Ängslan och oro ger höga betyg

Moa Duvarci Engman

Pia Rosander
Pia Rosander

Född 1967
uppvuxen i Åhus

Disputerade 2013-01-25
vid Lunds universitet


AVHANDLING
The importance of personality, IQ and learning approaches: Predicting academic performance

 

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Min avhandling är en psykologisk avhandling, och det började med att jag intresserade mig för personlighetspsykologi. Forskning har visat att personlighet kan förutsäga framtida prestationer, till exempel framgång i arbetet, och det var så min frågeställning kom till.

– Jag valde att titta på skolprestationer, alltså betyg. Sveriges betygssystem skiljer sig åt jämfört med många andra länder – i Sverige är det betygen som till stor del inverkar på om en person kommer in på en utbildning eller inte.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ville undersöka om det finns något i personligheten som gör att elever får sämre betyg fast de är lika begåvade. Man kan kalla dem för underpresterande: De har förmågan och kompetensen, men de får ändå inte bra betyg.

– Den handlar om psykologiska faktorer som förklarar skillnader i skolprestation. Det jag har mätt är IQ, personlighet och inlärningsstilar. Alla internationella studier visar att IQ har den högsta variansen för att förklara betyg, men den förklarar inte allt. Vad är det då som inverkar? Jag valde att titta främst på personlighet, och så tittade jag på inlärningsstilar i en av studierna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste är att IQ är den avgjort viktigaste faktorn för att få bra betyg, alltså kognitiv förmåga. Efter IQ kommer en faktor som vi kallar för samvetsgrannhet, och det är en väldigt viktig faktor för att få höga betyg. Den faktorn innehåller olika så kallade facetter: Att vara disciplinerad, prestationsinriktad och ordningssam till exempel.

– Ett annat resultat som var lite överraskande var att en faktor som neurotiscim, alltså ängslan och oro, också gav höga betyg. Mycket av den internationella forskningen visar att det brukar vara tvärtom, att ångest och oro kan störa inlärningen. Det finns också något som kallas för ”test anxiety”. Då tar oron över, vilket ger dåliga testresultat.

– Jag tittade även på könsskillnader och det fanns skillnader mellan flickor och pojkar. Flickor som har en facett som kallas ”rädsla för att misslyckas” får bättre betyg, vilket man skulle kunna beskriva som”duktig flicka”-syndromet.

– De slutsatser jag dragit i avhandlingen är att det finns en risk att flickor inte antar utmaningar i lika hög grad eftersom de rädda för att misslyckas. En annan slutsats är att eftersom vårt skolsystem som ser ut som de gör – att man måste ha väldigt höga betyg för att komma in på en viss utbildning, och att möjligheterna att komma in utan bra betyg är väldigt små – så kan rädslan för att misslyckas bli en motivator.

Vad överraskade dig?

– Ett resultat som gällde könsskillnader tyckte jag var lite överraskande: Det fanns ett positivt samband för flickor när det gällde faktorn samvetsgrannhet–IQ. Men för pojkar var den faktorn negativ.

– Pojkar kanske kan kompensera för bristande samvetsgrannhet genom att vara begåvade, eller kompensera för bristande begåvning genom att vara ordningsamma. Det är en genusfråga som jag skulle vilja följa upp.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det har absolut skolvärlden – lärare och elever. Resultaten kan få implikationer för både eleven och för sättet att undervisa.

– Individer är olika och utifrån det så presterar man olika. Eleverna som är underpresterande behöver kanske mål så att beteendet blir mer målinriktat eller skapa mer struktur. De som är ångestdrivna behöver kanske andra interventioner: Att det inte är målet utan processen att lära sig som är det viktiga. Och att man kanske tar på sig lite utmaningar och kan bli styrkt av dem.

Dina resultat har uppmärksammats stort i media, hur känns det?

– Jag var inte förberedd på att min avhandling skulle få ett sådant otroligt genomslag. Det är det man vill med sin forskning och det känns kul.

Sidan publicerades 2013-02-22 16:21 av John Miller
Sidan uppdaterades 2013-02-27 14:02 av John Miller


Relaterat

Därför lyckas inte alla elever i NO

Barn från svaga socioekonomiska förhållanden presterar sämre i NO-ämnen. Att lyckas i NO handlar framför allt om att eleven kan koda av och förstå vad som ska sägas och hur, menar Anna Jobér, som skrivit en avhandling om klasstillhörighet i NO-undervisningen på högstadiet.

Killar vill vara smarta men inte genom att plugga

Killars antipluggkultur har många förklaringar, till exempel rädsla för att misslyckas. Det säger Anne-Sofie Nyström som skrivit avhandlingen ”Att synas och lära utan att synas lära: En studie om underprestation och privilegierade unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasieskolan”.

Skärmtid hämmar fysisk aktivitet bland unga

Högstadieungdomar ser datorer och mobiltelefoner som en bromskloss för fysisk aktivitet. Det visar Linus Jonsson i sin forskning om ett hälsofrämjande skolprojekt.

Pisa och Timss ger en begränsad bild av svenska elevers matematikkunskaper

Man kan inte använda resultaten rakt av från internationella kunskapsmätningar för att dra slutsatser om de svenska elevernas kunskaper i matematik, visar Samuel Sollerman i sin avhandling.

Synen på elevinflytande varierar mellan skolor

Elevinflytande tar sig olika uttryck och kan värderas eller förstås på olika sätt beroende på vilka utbildningsideal som lyfts fram. Det konstaterar Linda Eriksson som beskrivit och analyserat elevinflytande som didaktisk praktik, utifrån vad som sker i undervisningen.

För givet tagna ”sanningar” bakom rubriker om skolproblem

För givet tagna sanningar i lokalpressen om vad skolan ska vara skapar en ambivalens hos rektorer och lärare, menar Elin Stark som forskat om hur skolproblem framställs i lokal media.

Resultatstyrning påverkar alla skolformer

Inriktningen på mål och resultat sipprar ned till de pedagogiska relationerna oberoende av skolform. Det konstaterar Majsa Allelin i sin avhandling om hur marknadsanpassningen av grundskolan ter sig i vardagen.

Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning – en utmaning för förskolan

Flerspråkighet är fortfarande inte en del av förskolans övriga verksamhet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som visar att undervisning i förskolan inte är likvärdig vad gäller barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet.

Språkliga loopar skapar förutsättningar för lärande

Flerspråkiga elever lär sig naturvetenskap genom att röra sig mellan vardagligt och ämnesspecifikt språk, mellan modersmål och svenska. Genom att använda flera språkliga resurser skapas bättre förutsättningar för lärande, säger forskaren Annika Karlsson.

Kunskaper underordnade vid kunskapsvalidering

Bristen på yrkeslärare väger tungt vid validering av yrkeskunskaper. Det konstaterar Maria Johansson som har forskat om vilka idéer, kunskapsbegrepp och policyer som styr antagningen till yrkeslärarutbildningen.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Studenter mycket nöjda med utlandsstudier

Både in- och utresande studenter vid Umeå universitet är mycket nöjda med sina utlandsstudier. Förvånande nog minskar viljan bland utresande studenter att i framtiden arbeta utomlands, visar Per A Nilsson som forskat om utlandsstudier.

Från fysisk aktivitet till fysisk bildning

När idrottsundervisning fokuserar på att öka elevernas medvetenhet kring den egna kroppen sker en transformation från fysisk aktivitet till fysisk bildning. Det konstaterar Heléne Bergentoft i sin avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Begrepp i tiden: utforma

Förklarat av Alicia Eriksson, speciallärare i Karlskoga. ”I stället för att anpassa verksamheten ­utifrån de elever med allra störst behov av ­särskilt stöd utformar vi redan från början verksamheten så att den kan tillgodogöras av alla elever”, säger hon.

RFSU:s metodbank för undervisning om sex och relationer

RFSU har varit experter på sexualundervisning i snart 100 år. Nu har vi samlat våra bästa metoder i en kunskapsbank för dig som är lärare. Här får du den inspiration och de verktyg du behöver för att ge alla elever den goda sexualundervisning de har rätt till. Lycka till!

Förskolan där barnen programmerar robotar

Ettåringar som programmerar i förskolan är ingen utopi, digitalisering är en del av förskolans läroplan sedan den 1 juli i år. På förskolan Lilla Tollare i Nacka lär sig barnen programmering på förskolans gård.

Krossar myterna i skolan: ”Gör undervisning sämre”

Schack gör barn bra på logiskt tänkande och de klarar av digital multitasking bättre än vuxna. Eller? En rad myter präglar både undervisningen och hur vi ser på lärande, konstaterade en grupp inlärningsforskare.

The hotter the planet grows, the less children are learning

Hotter temperatures affect students’ ability to learn, according to an analysis by R. Jisung Park, an environmental and labor economist at UCLA’s department of Public Policy and the Luskin Center for Innovation. Data shows, however, that snow days did not affect learning.