Apl – ett ständigt pågående arbete för yrkeslärare

Arbetet med elevernas arbetsplatsförlagda lärande, apl, är ett ständigt pågående arbete för yrkeslärare. Det visar Åsa Mårtensson som undersökt hur lärare och handledare arbetar med gymnasieelevers apl.

Åsa Mårtensson
Åsa Mårtensson

Född 1967
Bor i Linköping

Disputerade 2021-12-10
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Yrkesutbildning på gränsen mellan skola och arbetsliv: en intervjustudie om yrkeslärares och handledares arbete med arbetsplatsförlagt lärande

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade tidigare som yrkeslärare på barn- och fritidsprogrammet och jag tänkte då ofta på hur lite jag visste om vad som hände med eleverna under deras arbetsplatsförlagda lärande, apl. Framför allt om hur handledarna arbetade med eleverna. Detta väckte ett intresse att ta reda på mer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur yrkeslärare och handledare arbetar med elevernas apl. Mer specifikt, vad, hur och varför gör handledarna som de gör när de handleder elever? Hur förbereder yrkeslärare elevernas apl, vad gör lärarna under apl-tiden och hur följer de upp elevernas apl för att skapa en helhet i undervisningen? Avhandlingen bygger på intervjuer med 20 handledare inom förskolan samt 15 yrkeslärare vid olika skolor vid barn- och fritidsprogrammet samt bygg- och hantverksprogrammen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att handledarna gör mycket för att utveckla elevernas lärande, däremot är handledarna inte alltid medvetna om vad de gör och varför de gör som de gör. Många handledare önskar att de hade mer tid för handledning och med handledning menar de att sitta ned och prata med eleverna. Handledarna reflekterade inte över att handledning lika ofta sker i stunden – när de visar, uppmuntrar, ger uppgifter och låter eleven ta plats och ansvar genom att exempelvis låta dem möta föräldrar på förskolan.

– Yrkeslärarnas arbete med apl pågår både före, under och efter elevernas apl. Jag har definierat tre huvudområden som arbetet består av: som rekryterare, matchmaker och som brandman. Lärarnas arbete med apl inleds långt före själva praktiken genom att just rekrytera handledare. Här handlar det inte om att ”hitta” praktikplatser utan om att bygga relationer med lämpliga arbetsplatser. Därefter ska eleverna matchas ihop med en lämplig praktikplats och handledare. Rollen som brandman får läraren om det uppstår problem för eleverna på deras apl-platser.

– Resultaten visar också att undervisningsmiljön i skolan och arbetsplatsmiljön under apl skiljer sig stort mellan programmen. I bygg- och hantverksprogrammen sker ofta undervisningen i verkstäder och de här eleverna är därmed redan bekanta med den miljö som de möter på sin apl. För elever på barn- och fritidsprogrammet är steget desto större mellan skola och apl då skolans undervisningsmiljö inte på något sätt liknar miljön i förskolan. I avhandlingen pekar jag på att yrkeslärare kan få stöd i undervisningen genom att tänka på vilka skillnader som eleverna möter på apl.

Vad överraskade dig?

– Främst hur oreflekterat handledarna bedrev sin handledning. Men också de stora skillnader mellan programmen vad gäller undervisningsmiljö och miljön på elevernas praktikplatser. Det visar att yrkeslärare arbetar med apl på väldigt olika villkor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att avhandlingen kan fungera som underlag för reflektion och diskussion bland yrkeslärare om hur de själva arbetar med apl för att skapa en helhet i undervisningen. Även rektorer kan ha nytta av resultaten, inte minst för att kunna ge sina lärare goda förutsättningar i deras arbete med apl.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-02-10 19:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Didaktisk färdighet bakom lärares muntliga berättelser

Lärares spontana muntliga berättelser levandegör undervisningen, fångar elevernas intresse och stärker den pedagogiska relationen. Det visar Ola Henricsson som forskat om grundskollärares muntliga berättande i undervisningen.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

What can educators do to incite lasting change? Build stronger relationships

Creating a feedback loop instead of a top-down information flow and building strong relationships among students, teachers, administrators and parents, along with businesses and other community groups, are some of the changes leaders can make to improve the education system, according to educators and researchers at a recent Education Week forum. Administrators and teachers also should avoid assumptions about parents and keep the focus on students’ best interests, the panelists said.

How to build better small-group reading instruction

Small group reading instruction can be improved by creating more heterogenous groups where students of different but similar skill levels work together, recommends special education professor Matthew Burns. Burns suggests that educators focus on grouping students by the skillsets they lack, rather than by general reading levels, to make it easier to address specific challenges.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer