Arbete mot extremism krockar med skolans demokratiuppdrag

Samhällets förväntningar på skolan i arbetet mot våldsbejakande extremism krockar med det demokratiska uppdraget. Det visar Christer Mattsson som är kritisk mot de direktiv som riktas till skolan i kampen mot extremism.

Christer Mattsson

Född 1971
Bor i Marstrand

Disputerade 2018-02-23
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Extremisten i klassrummet - perspektiv på skolans förväntade ansvar att förhindra framtida terrorism

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund både som lärare och chef inom socialtjänsten och har i de rollerna arbetat mycket med frågor om gängbildning, vit makt och jihadism. Jag medverkade också i en statlig utredning om att förebygga våldsbejakande extremism – ”När vi bryr oss” – som jag faktiskt anser är urusel. Men det triggade mig att på egen hand utforska ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om relationen mellan skolans demokratiuppdrag och det framväxande arbetet mot våldsbejakande extremism. Mer specifikt har jag undersökt de förväntningar som finns på skolan i frågan och om och hur de professionella i skolan förstår vilka förväntningar som ställs på dem.

– Utgångspunkt är skolans demokratiska uppdrag som löper som en tjock röd tråd sedan det infördes 1946: Skolan ska fostra demokratiska medborgare, skolan är därmed inte värdeneutral. I praktiken innebär det att skolan ska vara öppen för diskussioner och kritiskt prövande av olika ståndpunkter och åsikter. Ett resonemang som grundas i idén att öppenhet och dialog motverkar intolerans.

– Den här diskursen har jag sedan jämfört med vad som sägs i policydokument från EU-kommissionen, 127 kommunala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism samt ”Samtalskompassen” som är ett kunskapsmaterial från regeringskansliet. Vidare ingår intervjuer med 13 personer på centrala positioner i organisationer som arbetar med förebyggande av våldsbejakande extremism.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att den så kallade säkerhetifieringen av skolan inte är särskilt lyckad.  Skolans demokratiuppdrag krockar rejält med flera av riktlinjerna i policydokumenten och de kommunala handlingsplanerna. Där manas lärare att rapportera varningstecken för extremism till polis eller kommunal säkerhetssamordnare. ”Samtalskompassen” varnar exempelvis lärare att elever som har uttalade extrema åsikter, tatueringar och visst umgänge kan vara tecken på extremism och därför kan komma att behöva rapporteras till säkerhetspolisen. Jag vill påminna om att skolan redan har utarbetade rutiner för situationer likt de här och som borde kunna tillämpas även i dessa fall – antingen orosanmälan till socialtjänsten eller polisanmälan om eleven är straffmyndig. Däremot menar jag att det behövs stöd och kompetensutveckling för lärare i det svåra arbetet med att möta extremism i klassrummet.

– Direktiven strider mot uppfattningen om skolan som en öppen, trygg arena där unga ges möjlighet att möta andra idéer och åsikter och öppet och kritiskt diskutera dem. Om diskussioner av extrema åsikter ska tydas om till varningssignaler som ska rapporteras till polisen undermineras även relationerna mellan lärarna och elever.

– Jag vill understryka att de åtgärder som föreslås inte bara strider mot elevers grundlagsskyddade rättigheter, de riskerar även att vara kontraproduktiva. Extremism bygger ofta på idéer kring konspiration. Den här typen av riktlinjer riskerar att just trigga idéer om samhällskonspiration.

Vad överraskade dig?

– Att de kommunala handlingsplanerna inte baseras på hur det ser ut lokalt, utan på en nationell hotbild. I det flesta fall blir det både abstrakt och svårt att relatera till. Jag förvånades över att hela 15 procent av de granskade kommunala handlingsplanerna med riktlinjer till lärare innehåller skrivningar som manar att anmäla misstanke om våldsbejakande åsikter till kommunens säkerhetssamordnare. Detta är ett grovt övertramp från vad man får göra enligt lagen mot åsiktsregistrering som infördes 1968.

– Vidare förvånas jag över de banala råd som ges till lärare i ”Samtalskompassen”. En högutbildad yrkeskår som arbetar med unga behöver knappast informeras om att de ”inte ska flacka med blicken” vid svåra elevsamtal.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla inom skolan men även skolpolitiker. Givetvis måste samhället skydda sig mot terror. Men det är viktigt att skilja på avsikter och förmåga. Avsikter för terror växer fram under lång tid och här kan skolan vara en viktig och kraftfull aktör – just genom att våga möta, kritiskt granska och diskutera alla slags åsikter. Som lärare är det av stor vikt att stå på individens sida. Att stoppa terrorism är inte skolans uppgift. Men många policydokument har blandat ihop avsikt och förmåga.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-03-26 10:07 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-20 15:39 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Grund- och gymnasiesärskola, 13-14 nov 2018

Välkommen till konferensen med fokus på undervisning, förhållningssätt och pedagogik för dig som arbetar i grundsärskolan, inriktning träningsskolan och gymnasiesärskolan. Nytt för i år: möjlighet att välja spår! På konferensen får du ta del av aktuell forskning och exempel från praktiken inom en rad olika områden som kan inspirera och utveckla dig i din yrkesroll.

Specialpedagogik för gymnasiet, 17-18 sept

Specialpedagogisk kompetens gör skillnad i gymnasiet! Nu anordnar Skolporten en specialpedagogisk konferens som riktar sig till dig som arbetar på gymnasiet och möter elever i behov av särskilt stöd. Du spelar en avgörande roll för många elever och det är viktigt att du får ta del av både aktuell forskning och praktiska exempel inom området. Välkommen till en alltid lika relevant konferens med fokus på möjligheter!

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Viktigt med helhetssyn för pedagogisk utveckling

Den egna undervisningsmiljön är en viktig faktor för lärares pedagogiska utveckling. Det menar Clarie Englund som forskat om lärare som arbetar på ett nätbaserat farmaciprogram.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Kompetensutvecklingsprogram för lärare under lupp

Jannika Lindvall har utforskat två stora kompetensutvecklingsprogram för lärare i matematik.  Båda är lika i upplägg. Men dess effekter på elevresultaten skiljer stort.

Handledning viktig för blivande yrkeslärare

Feedback och bekräftelse av handledaren är centralt för att utveckla sin identitet som yrkeslärare. Det visar Eivor Romar som utforskat hur yrkeslärarstudenter upplever den verksamhetsförlagda utbildningen.

Lärarutbildning formad för den perfekta studenten

Som student på lärarutbildningen klarar man sig bäst om man är ung, frisk och ambitiös. För existentiella frågor finns inte utrymme, visar Monica Vikner Stafbergs undersökning som handlar om lärares bildningsgångar.

Utbildning i entreprenörskap kräver tid för reflektion

Lärandeprocessen hos studenter i entreprenörskap utvecklas bättre när det reflektiva tänkandet stimuleras. Det visar Gustav Hägg som i sin avhandling problematiserar entreprenörskapsutbildningar som ofta är aktionsorienterade.

Äldre elever får för lite dagsljus och rörelse

Elever på högstadiet får alldeles för lite av både rörelse och solljus under skoldagen. Det konstaterar Peter Pagels som forskat om skolgårdens och rastens betydelse för elevers hälsa.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Vardagsfungerande hos barn som är för tidigt födda

Anna Karin Anderssons forskning visar att för tidig födsel har mindre betydelse för barns vardagsfungerande än beteendeproblem som exempelvis hyperaktivitet.

Svårt för lärare att bedöma multimodala elevarbeten

Trots goda intentioner har lärare svårt att formulera en multimodal språk- och kunskapsutvecklande uppgift och samtidigt bedöma den ur ett multimodalt perspektiv. Det visar Eva Borgfeldt i sin avhandling.

Intelligens viktigare än personlighetsdrag för elevers chanser att lyckas

Det räcker inte att uppmuntra elever att anstränga sig om de saknar kognitiva färdigheter och inte vet hur de ska göra. Skolan bör därför rikta in sig på att utveckla elevernas kognitiva förmågor, visar Elias Johannessons forskning.

Hög kvalitet på tidiga insatser avgörande för små barn med autism

Förskolepersonal har lägst kunskaper om tidig intervention för små barn med autism, jämfört med föräldrar och skolpersonal. Det framkommer i Ulrika Långhs forskning om tidig intervention och kvalitet på utförda insatser.

Film bästa sättet för utbildning i livräddning

Bästa sättet att lära högstadieelever hjärt- och lungräddning är genom filmbaserad, klassgemensam undervisning. Det visar Anette Nord som undersökt olika utbildningsmetoder i livräddning för elever.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?