Arbetsglädjen stark drivkraft hos lärare

Arbetsglädjen är ett fundament varpå lärarrollen vilar. Det visar Anna-Carin Bredmars avhandling om läraryrkets positiva sidor.

Anna-Carin Bredmar
Anna-Carin Bredmar

Född 1966
i Kalmar

Disputerade 2014-04-11
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Lärares arbetsglädje. Betydelsen av emotionell närvaro i det pedagogiska arbetet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det talas mycket om problemen inom skolan men nästan aldrig om yrkets dragningskraft och positiva sidor. Jag har själv jobbat som lågstadielärare och numera som lärarutbildare och jag ville utforska vilka erfarenheter av arbetsglädje klasslärare bland yngre elever har.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avstampet är positivt och handlar om lärares arbetsglädje. Vad innebär den, vilken betydelse har den och när och hur yttrar den sig? Jag har intervjuat 19 lärare i årskurs 1-3 på fyra olika skolor. De har fått prata om ämnet och berätta om konkreta situationer kopplade till arbetsglädje.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det som framträder tydligast är vilken stor betydelse arbetsglädje har i det här yrket. Glädjen tycks vara ett fundament varpå lärarrollen vilar, det är glädjen som gör att man som lärare drivs framåt men också igenom svårigheter. Lärarna beskriver glädjen som en funktion i yrket, en kraft som skapar möjligheter och utveckling. Konkreta situationer som lyfts fram är framför allt i själva lärandet.

– När elever får en aha-upplevelse och när polletten trillade ned liknas vid att vinna högsta vinsten på lotto. Känslan av ”flow” när hela klassen arbetar på, kärleksfullt bemötande från och emellan eleverna ger ofta rysningar av glädje. Glädjen är helt enkelt intimt sammanflätad med läraryrket och samtidigt en oerhört stark drivkraft.

– Ytterligare källor till arbetsglädje är ämnesinnehållet och planerandet av undervisningen samt kontakten mellan kollegor. Sammantaget visar min studie att arbetsglädje infinner sig när lärarna handlar både utifrån ett känsligt förnuft och en förnuftig känsla i mötet med elever, kollegor och olika arbetsuppgifter. Emotionell lyhördhet i arbetet är en yrkesskicklighet som är av stor betydelse för att göra ett bra arbete som lärare.

Vad överraskade dig?

– Att känslorna är så tydligt kopplade till det rationella i läraryrket. Kunskapen om arbetet är i stor mån baserad på det emotionella eftersom läraryrket kräver att man samtidigt är både personlig och professionell.

Vem har nytta av dina resultat?

– Allt från lärare, lärarutbildare, skolledare och skolpolitiker. Jag tänker också att studien kan användas som reflektionsmaterial av yrkesverksamma lärare.

Sidan publicerades 2014-08-26 16:13 av John Miller


Relaterat

Egna värderingar färgar bilden av lärarrollen

Susanne Westman har undersökt lärares syn på sin egen roll. Hon konstaterar att existentiella dimensioner är ständigt närvarande i lärarnas arbete. Ibland krockar de egna värderingarna med yttre krav kring standardisering och mätningar.

Sökandet efter den globalt goda läraren

Kamran Namdar skapar i sin avhandling en teoretisk profilbild av den globalt goda läraren, men visar dessutom på en globalt relevant läroplan för lärarutbildningen. Förutom att förmedla kunskap och främja elevernas personliga och sociala utveckling bör en globalt god lärare även fungera som världsomvandlare, menar han.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.

Den oumbärliga yrkesutbildningen

Respekt för yrkeskunnande och en mer reflekterande undervisning. Det är forskarnas recept för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. Läs ett utdrag ur temaartikeln om yrkesutbildning i senaste numret av Skolportens magasin!