Appar stärker elever med läs- och skrivsvårigheter

Elever med läs- och skrivsvårigheter mår inte sämre än andra elever, vilket tidigare forskning visar. Det konstaterar Emma Lindblad som också utforskat användningen av appar i läs- och skrivundervisningen.

Emma Lindeblad
Emma Lindeblad

Född 1975
Bor i Älmhult

Disputerade 2017-09-08
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Self-concepts and psychological health among children and adolescents with reading disabilities and the influence of assistive technology

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är psykolog med inriktning på barn och ungdomar. Min erfarenhet är att många unga som har också läs- och skrivsvårigheter också mår dåligt. Jag ville inrikta min forskning på något som kan hjälpa de här barnen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur barn och ungdomar med läs- och skrivsvårigheter mår psykiskt och hur de ser på sig själva. Men också om effekter och elevers upplevelser av assisterande teknik, i det här fallet appar för läsning och skrivning. I avhandlingen ingår totalt över 200 elever från årskurs 4 till gymnasiet, samtliga med dokumenterade läs- och skrivsvårigheter. Eleverna har under 6-8 veckor med stöd av specialpedagog systematiskt använt apparna i skolan. Därefter har eleverna fritt fått använda apparna som de vill, både i skola och på fritiden, under ett års tid. Mina frågeställningar är hur den här gruppen elever hur de mår jämfört med övriga jämnåriga, samt eventuell effekt på elevernas läs- och skrivsvårigheter efter ett års användning av apparna. I studien ingår också enkäter och samtal med lärare och föräldrar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– På gruppnivå mår de här barnen som alla andra. Alltså inte sämre, vilket tidigare forskning vittnar om. Mina resultat visar en liten tendens till att äldre elever mår något sämre, men detta går inte att säkert relatera till läs- och skrivsvårigheter utan kan ha andra orsaker. Jag tolkar resultaten som att skolan blivit bättre på att både uppmärksamma och hjälpa de här eleverna, vilket gör att de också mår bättre psykiskt. Tidigare forskning är 10-20 år gammal och på de åren har både kunskap och kompetens kring läs- och skrivsvårigheter ökat.

– Användningen av tekniken, apparna påverkar inte elevernas mående i högre grad. Resultaten visar att eleverna inte försämrar sina färdigheter om de bara använder appar, alltså inte tränar läsning och skrivning på sedvanligt sätt. Viktigt att lyfta fram är att både elever, lärare och föräldrar är positiva till apparna. Lärare pekar på att ökad motivation och självkänsla hos eleverna, föräldrar om ett lugnare familjeklimat och eleverna själva tycker det är roligt att arbeta med apparna. Apparna är också fiffiga eftersom de är enkla att använda och går att ta med överallt. Appar är heller inte är stigmatiserande. Flera elever berättar om att det inte alltid känns så roligt att inför alla andra gå iväg till specialpedagog.

Vad överraskade dig?

– En positiv överraskning som gladde mig är att eleverna på gruppnivå mår så bra. Det vittnar om att det hänt mycket på området under senare decennier.

Vem har nytta av dina resultat?

– Specialpedagoger i synnerhet och lärare i allmänhet. Men även elever. Jag hoppas att resultaten kan bidra till kunskap om appar och deras användning som stöd i läs- och skrivundervisning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-10-31 11:55 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-09-17 14:57 av Hedda Lovén


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Delat ledarskap är dubbel glädje

Trodde du att framgångsrika skolor kräver viljestarka ledare med förmågan att intuitivt läsa av sammanhanget och driva igenom sina egna visioner? I så fall är det dags att tänka om.

Hur viktiga är digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att belysa vikten av att ha tillgång till digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning.

Teacher: Here’s how to make lessons fun

Korey Barkley, a middle-school Spanish teacher in Massachusetts, helps students love to learn by adopting strategies that make it fun. In this commentary, Barkley shares four approaches, including playing games, offering more choices and scheduling brain breaks.

Ungdomars hälsa halkar efter

Världens ungdomar är historiens hittills största generation. Tyvärr är deras hälsomässiga situation utmanande. I en studie i tidskriften the Lancet har man har undersökt utvecklingen i 195 länder under perioden 1990–2016. Resultaten visar på bland annat en ökning av övervikt och fetma, som nu drabbar en femtedel av världens ungdomar.

Delat ledarskap kan lyfta pedagogiken

Avlastning, tydlighet och snabbare beslut. Fördelarna med delat ledarskap i skolor och förskolor är flera, visar Marianne Döös forskning. Men hennes studier visar också att ledarduon måste vara samkörd för att lyckas.