Appar stärker elever med läs- och skrivsvårigheter

Elever med läs- och skrivsvårigheter mår inte sämre än andra elever, vilket tidigare forskning visar. Det konstaterar Emma Lindblad som också utforskat användningen av appar i läs- och skrivundervisningen.

Emma Lindeblad
Emma Lindeblad

Född 1975
Bor i Älmhult

Disputerade 2017-09-08
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Self-concepts and psychological health among children and adolescents with reading disabilities and the influence of assistive technology

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är psykolog med inriktning på barn och ungdomar. Min erfarenhet är att många unga som har också läs- och skrivsvårigheter också mår dåligt. Jag ville inrikta min forskning på något som kan hjälpa de här barnen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur barn och ungdomar med läs- och skrivsvårigheter mår psykiskt och hur de ser på sig själva. Men också om effekter och elevers upplevelser av assisterande teknik, i det här fallet appar för läsning och skrivning. I avhandlingen ingår totalt över 200 elever från årskurs 4 till gymnasiet, samtliga med dokumenterade läs- och skrivsvårigheter. Eleverna har under 6-8 veckor med stöd av specialpedagog systematiskt använt apparna i skolan. Därefter har eleverna fritt fått använda apparna som de vill, både i skola och på fritiden, under ett års tid. Mina frågeställningar är hur den här gruppen elever hur de mår jämfört med övriga jämnåriga, samt eventuell effekt på elevernas läs- och skrivsvårigheter efter ett års användning av apparna. I studien ingår också enkäter och samtal med lärare och föräldrar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– På gruppnivå mår de här barnen som alla andra. Alltså inte sämre, vilket tidigare forskning vittnar om. Mina resultat visar en liten tendens till att äldre elever mår något sämre, men detta går inte att säkert relatera till läs- och skrivsvårigheter utan kan ha andra orsaker. Jag tolkar resultaten som att skolan blivit bättre på att både uppmärksamma och hjälpa de här eleverna, vilket gör att de också mår bättre psykiskt. Tidigare forskning är 10-20 år gammal och på de åren har både kunskap och kompetens kring läs- och skrivsvårigheter ökat.

– Användningen av tekniken, apparna påverkar inte elevernas mående i högre grad. Resultaten visar att eleverna inte försämrar sina färdigheter om de bara använder appar, alltså inte tränar läsning och skrivning på sedvanligt sätt. Viktigt att lyfta fram är att både elever, lärare och föräldrar är positiva till apparna. Lärare pekar på att ökad motivation och självkänsla hos eleverna, föräldrar om ett lugnare familjeklimat och eleverna själva tycker det är roligt att arbeta med apparna. Apparna är också fiffiga eftersom de är enkla att använda och går att ta med överallt. Appar är heller inte är stigmatiserande. Flera elever berättar om att det inte alltid känns så roligt att inför alla andra gå iväg till specialpedagog.

Vad överraskade dig?

– En positiv överraskning som gladde mig är att eleverna på gruppnivå mår så bra. Det vittnar om att det hänt mycket på området under senare decennier.

Vem har nytta av dina resultat?

– Specialpedagoger i synnerhet och lärare i allmänhet. Men även elever. Jag hoppas att resultaten kan bidra till kunskap om appar och deras användning som stöd i läs- och skrivundervisning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-10-31 11:55 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-09-17 14:57 av Hedda Lovén


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?