Apl – ett ständigt pågående arbete för yrkeslärare

Arbetet med elevernas arbetsplatsförlagda lärande, apl, är ett ständigt pågående arbete för yrkeslärare. Det visar Åsa Mårtensson som undersökt hur lärare och handledare arbetar med gymnasieelevers apl.

Åsa Mårtensson
Åsa Mårtensson

Född 1967
Bor i Linköping

Disputerade 2021-12-10
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Yrkesutbildning på gränsen mellan skola och arbetsliv: en intervjustudie om yrkeslärares och handledares arbete med arbetsplatsförlagt lärande

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade tidigare som yrkeslärare på barn- och fritidsprogrammet och jag tänkte då ofta på hur lite jag visste om vad som hände med eleverna under deras arbetsplatsförlagda lärande, apl. Framför allt om hur handledarna arbetade med eleverna. Detta väckte ett intresse att ta reda på mer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur yrkeslärare och handledare arbetar med elevernas apl. Mer specifikt, vad, hur och varför gör handledarna som de gör när de handleder elever? Hur förbereder yrkeslärare elevernas apl, vad gör lärarna under apl-tiden och hur följer de upp elevernas apl för att skapa en helhet i undervisningen? Avhandlingen bygger på intervjuer med 20 handledare inom förskolan samt 15 yrkeslärare vid olika skolor vid barn- och fritidsprogrammet samt bygg- och hantverksprogrammen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att handledarna gör mycket för att utveckla elevernas lärande, däremot är handledarna inte alltid medvetna om vad de gör och varför de gör som de gör. Många handledare önskar att de hade mer tid för handledning och med handledning menar de att sitta ned och prata med eleverna. Handledarna reflekterade inte över att handledning lika ofta sker i stunden – när de visar, uppmuntrar, ger uppgifter och låter eleven ta plats och ansvar genom att exempelvis låta dem möta föräldrar på förskolan.

– Yrkeslärarnas arbete med apl pågår både före, under och efter elevernas apl. Jag har definierat tre huvudområden som arbetet består av: som rekryterare, matchmaker och som brandman. Lärarnas arbete med apl inleds långt före själva praktiken genom att just rekrytera handledare. Här handlar det inte om att ”hitta” praktikplatser utan om att bygga relationer med lämpliga arbetsplatser. Därefter ska eleverna matchas ihop med en lämplig praktikplats och handledare. Rollen som brandman får läraren om det uppstår problem för eleverna på deras apl-platser.

– Resultaten visar också att undervisningsmiljön i skolan och arbetsplatsmiljön under apl skiljer sig stort mellan programmen. I bygg- och hantverksprogrammen sker ofta undervisningen i verkstäder och de här eleverna är därmed redan bekanta med den miljö som de möter på sin apl. För elever på barn- och fritidsprogrammet är steget desto större mellan skola och apl då skolans undervisningsmiljö inte på något sätt liknar miljön i förskolan. I avhandlingen pekar jag på att yrkeslärare kan få stöd i undervisningen genom att tänka på vilka skillnader som eleverna möter på apl.

Vad överraskade dig?

– Främst hur oreflekterat handledarna bedrev sin handledning. Men också de stora skillnader mellan programmen vad gäller undervisningsmiljö och miljön på elevernas praktikplatser. Det visar att yrkeslärare arbetar med apl på väldigt olika villkor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att avhandlingen kan fungera som underlag för reflektion och diskussion bland yrkeslärare om hur de själva arbetar med apl för att skapa en helhet i undervisningen. Även rektorer kan ha nytta av resultaten, inte minst för att kunna ge sina lärare goda förutsättningar i deras arbete med apl.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-02-10 19:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser