Apl – ett ständigt pågående arbete för yrkeslärare

Arbetet med elevernas arbetsplatsförlagda lärande, apl, är ett ständigt pågående arbete för yrkeslärare. Det visar Åsa Mårtensson som undersökt hur lärare och handledare arbetar med gymnasieelevers apl.

Åsa Mårtensson
Åsa Mårtensson

Född 1967
Bor i Linköping

Disputerade 2021-12-10
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Yrkesutbildning på gränsen mellan skola och arbetsliv: en intervjustudie om yrkeslärares och handledares arbete med arbetsplatsförlagt lärande

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade tidigare som yrkeslärare på barn- och fritidsprogrammet och jag tänkte då ofta på hur lite jag visste om vad som hände med eleverna under deras arbetsplatsförlagda lärande, apl. Framför allt om hur handledarna arbetade med eleverna. Detta väckte ett intresse att ta reda på mer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur yrkeslärare och handledare arbetar med elevernas apl. Mer specifikt, vad, hur och varför gör handledarna som de gör när de handleder elever? Hur förbereder yrkeslärare elevernas apl, vad gör lärarna under apl-tiden och hur följer de upp elevernas apl för att skapa en helhet i undervisningen? Avhandlingen bygger på intervjuer med 20 handledare inom förskolan samt 15 yrkeslärare vid olika skolor vid barn- och fritidsprogrammet samt bygg- och hantverksprogrammen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att handledarna gör mycket för att utveckla elevernas lärande, däremot är handledarna inte alltid medvetna om vad de gör och varför de gör som de gör. Många handledare önskar att de hade mer tid för handledning och med handledning menar de att sitta ned och prata med eleverna. Handledarna reflekterade inte över att handledning lika ofta sker i stunden – när de visar, uppmuntrar, ger uppgifter och låter eleven ta plats och ansvar genom att exempelvis låta dem möta föräldrar på förskolan.

– Yrkeslärarnas arbete med apl pågår både före, under och efter elevernas apl. Jag har definierat tre huvudområden som arbetet består av: som rekryterare, matchmaker och som brandman. Lärarnas arbete med apl inleds långt före själva praktiken genom att just rekrytera handledare. Här handlar det inte om att ”hitta” praktikplatser utan om att bygga relationer med lämpliga arbetsplatser. Därefter ska eleverna matchas ihop med en lämplig praktikplats och handledare. Rollen som brandman får läraren om det uppstår problem för eleverna på deras apl-platser.

– Resultaten visar också att undervisningsmiljön i skolan och arbetsplatsmiljön under apl skiljer sig stort mellan programmen. I bygg- och hantverksprogrammen sker ofta undervisningen i verkstäder och de här eleverna är därmed redan bekanta med den miljö som de möter på sin apl. För elever på barn- och fritidsprogrammet är steget desto större mellan skola och apl då skolans undervisningsmiljö inte på något sätt liknar miljön i förskolan. I avhandlingen pekar jag på att yrkeslärare kan få stöd i undervisningen genom att tänka på vilka skillnader som eleverna möter på apl.

Vad överraskade dig?

– Främst hur oreflekterat handledarna bedrev sin handledning. Men också de stora skillnader mellan programmen vad gäller undervisningsmiljö och miljön på elevernas praktikplatser. Det visar att yrkeslärare arbetar med apl på väldigt olika villkor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att avhandlingen kan fungera som underlag för reflektion och diskussion bland yrkeslärare om hur de själva arbetar med apl för att skapa en helhet i undervisningen. Även rektorer kan ha nytta av resultaten, inte minst för att kunna ge sina lärare goda förutsättningar i deras arbete med apl.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-02-10 19:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

What happens when older students struggle to read? We asked. You answered.

Students tend to give up on school if they haven’t developed strong reading skills by the time they reach middle or high school, respondents to a recent survey say. The respondents – which included students, teachers and parents – offered recommendations for helping boost literacy among older students, including additional training for teachers, dyslexia screening, tutoring and various intervention programs.