Ängslan och oro ger höga betyg

Moa Duvarci Engman

Pia Rosander
Pia Rosander

Född 1967
uppvuxen i Åhus

Disputerade 2013-01-25
vid Lunds universitet


AVHANDLING
The importance of personality, IQ and learning approaches: Predicting academic performance

 

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Min avhandling är en psykologisk avhandling, och det började med att jag intresserade mig för personlighetspsykologi. Forskning har visat att personlighet kan förutsäga framtida prestationer, till exempel framgång i arbetet, och det var så min frågeställning kom till.

– Jag valde att titta på skolprestationer, alltså betyg. Sveriges betygssystem skiljer sig åt jämfört med många andra länder – i Sverige är det betygen som till stor del inverkar på om en person kommer in på en utbildning eller inte.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag ville undersöka om det finns något i personligheten som gör att elever får sämre betyg fast de är lika begåvade. Man kan kalla dem för underpresterande: De har förmågan och kompetensen, men de får ändå inte bra betyg.

– Den handlar om psykologiska faktorer som förklarar skillnader i skolprestation. Det jag har mätt är IQ, personlighet och inlärningsstilar. Alla internationella studier visar att IQ har den högsta variansen för att förklara betyg, men den förklarar inte allt. Vad är det då som inverkar? Jag valde att titta främst på personlighet, och så tittade jag på inlärningsstilar i en av studierna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste är att IQ är den avgjort viktigaste faktorn för att få bra betyg, alltså kognitiv förmåga. Efter IQ kommer en faktor som vi kallar för samvetsgrannhet, och det är en väldigt viktig faktor för att få höga betyg. Den faktorn innehåller olika så kallade facetter: Att vara disciplinerad, prestationsinriktad och ordningssam till exempel.

– Ett annat resultat som var lite överraskande var att en faktor som neurotiscim, alltså ängslan och oro, också gav höga betyg. Mycket av den internationella forskningen visar att det brukar vara tvärtom, att ångest och oro kan störa inlärningen. Det finns också något som kallas för ”test anxiety”. Då tar oron över, vilket ger dåliga testresultat.

– Jag tittade även på könsskillnader och det fanns skillnader mellan flickor och pojkar. Flickor som har en facett som kallas ”rädsla för att misslyckas” får bättre betyg, vilket man skulle kunna beskriva som”duktig flicka”-syndromet.

– De slutsatser jag dragit i avhandlingen är att det finns en risk att flickor inte antar utmaningar i lika hög grad eftersom de rädda för att misslyckas. En annan slutsats är att eftersom vårt skolsystem som ser ut som de gör – att man måste ha väldigt höga betyg för att komma in på en viss utbildning, och att möjligheterna att komma in utan bra betyg är väldigt små – så kan rädslan för att misslyckas bli en motivator.

Vad överraskade dig?

– Ett resultat som gällde könsskillnader tyckte jag var lite överraskande: Det fanns ett positivt samband för flickor när det gällde faktorn samvetsgrannhet–IQ. Men för pojkar var den faktorn negativ.

– Pojkar kanske kan kompensera för bristande samvetsgrannhet genom att vara begåvade, eller kompensera för bristande begåvning genom att vara ordningsamma. Det är en genusfråga som jag skulle vilja följa upp.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det har absolut skolvärlden – lärare och elever. Resultaten kan få implikationer för både eleven och för sättet att undervisa.

– Individer är olika och utifrån det så presterar man olika. Eleverna som är underpresterande behöver kanske mål så att beteendet blir mer målinriktat eller skapa mer struktur. De som är ångestdrivna behöver kanske andra interventioner: Att det inte är målet utan processen att lära sig som är det viktiga. Och att man kanske tar på sig lite utmaningar och kan bli styrkt av dem.

Dina resultat har uppmärksammats stort i media, hur känns det?

– Jag var inte förberedd på att min avhandling skulle få ett sådant otroligt genomslag. Det är det man vill med sin forskning och det känns kul.

Sidan publicerades 2013-02-22 16:21 av John Miller
Sidan uppdaterades 2013-02-27 14:02 av John Miller


Relaterat

Därför lyckas inte alla elever i NO

Barn från svaga socioekonomiska förhållanden presterar sämre i NO-ämnen. Att lyckas i NO handlar framför allt om att eleven kan koda av och förstå vad som ska sägas och hur, menar Anna Jobér, som skrivit en avhandling om klasstillhörighet i NO-undervisningen på högstadiet.

Killar vill vara smarta men inte genom att plugga

Killars antipluggkultur har många förklaringar, till exempel rädsla för att misslyckas. Det säger Anne-Sofie Nyström som skrivit avhandlingen ”Att synas och lära utan att synas lära: En studie om underprestation och privilegierade unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasieskolan”.

Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Att som komvuxstudent studera vidare på universitetet ger positiva effekter både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Det har gått några år sedan programmering infördes i läroplanen, men fortfarande saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks avhandling om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Skolans digitalisering har medfört att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Gymnasier profilerar sig med omtanke och gemenskap

Mindre av hårdnackad konkurrens. Mer av mjuka värden kring omtanke och tillhörighet. Cia Gustrén har undersökt gymnasieskolors självpresentationer på webben.

Barn med adhd behöver bättre stödinsatser

Barn med adhd mår sämre emotionellt än andra barn. Det menar Pia Tallberg som efterlyser bättre stödinsatser för gruppen.

Elevers språkliga normkritik skapar nya normer

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Digitala läromedel utmanar lärarrollen

Digitala matematikläromedel erbjuder individanpassade uppgifter, men utmanar samtidigt lärarnas kontroll över undervisningen. Det visar Marie Utterberg Modén i sin avhandling om hur digitala läromedel påverkar förutsättningarna för lärarna.

Så uttrycker unga identitet på sociala medier

När unga vill uttrycka sin identitet på sociala medier använder de sig av olika strategier, strategier som skiljer sig åt beroende på plattform. Det visar Amira Sofie Sandins avhandling, där hon också involverat ungdomar som medforskare.

Skolan som plats har stor betydelse vid mobbning

Mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda. Det menar Joakim Strindberg som forskat om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Tidiga insatser i förskolan – en viktig skyddsfaktor mot psykisk ohälsa

Förskolan når de allra flesta barn och där finns därför goda möjligheter att bedriva ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Men vad vet vi om de faktorer som påverkar de små barnens psykiska mående? Vad kan forskningen lära oss om hur förskolan kan arbeta för att nå framgång i sitt hälsofrämjande arbete?

”Marknadens stora intresse för förskolan måste upp på agendan”

Förskolan har fått begränsad uppmärksamhet inom utbildningspolitiken, men ett stort intresse från skolmarknaden. Det behövs en kritiskt granskande hållning till ett starkt förändrat förskolelandskap, skriver Ingegerd Tallberg Broman, professor emerita vid Malmö universitet, lärarutbildare, förskoleforskare.

Forskning: Destruktiva chefer vanligare i offentlig sektor

Mer än var tredje svensk anser sig ha en destruktiv chef, visar ny forskning. Och läget är värst inom offentlig sektor. ”Jag är förvånad över att så lite görs åt ett så omfattande problem”, säger forskaren och psykologen Robert Lundmark vid Umeå universitet.

Lärarguide för mer aktiva elever

Syftet med denna guide är att inspirera dig som lärare att integrera fysisk aktivitet i skoldagen, med stöd från Generation Peps kostnadsfria digitala skolverktyg som du kan läsa mer om på www.pepskola.se. Guiden ger dig också en introduktion till TikTok och hur du kan använda och inspireras av innehåll från plattformen, samt tipsar om vidare läsning kring mental hälsa och digital kunskap från några av våra partners. (pdf)

Forskare: Så blir fysiken tillgänglig för fler

En bra fysiklärare öppnar sina elevers ögon och vägleder dem till nya upplevelser i ämnet. På det sättet kan man få fler elever utan akademisk bakgrund att fortsätta till högskolan, menar Anna Danielsson, forskare vid Stockholms universitet.