykologi. Forskning har visat att personlighet kan förutsäga framtida prestationer, till exempel framgång i arbetet, och det var så min frågeställning kom till.

– Jag valde att titta på skolprestationer, alltså betyg. Sveriges betygssystem skiljer sig åt jämfört med många andra länder – i Sverige är det betygen som till stor del inverkar på om en person kommer in på en utbildning eller inte.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ville undersöka om det finns något i personligheten som gör att elever får sämre betyg fast de är lika begåvade. Man kan kalla dem för underpresterande: De har förmågan och kompetensen, men de får ändå inte bra betyg.

– Den handlar om psykologiska faktorer som förklarar skillnader i skolprestation. Det jag har mätt är IQ, personlighet och inlärningsstilar. Alla internationella studier visar att IQ har den högsta variansen för att förklara betyg, men den förklarar inte allt. Vad är det då som inverkar? Jag valde att titta främst på personlighet, och så tittade jag på inlärningsstilar i en av studierna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste är att IQ är den avgjort viktigaste faktorn för att få bra betyg, alltså kognitiv förmåga. Efter IQ kommer en faktor som vi kallar för samvetsgrannhet, och det är en väldigt viktig faktor för att få höga betyg. Den faktorn innehåller olika så kallade facetter: Att vara disciplinerad, prestationsinriktad och ordningssam till exempel.

– Ett annat resultat som var lite överraskande var att en faktor som neurotiscim, alltså ängslan och oro, också gav höga betyg. Mycket av den internationella forskningen visar att det brukar vara tvärtom, att ångest och oro kan störa inlärningen. Det finns också något som kallas för ”test anxiety”. Då tar oron över, vilket ger dåliga testresultat.

– Jag tittade även på könsskillnader och det fanns skillnader mellan flickor och pojkar. Flickor som har en facett som kallas ”rädsla för att misslyckas” får bättre betyg, vilket man skulle kunna beskriva som”duktig flicka”-syndromet.

– De slutsatser jag dragit i avhandlingen är att det finns en risk att flickor inte antar utmaningar i lika hög grad eftersom de rädda för att misslyckas. En annan slutsats är att eftersom vårt skolsystem som ser ut som de gör – att man måste ha väldigt höga betyg för att komma in på en viss utbildning, och att möjligheterna att komma in utan bra betyg är väldigt små – så kan rädslan för att misslyckas bli en motivator.

Vad överraskade dig?

– Ett resultat som gällde könsskillnader tyckte jag var lite överraskande: Det fanns ett positivt samband för flickor när det gällde faktorn samvetsgrannhet–IQ. Men för pojkar var den faktorn negativ.

– Pojkar kanske kan kompensera för bristande samvetsgrannhet genom att vara begåvade, eller kompensera för bristande begåvning genom att vara ordningsamma. Det är en genusfråga som jag skulle vilja följa upp.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det har absolut skolvärlden – lärare och elever. Resultaten kan få implikationer för både eleven och för sättet att undervisa.

– Individer är olika och utifrån det så presterar man olika. Eleverna som är underpresterande behöver kanske mål så att beteendet blir mer målinriktat eller skapa mer struktur. De som är ångestdrivna behöver kanske andra interventioner: Att det inte är målet utan processen att lära sig som är det viktiga. Och att man kanske tar på sig lite utmaningar och kan bli styrkt av dem.

Dina resultat har uppmärksammats stort i media, hur känns det?

– Jag var inte förberedd på att min avhandling skulle få ett sådant otroligt genomslag. Det är det man vill med sin forskning och det känns kul.

Sidan publicerades 2013-02-22 16:21 av John Miller
Sidan uppdaterades 2013-02-27 14:02 av John Miller


Relaterat

Därför lyckas inte alla elever i NO

Barn från svaga socioekonomiska förhållanden presterar sämre i NO-ämnen. Att lyckas i NO handlar framför allt om att eleven kan koda av och förstå vad som ska sägas och hur, menar Anna Jobér, som skrivit en avhandling om klasstillhörighet i NO-undervisningen på högstadiet.

Killar vill vara smarta men inte genom att plugga

Killars antipluggkultur har många förklaringar, till exempel rädsla för att misslyckas. Det säger Anne-Sofie Nyström som skrivit avhandlingen ”Att synas och lära utan att synas lära: En studie om underprestation och privilegierade unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasieskolan”.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Helene Bergentoft i sin avhandling.

Kreativa lärmiljöer möjliggör kreativ problemlösning

Med kreativa lärmiljöer och konstnärliga processer utvecklar studenter både förståelse och kompetens för att lösa komplexa problem. Det visar Sol Morén som forskat om hur sociala relationer påverkar kreativitet hos individer.

Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att kunna ge elever med svenska som andraspråk såväl stöd som utmaning behöver lärare tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till i en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Konflikter pressar studenter och nyblivna lärare

Det som oftast ligger bakom känslomässiga utmaningar hos lärarstudenter och nyblivna lärare är konflikter med elever, vårdnadshavare och kollegor. För att hantera detta utvecklas olika strategier, visar Henrik Lindqvist i sin forskning.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

Personlig dimension präglar lärares undervisning

Lärares personliga intressen och erfarenheter har stor påverkan på undervisningen. Det är ett av resultaten i Joakim Öbergs forskning om vad som sker mellan styrdokumenten och det som händer i klassrummet.

Låga skolresultat präglar tonårsflickor med begränsad brottslighet

Tonårsflickor och unga kvinnor som begår brott i begränsad utsträckning har låga skolresultat, och över hälften saknar fullständiga gymnasiebetyg. Det visar Azadé Azads avhandling om begränsad brottslighet bland unga tjejer och deras relation till skola, familj och vänner.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Växande antal utvärderingar av skolan

Utvärderingarna av skolan blir allt fler och allt mer kontrollerande. Malin Benerdal har forskat om hur detta motiveras, vilka värderingar som styr och vem som får komma till tals.

Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?