Arbete mot extremism krockar med skolans demokratiuppdrag

Samhällets förväntningar på skolan i arbetet mot våldsbejakande extremism krockar med det demokratiska uppdraget. Det visar Christer Mattsson som är kritisk mot de direktiv som riktas till skolan i kampen mot extremism.

Christer Mattsson
Christer Mattsson

Född 1971
Bor i Marstrand

Disputerade 2018-02-23
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Extremisten i klassrummet - perspektiv på skolans förväntade ansvar att förhindra framtida terrorism

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund både som lärare och chef inom socialtjänsten och har i de rollerna arbetat mycket med frågor om gängbildning, vit makt och jihadism. Jag medverkade också i en statlig utredning om att förebygga våldsbejakande extremism – ”När vi bryr oss” – som jag faktiskt anser är urusel. Men det triggade mig att på egen hand utforska ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om relationen mellan skolans demokratiuppdrag och det framväxande arbetet mot våldsbejakande extremism. Mer specifikt har jag undersökt de förväntningar som finns på skolan i frågan och om och hur de professionella i skolan förstår vilka förväntningar som ställs på dem.

– Utgångspunkt är skolans demokratiska uppdrag som löper som en tjock röd tråd sedan det infördes 1946: Skolan ska fostra demokratiska medborgare, skolan är därmed inte värdeneutral. I praktiken innebär det att skolan ska vara öppen för diskussioner och kritiskt prövande av olika ståndpunkter och åsikter. Ett resonemang som grundas i idén att öppenhet och dialog motverkar intolerans.

– Den här diskursen har jag sedan jämfört med vad som sägs i policydokument från EU-kommissionen, 127 kommunala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism samt ”Samtalskompassen” som är ett kunskapsmaterial från regeringskansliet. Vidare ingår intervjuer med 13 personer på centrala positioner i organisationer som arbetar med förebyggande av våldsbejakande extremism.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att den så kallade säkerhetifieringen av skolan inte är särskilt lyckad.  Skolans demokratiuppdrag krockar rejält med flera av riktlinjerna i policydokumenten och de kommunala handlingsplanerna. Där manas lärare att rapportera varningstecken för extremism till polis eller kommunal säkerhetssamordnare. ”Samtalskompassen” varnar exempelvis lärare att elever som har uttalade extrema åsikter, tatueringar och visst umgänge kan vara tecken på extremism och därför kan komma att behöva rapporteras till säkerhetspolisen. Jag vill påminna om att skolan redan har utarbetade rutiner för situationer likt de här och som borde kunna tillämpas även i dessa fall – antingen orosanmälan till socialtjänsten eller polisanmälan om eleven är straffmyndig. Däremot menar jag att det behövs stöd och kompetensutveckling för lärare i det svåra arbetet med att möta extremism i klassrummet.

– Direktiven strider mot uppfattningen om skolan som en öppen, trygg arena där unga ges möjlighet att möta andra idéer och åsikter och öppet och kritiskt diskutera dem. Om diskussioner av extrema åsikter ska tydas om till varningssignaler som ska rapporteras till polisen undermineras även relationerna mellan lärarna och elever.

– Jag vill understryka att de åtgärder som föreslås inte bara strider mot elevers grundlagsskyddade rättigheter, de riskerar även att vara kontraproduktiva. Extremism bygger ofta på idéer kring konspiration. Den här typen av riktlinjer riskerar att just trigga idéer om samhällskonspiration.

Vad överraskade dig?

– Att de kommunala handlingsplanerna inte baseras på hur det ser ut lokalt, utan på en nationell hotbild. I det flesta fall blir det både abstrakt och svårt att relatera till. Jag förvånades över att hela 15 procent av de granskade kommunala handlingsplanerna med riktlinjer till lärare innehåller skrivningar som manar att anmäla misstanke om våldsbejakande åsikter till kommunens säkerhetssamordnare. Detta är ett grovt övertramp från vad man får göra enligt lagen mot åsiktsregistrering som infördes 1968.

– Vidare förvånas jag över de banala råd som ges till lärare i ”Samtalskompassen”. En högutbildad yrkeskår som arbetar med unga behöver knappast informeras om att de ”inte ska flacka med blicken” vid svåra elevsamtal.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla inom skolan men även skolpolitiker. Givetvis måste samhället skydda sig mot terror. Men det är viktigt att skilja på avsikter och förmåga. Avsikter för terror växer fram under lång tid och här kan skolan vara en viktig och kraftfull aktör – just genom att våga möta, kritiskt granska och diskutera alla slags åsikter. Som lärare är det av stor vikt att stå på individens sida. Att stoppa terrorism är inte skolans uppgift. Men många policydokument har blandat ihop avsikt och förmåga.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-03-26 10:07 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-20 15:39 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Grund- och gymnasiesärskola, 13-14 nov 2018

Välkommen till konferensen med fokus på undervisning, förhållningssätt och pedagogik för dig som arbetar i grundsärskolan, inriktning träningsskolan och gymnasiesärskolan. Nytt för i år: möjlighet att välja spår! På konferensen får du ta del av aktuell forskning och exempel från praktiken inom en rad olika områden som kan inspirera och utveckla dig i din yrkesroll.

Specialpedagogik för gymnasiet, 17-18 sept

Specialpedagogisk kompetens gör skillnad i gymnasiet! Nu anordnar Skolporten en specialpedagogisk konferens som riktar sig till dig som arbetar på gymnasiet och möter elever i behov av särskilt stöd. Du spelar en avgörande roll för många elever och det är viktigt att du får ta del av både aktuell forskning och praktiska exempel inom området. Välkommen till en alltid lika relevant konferens med fokus på möjligheter!

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Konferenser
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen

Oro för att inte passa in i kompisgänget kan bidra till att ungdomar drabbas av fysisk smärta. Värst utsatta är tjejer. Det visar en avhandling av psykologiforskaren Matilda Wurm vid Örebro universitet.

Hur stor är risken att barn med adhd även drabbas av andra sjukdomar?

Löper barn med adhd större risk att utveckla andra sjukdomar som vuxna? Den frågeställningen har Henrik Larsson, forskare vid Örebro universitet fått en halv miljon kronor för att studera.

Oetiskt forskningsprojekt på Mittuniversitet

Ett forskningsprojekt på Mittuniversitet i Östersund går långt över gränsen för vad som är etiskt acceptabelt, menar Centrala etikprövningsnämnden- som trots det inte kan stoppa studien.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats