Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Samtal om studieteknik och möjligheten att bli bra i sina skolämnen. Det är nycklar för att bryta antipluggkulturer bland pojkar, visar Fredrik Zimmerman i sin forskning.

Fredrik Zimmerman
Fredrik Zimmerman

Född 1978
Bor i Borås

Disputerade 2018-03-08
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Det tillåtande och det begränsande. En studie om pojkars syn på studier och ungdomars normer kring maskulinitet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar som lärarutbildare och har alltid varit intresserad av barn- och ungdomsforskning i allmänhet och könsnormer i synnerhet. Eftersom unga befinner sig så stor del av sin tid i skolan är det en central plats för frågor om normer kring kön.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om pojkars skolprestationer på en skola med en dominerande pluggkultur bland pojkarna. Tidigare forskning visar att normer kring maskulinitet skapar antipluggkulturer. Det anses feminint eller mesigt att vara ambitiös, vilket bidrar till pojkars generellt sämre resultat i skolan.

– Jag har under tre månader följt två högstadieklasser på i en skola som utmärks av att alla elever öppet kan studera ambitiöst utan att bli retade. Totalt ingår cirka 40 elever, de är jämt fördelade mellan könen och lika många från arbetar- respektive medelklasshem. En fjärdedel av eleverna har invandrarbakgrund. Utöver observationer har jag samtalat och intervjuat eleverna om deras syn på studier, status och vad som bidrar till hög status.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skolan lyckats skapa en kultur där det inte är negativt eller mesigt att vara ambitiös. En viktig poäng är att det här gynnar båda könen. Flera flickor i studien berättade att de gått på andra skolor och där medvetet låtit bli att svara på lektioner, just för att undvika att uppfattas som ambitiös och därmed bli retad.

– Vad som genomsyrar den här skolan är att lärarna hela tiden pratar med eleverna om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Tidigare studier visar att pojkar fokuserar på de ämnen de anser sig vara bra på. Flickor utgår däremot från tanken om att de kan bli bra på alla ämnen, en inställning som också gynnar dem. Lärarnas tal om studieteknik i kombination med ett synsätt om att kunna ”bli bra”, är därför viktiga faktorer för att skapa en positiv studiekultur.

– Pojkarna på den här skolan har bättre studieresultat jämfört med rikssnittet, men når ändå inte upp till samma nivå som tjejerna i sin klass. Det här kan bottna i att flickor generellt har högre självdisciplin, vilket tidigare forskning visar. Flickor utvecklar redan i tidig ålder en självdisciplin utifrån förväntningar om att de ska ta visa mer omsorg och ta mer ansvar både om sig själva och andra. Detta förstärks av att vuxna använder ett mer utvecklat språk när de pratar med flickor. Flickor blir därmed mer förberedda för studier men de utvecklar också förmågor att läsa av hur andra – lärare – vill ha det, vilket gynnar dem i skolan.

– För att utmana könsnormer och bryta antipluggkulturer måste pojkar redan när de är små fostras i att visa mer omsorg, ta ansvar och tilltalas med ett mer komplext språk. Det här kan vara svårare än man tror. Jag såg exempelvis hur lärare direkt agerande när killar på skolan uttalade sig kränkande mot tjejer. Men när det omvända skedde eller när killar var kränkande mot varandra markerade inte lärarna alls lika tydligt. Detta medförde att pojkarna ansåg att det var givet att pojkar ska visa sig tuffa och tåliga, men att flickorna fick visa andra känslor.

Vad överraskade dig?

– Hur nyanserat pojkarna reflekterande kring hur de modellerar med sitt handlade för att bli socialt accepterade. Jag förvånades över att de så öppet pratade om frågor kring status och om att de hade känslor som de inte visade.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare, både i förskola och skola. Men även skolledare och skolpolitiker. Jag hoppas min forskning kan bidra till kunskap om hur skolan kan arbeta med normkritik och studiemotivation.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-03-13 14:18 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-04-12 11:14 av Hedda Lovén


Relaterat

Nyanländas lärande, 13 sept i Malmö

Ta del av intressanta föreläsningar och exempel från praktiken med fokus på hur skolan kan erbjuda nyanlända elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Konferensen vänder sig till dig som möter nyanlända elever på högstadiet och gymnasiet. Välkommen!

Specialpedagogik för gymnasiet, 17-18 sept

Specialpedagogisk kompetens gör skillnad i gymnasiet! Nu anordnar Skolporten en specialpedagogisk konferens som riktar sig till dig som arbetar på gymnasiet och möter elever i behov av särskilt stöd. Du spelar en avgörande roll för många elever och det är viktigt att du får ta del av både aktuell forskning och praktiska exempel inom området. Välkommen till en alltid lika relevant konferens med fokus på möjligheter!

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Ökad risk för självmord bland unga som självskadar sig

Det finns en förhöjd risk för senare självmordsförsök och självmord hos ungdomar som fått sjukhusvård på grund av självskadebeteende. Därför är det mycket viktigt att fånga upp dessa unga, säger forskare Karin Beckman.

Fritidshem – frivillig men pliktfylld utbildningsform

Med ett vänligt vägledande får fritidshemmets pedagoger barnen att vilja göra det som är önskvärt utifrån planering och läroplan. Det visar Linnéa Holmberg som undersökt vad som anses vara meningsfulla aktiviteter i fritidshem.

Processdrama får elever att agera annorlunda

Att använda processdrama i undervisningen innebär ett kollektivt byggande av innehåll. Det är roligt samtidigt som eleverna lär sig, visar Eva Hallgren i sin avhandling.

Frustration över att inte kunna inkludera elever med beteendeproblem

Lärare känner sig ofta frustrerade över att inte kunna inkludera elever med beteendepropblem. Men problemen tillskrivs ändå eleverna, konstaterar Ulrika Gidlund i sin avhandling.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Så blir betygen i skrivning rättvisa

Att betygssätta en elev är svårt, inte minst när det handlar om komplexa handlingar som skrivande. Nyckeln till rättvisa betyg är att ge lärare möjlighet att kontinuerlig diskutera och utvärdera elevers skrivande i relation till den undervisning som ges, menar Per Blomqvist som forskat om lärares normer, beslut och samstämmighet när det gäller bedömning av gymnasieelevers skrivande.

Elevernas frågor fördjupar matten

Matematikundervisningen blir mer komplex när elevernas frågor tas på allvar och ges utrymme. Det konstaterar Tuula Maunula, som har filmat och analyserat genomgångar i matematik.

”Lärare måste jobba helger för att hinna”

Gymnasielärare har svårt att hinna med sitt arbete och många vill byta jobb. Missnöjet gäller oavsett huvudman, visar Karolina Parding i en ny forskningsrapport.

Feministikonen

Prata om könsroller utan att skuldbelägga och fokusera på lösningar. Det rådet ger författaren och feministen Chimamanda Ngozi Adichie till gymnasielärare.

Bättre skolresultat med män i förskolan

Forskning från Norge visar att barn presterar bättre i skolan om andelen män varit hög i förskolan. ”Det här visar att det är viktigt med mångfald”, säger Tobias Skogsberg, barnskötare och Kommunals huvudskyddsombud i Luleå.