Hoppa till sidinnehåll
Internationellt

Annorlunda lärande när undervisningsspråket är engelska

Publicerad:2009-02-27
Uppdaterad:2012-03-26
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Det blir allt vanligare att undervisningen på högskolan bedrivs på engelska. De studenter som undervisas på både svenska och engelska inser dock inte att de agerar och tar till sig kunskap på olika sätt beroende på vilket språk som används.

John Airey

Född 1963
i Blackburn, England

Disputerade
2009-02-27
vid Uppsala universitet

Avhandling

Science, Language, and Literacy: Case Studies of Learning in Swedish University Physics

Hur blev du intresserad av ämnet?

Jag är fysiklärare i botten, utbildad i England, men omskolade mig i Sverige till lärare i fackspråk i engelska och har undervisat i detta på Högskolan i Kalmar. Att jag intresserade mig för hur engelska används och fungerar inom fysikundervisningen var därför ganska självklart. När FontD (Forskarskolan i Naturvetenskapernas, matematikens och teknikens didaktik) annonserade efter doktorander väckte det ett intresse hos mig, och 2001 sökte jag mig sedan till Fysiska institutionens grupp i fysikens didaktik vid Uppsala universitet, med syfte att titta närmare på språkaspekter inom ämnet fysik på universitetsnivå.

Vad handlar avhandlingen om?

Den handlar om hur svenska och engelska används i undervisningen av högskolefysik. Jag har i intervjuer och videoinspelningar tittat på hur studenternas lärande i fysik påverkas när föreläsningen ges på olika språk, men också hur studenternas erfarenheter av olika språk ser ut. Mitt syfte har inte varit att göra en bedömning om ett sätt är bättre än ett annat utan att se om det finns några skillnader och hur studenterna i så fall har upplevt dem.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

Det viktigaste är att jag har sett att studenterna är omedvetna om att de agerar annorlunda när undervisningsspråket är engelska respektive svenska. De ser inte själva att det finns en skillnad och tycker det är oviktigt vilket språk de använder. Först när de har fått se videoinspelade situationer har de blivit medvetna om att de agerar och lär sig på olika sätt på engelska och svenska, och att de anpassar sig på ett sätt som fungerar för dem själva. Detta kan till exempel ta sig uttryck i att en del studenter läser kursboken före lektionstillfället och slutar ta anteckningar under lektionen. För andra studenter blir lektionerna mekaniska avskrivningstillfällen som resulterar i en mängd extraarbete efteråt, när de ska försöka förstå sina anteckningar.

Men jag har också sett att språket trots allt inte utgör något hinder för de flesta av studenterna. De beskriver sina kunskaper i fysik på liknande sätt, oavsett om de använder engelska eller svenska. Men deras sätt att ta till sig kunskap och agera på lektionerna ser däremot annorlunda ut beroende på vilket språket är. Bland annat blir interaktionen mindre när undervisningen bedrivs på engelska, och studenterna ställer färre frågor. Ett förslag jag ger är att lärarna bör ge större utrymme för mer informella samtal, där studenterna utanför föreläsningen får möjlighet att ställa frågor på individnivå.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Ja, just detta att studenterna inte sa sig uppleva någon skillnad i hur de handlade och tog till sig kunskap på engelska respektive svenska har förvånat mig. Detta samtidigt som de, i en och samma intervju, kunde berätta om en mängd skillnader som de faktiskt upplevde. Till exempel visade det sig att studenterna inte antecknade på de lektioner som var på engelska.Jag hade också trott att studenternas beskrivningar av olika begrepp inom fysiken skulle vara klart mycket sämre på engelska än på svenska, men så var det inte. Kanske kan det förklaras av att de genom sin kurslitteratur får alla begrepp på engelska.

Vem har nytta av dina resultat?

Först och främst lärare i fysik, men också språkforskare och andra som är intresserade av språkpolitik.

Ser du något problem i att alltmer undervisning sker på engelska?

Ja, ur demokratisk synvinkel är det ett problem. Det handlar om hur de studenter, som undervisas på engelska inom ett visst ämne, ska kunna översätta den kunskapen till svenska på ett vardagligt sätt när de är klara med sin utbildning. Både när de ska prata om fysik i vardagslivet och i samhällsdebatten, eller om de blir lärare och ska undervisa i skolan. En del universitet och högskolor försöker stävja att alltför mycket undervisning bedrivs på engelska genom att införa olika språkpolicys, för att på så sätt hitta en bra balans mellan svenskan och engelskan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev