Arbete mot extremism krockar med skolans demokratiuppdrag

Samhällets förväntningar på skolan i arbetet mot våldsbejakande extremism krockar med det demokratiska uppdraget. Det visar Christer Mattsson som är kritisk mot de direktiv som riktas till skolan i kampen mot extremism.

Christer Mattsson
Christer Mattsson

Född 1971
Bor i Marstrand

Disputerade 2018-02-23
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Extremisten i klassrummet - perspektiv på skolans förväntade ansvar att förhindra framtida terrorism

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund både som lärare och chef inom socialtjänsten och har i de rollerna arbetat mycket med frågor om gängbildning, vit makt och jihadism. Jag medverkade också i en statlig utredning om att förebygga våldsbejakande extremism – ”När vi bryr oss” – som jag faktiskt anser är urusel. Men det triggade mig att på egen hand utforska ämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om relationen mellan skolans demokratiuppdrag och det framväxande arbetet mot våldsbejakande extremism. Mer specifikt har jag undersökt de förväntningar som finns på skolan i frågan och om och hur de professionella i skolan förstår vilka förväntningar som ställs på dem.

– Utgångspunkt är skolans demokratiska uppdrag som löper som en tjock röd tråd sedan det infördes 1946: Skolan ska fostra demokratiska medborgare, skolan är därmed inte värdeneutral. I praktiken innebär det att skolan ska vara öppen för diskussioner och kritiskt prövande av olika ståndpunkter och åsikter. Ett resonemang som grundas i idén att öppenhet och dialog motverkar intolerans.

– Den här diskursen har jag sedan jämfört med vad som sägs i policydokument från EU-kommissionen, 127 kommunala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism samt ”Samtalskompassen” som är ett kunskapsmaterial från regeringskansliet. Vidare ingår intervjuer med 13 personer på centrala positioner i organisationer som arbetar med förebyggande av våldsbejakande extremism.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att den så kallade säkerhetifieringen av skolan inte är särskilt lyckad.  Skolans demokratiuppdrag krockar rejält med flera av riktlinjerna i policydokumenten och de kommunala handlingsplanerna. Där manas lärare att rapportera varningstecken för extremism till polis eller kommunal säkerhetssamordnare. ”Samtalskompassen” varnar exempelvis lärare att elever som har uttalade extrema åsikter, tatueringar och visst umgänge kan vara tecken på extremism och därför kan komma att behöva rapporteras till säkerhetspolisen. Jag vill påminna om att skolan redan har utarbetade rutiner för situationer likt de här och som borde kunna tillämpas även i dessa fall – antingen orosanmälan till socialtjänsten eller polisanmälan om eleven är straffmyndig. Däremot menar jag att det behövs stöd och kompetensutveckling för lärare i det svåra arbetet med att möta extremism i klassrummet.

– Direktiven strider mot uppfattningen om skolan som en öppen, trygg arena där unga ges möjlighet att möta andra idéer och åsikter och öppet och kritiskt diskutera dem. Om diskussioner av extrema åsikter ska tydas om till varningssignaler som ska rapporteras till polisen undermineras även relationerna mellan lärarna och elever.

– Jag vill understryka att de åtgärder som föreslås inte bara strider mot elevers grundlagsskyddade rättigheter, de riskerar även att vara kontraproduktiva. Extremism bygger ofta på idéer kring konspiration. Den här typen av riktlinjer riskerar att just trigga idéer om samhällskonspiration.

Vad överraskade dig?

– Att de kommunala handlingsplanerna inte baseras på hur det ser ut lokalt, utan på en nationell hotbild. I det flesta fall blir det både abstrakt och svårt att relatera till. Jag förvånades över att hela 15 procent av de granskade kommunala handlingsplanerna med riktlinjer till lärare innehåller skrivningar som manar att anmäla misstanke om våldsbejakande åsikter till kommunens säkerhetssamordnare. Detta är ett grovt övertramp från vad man får göra enligt lagen mot åsiktsregistrering som infördes 1968.

– Vidare förvånas jag över de banala råd som ges till lärare i ”Samtalskompassen”. En högutbildad yrkeskår som arbetar med unga behöver knappast informeras om att de ”inte ska flacka med blicken” vid svåra elevsamtal.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla inom skolan men även skolpolitiker. Givetvis måste samhället skydda sig mot terror. Men det är viktigt att skilja på avsikter och förmåga. Avsikter för terror växer fram under lång tid och här kan skolan vara en viktig och kraftfull aktör – just genom att våga möta, kritiskt granska och diskutera alla slags åsikter. Som lärare är det av stor vikt att stå på individens sida. Att stoppa terrorism är inte skolans uppgift. Men många policydokument har blandat ihop avsikt och förmåga.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-03-26 10:07 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-20 15:39 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Grund- och gymnasiesärskola, 13-14 nov 2018

Välkommen till konferensen med fokus på undervisning, förhållningssätt och pedagogik för dig som arbetar i grundsärskolan, inriktning träningsskolan och gymnasiesärskolan. Nytt för i år: möjlighet att välja spår! På konferensen får du ta del av aktuell forskning och exempel från praktiken inom en rad olika områden som kan inspirera och utveckla dig i din yrkesroll.

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Ämnet historia skapar en stark vi-känsla, och oavsett bakgrund ser elever på mellanstadiet den svenska historien som sin. Forskaren Karin Sandberg förvånas över elevernas praktiska syn på ämnet.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Yrkesutbildning inom skönhetsvård kämpar med legitimitet

Som ett sätt att vinna erkännande lyfter studerande vid yrkesutbildningar inom hud- och spaterapi fram teoretiska kunskaper snarare än omvårdnad och det praktiska hantverket. Det är ett av resultaten i Eleonor Bredlövs forskning.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Vad behöver elever lära sig för att kunna skriva välutvecklade berättelser? Anja Thorsten har i en praktiknära studie utforskat ämnet - med goda resultat.

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Goda relationer bra grund för sunda vanor hos elever

Goda relationer med kompisar, lärare och föräldrar är viktiga faktorer för en sund livsstil. Det konstaterar Ulrica Paulsson Do som forskat om sambandet mellan psykosociala faktorer och levnadsvanor bland unga.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogiska inriktningar påverkar personalens arbetsmiljö.

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden Universal design for learning som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen. Metoden gynnar alla elever, säger hon.

David Didau: Konsten att ta sig ur “ledningsbubblan”

Som skolledare behöver du vara medveten om att du har makt över din personal. Detta innebär att personalen kommer att ändra sitt beteende, så att de följer dina önskemål. Om du vill bryta dig ut ur denna “ledningsbubbla”, måste du få människorna i din omgivning att lita på dig, skriver David Didau.

Specialpedagogiska skolmyndigheten instiftar ett eget barnombud

Nu vässar Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetet för att barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter att nå målet med sin utbildning och instiftar ett barnombud. Barnombudet har ett uppdrag för att stärka barnrättsperspektivet inom Specialskolan och ingår i myndighetens rättighetsgrupp.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats