Anpassning stark drivkraft hos extroverta och introverta barn

Viljan att dela med sig kan kopplas till grad av anpassning. Det visar Kahl Hellmer som forskat om sambandet mellan personlighetsdrag och konformitet, viljan att anpassa sig, hos förskolebarn.

Kahl Hellmer
Kahl Hellmer

Född 1979
Bor i Morgongåva

Disputerade 2021-09-08
vid Uppsala universitet

 


AVHANDLING
To be right or to be liked? Correlates of preschoolers’ informational and normative conformity

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid fascinerats av människors beteende, hur vi söker och anpassar oss till olika grupper. Vissa söker sig till majoriteten, andra till minoriteten och det här skapar olika kluster i samhället. Jag är i grunden ljudtekniker men har även jobbat som universitetslärare och forskningsassistent i musikakustik innan jag läste grundutbildningen i psykologi.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilka personlighetsdrag som skiljer mellan barn som anpassar sig till vad majoriteten tycker och de som går sin egen väg och inte anpassar sig efter andra. Avhandlingen bygger på en studie med 3,5-åringar och deras föräldrar. Föräldrarna fick i en enkät skatta sin föräldrastil: auktoritär, tillåtande eller auktoritativ. Det senare innebär tydliga ramar med ett inlyssnande och demokratiskt perspektiv.

– Studien gick till så att ett barn i taget tillsammans med mig fick sortera djurfigurer i storleksordning, en jätteenkel uppgift som alla barnen klarade. Barnen fick samtidigt veta att det fanns andra barn i huset som utförde samma uppgift. Det här var inte sant utan något som vi bara sa till barnen. Alla barn i studien sorterade djuren rätt men fick sedan veta att de andra barnen i huset sorterat på ett annat, felaktigt, sätt. Det jag undersökte var vilka barn som stod fast vid sitt korrekta beslut och vilka som ändrade sitt rätta svar följde de andra barnens felaktiga beslut. Jag undersökte också på vilket djur barnen fäste sin blick när de svarade. Om barnet ändrade sitt svar men samtidigt tittade på det djur som var korrekt, gav det en indikation på att barnet faktiskt visste vad som var rätt svar men ändå valde att anpassa sitt svar efter gruppen.

– Experimentet avslutades med att barnen fick en påse glaskulor som belöning för att de deltagit. Samtidigt fick de veta att det var den sista kulpåsen och att det skulle komma ett barn till efteråt. Barnet fick frågan om hen kunde tänka sig att ge bort några av sina kulor till nästkommande barn. Både jag och föräldrarna gick bort från barnet som utan påverkan fick bestämma om hen ville ge bort några kulor och lägga dem i en låda. Föräldrarna fick inte veta vilket beslut deras barn tagit.

Vilka resultat har du sett?

– De barn som delade med sig av sina kulor var barn med hög konformitet, det vill säga som i hög grad anpassade sig efter gruppens, i det här fallet felaktiga, beslut om djursorteringen. Det här vittnar om att altruism handlar mycket om grupptillhörighet. Resultaten visar vidare att extroverta barn tenderar att anpassa sig mer än andra. Intressant är att de här barnen vet att gruppen har svarat fel, de väljer alltså att anpassa sig till majoriteten av sociala och normativa skäl. Introverta barn anpassar sig i lika hög grad som extroverta barn. Skillnaden här är att introverta barn utgår från att de själva har fel och att gruppen har rätt.

– Ungefär hälften av barnen i studien var varken extroverta eller introverta, den här gruppen barn stod fast vid sina beslut. Men det innebar inte att barnen var oberörda av att gruppen tagit ett annat beslut. Många barn blev stressade, oroliga och ledsna när de fick veta att gruppen svarat på ett annat sätt. Ett intressant och mycket tydligt resultat är att barn som har pappor med en auktoritär föräldrastil anpassar sig mer.

Hittade du något som överraskade dig?

– Jag trodde att jag skulle finna fler samband mellan graden av konformitet och personlighetsdrag som exempelvis emotionell instabilitet. Men oroliga, nervösa eller psykologiskt öppna barn anpassar sig inte mer än andra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av barns utveckling och hur de fungerar, det vill säga allt från personal i förskolor till psykologer, kuratorer och föräldrar. Min studie belyser det fascinerande sociala samspel som är unikt för människan. Redan vid 3,5 års ålder finner vi samma mekanismer som vuxna, konformitet är i grunden något väldigt häftigt som till stor del ligger bakom både mänskliga kulturer, vänskapsband, och inlärning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-02-03 17:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Små barn använder kroppen för att skapa mening av läsande och skrivande 

Små barn använder kroppen och kroppsspråk för att förstå läsande och skrivande på förskolan. Det visar Hanna Thuressons avhandling om barns meningsskapande om läsande och skrivande i förskolan.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Den psykosociala miljön kommer ofta i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola och lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny metod utvecklar förståelse i matematik

Barn som redan i förskoleåldern utvecklar en djupare förståelse av tal blir bättre på matematik än de barn som lär sig genom att räkna fram- och baklänges ett steg i taget. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som också prövat ut olika metoder för undervisning i matematik.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

Psychological theory may help boost student engagement

A psychological theory developed in the 1970s and 1980s may hold the answer to engaging students in classroom lessons. Erika Patall, associate professor of education and psychology, says research supports the theory as a teaching strategy focused on autonomy, competence and relatedness.

Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Sociala medier kan vara förklaringen till lästrenden bland unga

En undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar att lästrenden har vänt. Unga vuxna läser mer än tidigare. En förklaring kan vara att böckerna diskuteras på sociala medier.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!