Ängslan och oro ger höga betyg

Moa Duvarci Engman

Pia Rosander
Pia Rosander

Född 1967
uppvuxen i Åhus

Disputerade 2013-01-25
vid Lunds universitet


AVHANDLING
The importance of personality, IQ and learning approaches: Predicting academic performance

 

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Min avhandling är en psykologisk avhandling, och det började med att jag intresserade mig för personlighetspsykologi. Forskning har visat att personlighet kan förutsäga framtida prestationer, till exempel framgång i arbetet, och det var så min frågeställning kom till.

– Jag valde att titta på skolprestationer, alltså betyg. Sveriges betygssystem skiljer sig åt jämfört med många andra länder – i Sverige är det betygen som till stor del inverkar på om en person kommer in på en utbildning eller inte.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ville undersöka om det finns något i personligheten som gör att elever får sämre betyg fast de är lika begåvade. Man kan kalla dem för underpresterande: De har förmågan och kompetensen, men de får ändå inte bra betyg.

– Den handlar om psykologiska faktorer som förklarar skillnader i skolprestation. Det jag har mätt är IQ, personlighet och inlärningsstilar. Alla internationella studier visar att IQ har den högsta variansen för att förklara betyg, men den förklarar inte allt. Vad är det då som inverkar? Jag valde att titta främst på personlighet, och så tittade jag på inlärningsstilar i en av studierna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste är att IQ är den avgjort viktigaste faktorn för att få bra betyg, alltså kognitiv förmåga. Efter IQ kommer en faktor som vi kallar för samvetsgrannhet, och det är en väldigt viktig faktor för att få höga betyg. Den faktorn innehåller olika så kallade facetter: Att vara disciplinerad, prestationsinriktad och ordningssam till exempel.

– Ett annat resultat som var lite överraskande var att en faktor som neurotiscim, alltså ängslan och oro, också gav höga betyg. Mycket av den internationella forskningen visar att det brukar vara tvärtom, att ångest och oro kan störa inlärningen. Det finns också något som kallas för ”test anxiety”. Då tar oron över, vilket ger dåliga testresultat.

– Jag tittade även på könsskillnader och det fanns skillnader mellan flickor och pojkar. Flickor som har en facett som kallas ”rädsla för att misslyckas” får bättre betyg, vilket man skulle kunna beskriva som”duktig flicka”-syndromet.

– De slutsatser jag dragit i avhandlingen är att det finns en risk att flickor inte antar utmaningar i lika hög grad eftersom de rädda för att misslyckas. En annan slutsats är att eftersom vårt skolsystem som ser ut som de gör – att man måste ha väldigt höga betyg för att komma in på en viss utbildning, och att möjligheterna att komma in utan bra betyg är väldigt små – så kan rädslan för att misslyckas bli en motivator.

Vad överraskade dig?

– Ett resultat som gällde könsskillnader tyckte jag var lite överraskande: Det fanns ett positivt samband för flickor när det gällde faktorn samvetsgrannhet–IQ. Men för pojkar var den faktorn negativ.

– Pojkar kanske kan kompensera för bristande samvetsgrannhet genom att vara begåvade, eller kompensera för bristande begåvning genom att vara ordningsamma. Det är en genusfråga som jag skulle vilja följa upp.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det har absolut skolvärlden – lärare och elever. Resultaten kan få implikationer för både eleven och för sättet att undervisa.

– Individer är olika och utifrån det så presterar man olika. Eleverna som är underpresterande behöver kanske mål så att beteendet blir mer målinriktat eller skapa mer struktur. De som är ångestdrivna behöver kanske andra interventioner: Att det inte är målet utan processen att lära sig som är det viktiga. Och att man kanske tar på sig lite utmaningar och kan bli styrkt av dem.

Dina resultat har uppmärksammats stort i media, hur känns det?

– Jag var inte förberedd på att min avhandling skulle få ett sådant otroligt genomslag. Det är det man vill med sin forskning och det känns kul.

Sidan publicerades 2013-02-22 16:21 av John Miller
Sidan uppdaterades 2013-02-27 14:02 av John Miller


Relaterat

Därför lyckas inte alla elever i NO

Barn från svaga socioekonomiska förhållanden presterar sämre i NO-ämnen. Att lyckas i NO handlar framför allt om att eleven kan koda av och förstå vad som ska sägas och hur, menar Anna Jobér, som skrivit en avhandling om klasstillhörighet i NO-undervisningen på högstadiet.

Killar vill vara smarta men inte genom att plugga

Killars antipluggkultur har många förklaringar, till exempel rädsla för att misslyckas. Det säger Anne-Sofie Nyström som skrivit avhandlingen ”Att synas och lära utan att synas lära: En studie om underprestation och privilegierade unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasieskolan”.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer