Arbetsglädjen stark drivkraft hos lärare

Arbetsglädjen är ett fundament varpå lärarrollen vilar. Det visar Anna-Carin Bredmars avhandling om läraryrkets positiva sidor.

Anna-Carin Bredmar
Anna-Carin Bredmar

Född 1966
i Kalmar

Disputerade 2014-04-11
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Lärares arbetsglädje. Betydelsen av emotionell närvaro i det pedagogiska arbetet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det talas mycket om problemen inom skolan men nästan aldrig om yrkets dragningskraft och positiva sidor. Jag har själv jobbat som lågstadielärare och numera som lärarutbildare och jag ville utforska vilka erfarenheter av arbetsglädje klasslärare bland yngre elever har.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avstampet är positivt och handlar om lärares arbetsglädje. Vad innebär den, vilken betydelse har den och när och hur yttrar den sig? Jag har intervjuat 19 lärare i årskurs 1-3 på fyra olika skolor. De har fått prata om ämnet och berätta om konkreta situationer kopplade till arbetsglädje.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det som framträder tydligast är vilken stor betydelse arbetsglädje har i det här yrket. Glädjen tycks vara ett fundament varpå lärarrollen vilar, det är glädjen som gör att man som lärare drivs framåt men också igenom svårigheter. Lärarna beskriver glädjen som en funktion i yrket, en kraft som skapar möjligheter och utveckling. Konkreta situationer som lyfts fram är framför allt i själva lärandet.

– När elever får en aha-upplevelse och när polletten trillade ned liknas vid att vinna högsta vinsten på lotto. Känslan av ”flow” när hela klassen arbetar på, kärleksfullt bemötande från och emellan eleverna ger ofta rysningar av glädje. Glädjen är helt enkelt intimt sammanflätad med läraryrket och samtidigt en oerhört stark drivkraft.

– Ytterligare källor till arbetsglädje är ämnesinnehållet och planerandet av undervisningen samt kontakten mellan kollegor. Sammantaget visar min studie att arbetsglädje infinner sig när lärarna handlar både utifrån ett känsligt förnuft och en förnuftig känsla i mötet med elever, kollegor och olika arbetsuppgifter. Emotionell lyhördhet i arbetet är en yrkesskicklighet som är av stor betydelse för att göra ett bra arbete som lärare.

Vad överraskade dig?

– Att känslorna är så tydligt kopplade till det rationella i läraryrket. Kunskapen om arbetet är i stor mån baserad på det emotionella eftersom läraryrket kräver att man samtidigt är både personlig och professionell.

Vem har nytta av dina resultat?

– Allt från lärare, lärarutbildare, skolledare och skolpolitiker. Jag tänker också att studien kan användas som reflektionsmaterial av yrkesverksamma lärare.

Sidan publicerades 2014-08-26 16:13 av John Miller


Relaterat

Egna värderingar färgar bilden av lärarrollen

Susanne Westman har undersökt lärares syn på sin egen roll. Hon konstaterar att existentiella dimensioner är ständigt närvarande i lärarnas arbete. Ibland krockar de egna värderingarna med yttre krav kring standardisering och mätningar.

Sökandet efter den globalt goda läraren

Kamran Namdar skapar i sin avhandling en teoretisk profilbild av den globalt goda läraren, men visar dessutom på en globalt relevant läroplan för lärarutbildningen. Förutom att förmedla kunskap och främja elevernas personliga och sociala utveckling bör en globalt god lärare även fungera som världsomvandlare, menar han.

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Sex- och samlevnadsundervisningen behöver förbättras

Skolans sex- och samlevnadsundervisning är inte anpassad efter ungdomars behov. Elever tycker att lärarna är dåligt uppdaterade och fokuserar på det negativa. Det visar Brian Unis som undersökt ungas behov av stöd i relation till sexuell hälsa.

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årskurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal är komplext och kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Även om lärares intention är att ge en individualiserad och stödjande återkoppling blir ibland resultatet det motsatta. Förklaringen handlar ofta om tidsbrist eller behov av ordning i klassrummet. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Skolporten samlar pedagogisk forskning

I årets upplaga av Pedagogisk forskning presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola. Läs hela bilagan digitalt utan kostnad!

Ledningsteam ger trygghet

Ett ledningsteam med fyra personer för mellan tre och sex förskolor och en platsansvarig på varje förskola. Så jobbar friskolan Pysslingen Förskolor för att underlätta för sina förskolerektorer.

Nytt statsbidrag främjar forskning på arbetstid

Nu öppnas möjligheten för lärare att på arbetstid kunna bedriva praktiknära forskning och utveckling.

Matematik kombineret med basketball øger skolebørns lyst til at lære

Når matematik bliver integreret i idrætsundervisningen, stiger elevernes motivation, viser nyt dansk studie, som skal inspirere lærere til at kombinere faglighed med bevægelse.