Anpassning stark drivkraft hos extroverta och introverta barn

Viljan att dela med sig kan kopplas till grad av anpassning. Det visar Kahl Hellmer som forskat om sambandet mellan personlighetsdrag och konformitet, viljan att anpassa sig, hos förskolebarn.

Kahl Hellmer
Kahl Hellmer

Född 1979
Bor i Morgongåva

Disputerade 2021-09-08
vid Uppsala universitet

 


AVHANDLING
To be right or to be liked? Correlates of preschoolers’ informational and normative conformity

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid fascinerats av människors beteende, hur vi söker och anpassar oss till olika grupper. Vissa söker sig till majoriteten, andra till minoriteten och det här skapar olika kluster i samhället. Jag är i grunden ljudtekniker men har även jobbat som universitetslärare och forskningsassistent i musikakustik innan jag läste grundutbildningen i psykologi.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilka personlighetsdrag som skiljer mellan barn som anpassar sig till vad majoriteten tycker och de som går sin egen väg och inte anpassar sig efter andra. Avhandlingen bygger på en studie med 3,5-åringar och deras föräldrar. Föräldrarna fick i en enkät skatta sin föräldrastil: auktoritär, tillåtande eller auktoritativ. Det senare innebär tydliga ramar med ett inlyssnande och demokratiskt perspektiv.

– Studien gick till så att ett barn i taget tillsammans med mig fick sortera djurfigurer i storleksordning, en jätteenkel uppgift som alla barnen klarade. Barnen fick samtidigt veta att det fanns andra barn i huset som utförde samma uppgift. Det här var inte sant utan något som vi bara sa till barnen. Alla barn i studien sorterade djuren rätt men fick sedan veta att de andra barnen i huset sorterat på ett annat, felaktigt, sätt. Det jag undersökte var vilka barn som stod fast vid sitt korrekta beslut och vilka som ändrade sitt rätta svar följde de andra barnens felaktiga beslut. Jag undersökte också på vilket djur barnen fäste sin blick när de svarade. Om barnet ändrade sitt svar men samtidigt tittade på det djur som var korrekt, gav det en indikation på att barnet faktiskt visste vad som var rätt svar men ändå valde att anpassa sitt svar efter gruppen.

– Experimentet avslutades med att barnen fick en påse glaskulor som belöning för att de deltagit. Samtidigt fick de veta att det var den sista kulpåsen och att det skulle komma ett barn till efteråt. Barnet fick frågan om hen kunde tänka sig att ge bort några av sina kulor till nästkommande barn. Både jag och föräldrarna gick bort från barnet som utan påverkan fick bestämma om hen ville ge bort några kulor och lägga dem i en låda. Föräldrarna fick inte veta vilket beslut deras barn tagit.

Vilka resultat har du sett?

– De barn som delade med sig av sina kulor var barn med hög konformitet, det vill säga som i hög grad anpassade sig efter gruppens, i det här fallet felaktiga, beslut om djursorteringen. Det här vittnar om att altruism handlar mycket om grupptillhörighet. Resultaten visar vidare att extroverta barn tenderar att anpassa sig mer än andra. Intressant är att de här barnen vet att gruppen har svarat fel, de väljer alltså att anpassa sig till majoriteten av sociala och normativa skäl. Introverta barn anpassar sig i lika hög grad som extroverta barn. Skillnaden här är att introverta barn utgår från att de själva har fel och att gruppen har rätt.

– Ungefär hälften av barnen i studien var varken extroverta eller introverta, den här gruppen barn stod fast vid sina beslut. Men det innebar inte att barnen var oberörda av att gruppen tagit ett annat beslut. Många barn blev stressade, oroliga och ledsna när de fick veta att gruppen svarat på ett annat sätt. Ett intressant och mycket tydligt resultat är att barn som har pappor med en auktoritär föräldrastil anpassar sig mer.

Hittade du något som överraskade dig?

– Jag trodde att jag skulle finna fler samband mellan graden av konformitet och personlighetsdrag som exempelvis emotionell instabilitet. Men oroliga, nervösa eller psykologiskt öppna barn anpassar sig inte mer än andra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av barns utveckling och hur de fungerar, det vill säga allt från personal i förskolor till psykologer, kuratorer och föräldrar. Min studie belyser det fascinerande sociala samspel som är unikt för människan. Redan vid 3,5 års ålder finner vi samma mekanismer som vuxna, konformitet är i grunden något väldigt häftigt som till stor del ligger bakom både mänskliga kulturer, vänskapsband, och inlärning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-02-03 17:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Små barn använder kroppen för att skapa mening av läsande och skrivande 

Små barn använder kroppen och kroppsspråk för att förstå läsande och skrivande på förskolan. Det visar Hanna Thuressons avhandling om barns meningsskapande om läsande och skrivande i förskolan.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Elever med rörelsehinder upplever utanförskap

Stigmatisering och socialt utanförskap präglar skolvardagen hos elever med rörelsehinder vid landets riksgymnasium. Det visar Emil Bernmalm i sin avhandling.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Ökat fokus på praktik får konsekvenser för lärarutbildningen

Vilka konsekvenser får det när lärarutbildningen blir allt mer praktikbaserad? Det har Sandra Jederud undersökt i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser