Arbetsminnet viktigt för skolframgång

Annelie Drewsen

Karin I E Dahlin
Karin I E Dahlin

Född 1945
i Köping

Disputerade 2013-03-22
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Does It Pay to Practice? A Quasi-Experimental Study on Working Memory Training and Its Effects on Reading and Basic Number Skills

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har mångårig erfarenhet av skolan och såg att många barn inte fick den hjälp de behövde. Jag läste vidare och tog en magisterexamen i specialpedagogik mot läs- och skrivsvårigheter. Under tiden jag skrev min magisteruppsats arbetade jag i en liten undervisningsgrupp med elever som hade olika typer av svårigheter och diagnoser, till exempel adhd och dyslexi.

– Jag blev tillfrågad om att vara med i ett forskningsprojekt, som riktade sig mot elever med uppmärksamhetssvårigheter, och tyckte det skulle vara mycket intressant att få vara med i ett projekt som kanske skulle kunna förändra och göra det lättare för den här typen av elever.

Vad handlar avhandlingen om?

– Ett antal barn med konstaterade uppmärksamhetssvårigheter har fått träna med företaget Cogmeds arbetsminnesprogram Robomemo under fem veckor tillsammans med en vuxen. Det var mycket strukturerat och de fick mycket uppmärksamhet. Jag testade dem i matematik och läsning före och efter träningen samt efter sex månader.

– Tre år senare träffade jag 27 av barnen och gjorde ytterligare tester i matematik och läsning. Det fanns också en kontrollgrupp med barn som också gick i mindre undervisningsgrupp, men inte fick någon extra insats. De testades med samma intervall.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det behövs mer forskning om det här. Jag har sett positiva resultat, men kan inte så tvärsäkert uttala mig om egentliga orsaker till att eleverna förbättrar sig. Det kan vara allting tillsammans – träning, uppmärksamhet, en bra känsla de får och att de känner att de kan. Allt det sammantaget är betydelsefullt.

– En väldigt positiv sak var att eleverna i träningsgruppen höjde sin läsförståelseförmåga enligt de test vi hade. Den effekten hängde i sig över tre år och dalade alltså inte. Det är positivt. Samtidigt var det hälften av eleverna som enligt lärarna skulle klara skolans mål, men inte alla. Det visar att man behöver göra mer. Träningen kan spela roll, men det är inte tillräckligt. Om man har svårigheter med fonologi hjälper inte den här träningen, då behöver man träna på det. Men man skulle kunna arbetsminnesträna och träna det som eleverna har svårt med i läsning eller matematik.

– En annan stor sak är att det finns ett starkt samband mellan arbetsminne, läsförståelse och matte. Arbetsminnesförmågan är viktig att beakta i undervisningen. Vissa elever kan ha svårt med att till exempel komma ihåg instruktioner och behöver kanske fråga eller ha tillgång till tydlig skriftlig information. Inom samma klass kan det vara stor skillnad.

Vad överraskade dig?

– Den stora skillnaden mellan pojkar och flickor. Flickorna var färre än pojkarna i undersökningen och signifikant sämre på flera test. De förbättrade sig lika mycket med träningsprogrammet, men startade mycket lägre jämfört med pojkarna. Det kan vara slumpen, men det visar på en väldig variation. Man kan inte dra så stora slutsatser eftersom det var så få barn, men man kan se en tendens. Vissa barn ligger så här lågt. Jag kan inte säga att det beror på barnens kön.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att dels lärarutbildare, dels lärare behöver känna till att arbetsminnesförmåga i vissa fall kan vara ganska avgörande för hur det går i skolan. Det kräver mycket noggrann planering för att stötta och ge de här eleverna lämplig undervisning och de hjälpmedel som krävs. Jag hoppas att studien kan vara till nytta också för att man förstår att en insats inte är tillräckligt, man måste göra många olika saker. Man måste veta vad man gör och utvärdera insatserna. Alla bitarna är väldigt viktiga.

Sidan publicerades 2013-05-10 12:07 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-05-27 10:51 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

AST-elever mindre delaktiga i skolan

Marita Falkmer har forskat om socialt samspel och delaktighet hos elever i grundskolan med autismspektrumtillstånd, AST. Hennes resultat visar att de eleverna skattar sin delaktighet betydligt lägre än sina klasskamrater.

”Lärarna låter sig inte vara fria självständiga pedagoger”

Istället för att peka ut problem hos elever med diagnosen adhd skulle lärarna på ett yrkesmässigt och självständigt sätt kunna börja formulera nya pedagogiska sätt att tillvarata resurser. Det säger forskaren Adriana Velasquez, som studerat interaktionen i en särskild undervisningsgrupp under ett år.

Spanskans tempus tar olika lång tid att lära

Svenskspråkiga elever har betydligt svårare att lära sig använda spanskans imperfekt jämfört med dess preteritum. Som lärare i de latinska språk finns därför skäl att fokusera på hur just imperfekt fungerar, menar forskare Fernando López Serrano.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Planering och implementering av utbildningsreformer påverkas av upplevda hotbilder. Det konstaterar Helen Dwyer i sin avhandling om hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att det skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och olika socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

Lärare använder centrala begrepp på olika sätt i genetikundervisningen, vilket gör innehållet otydligt för eleverna. Det visar Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Barns grupplekar skapar olika slags energier

Elevers lekar i olika typer av kamratgrupper skapar olika slags känsloenergier. De här energierna påverkar klassrumsklimatet, visar Maria Heintz som forskat om skolbarns sociala samspel.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Author discusses his new critique of higher education as too liberal

Like many books criticizing higher education, The University We Need (Encounter Books) portrays academe as too liberal, too easy and too expensive.

Can schools make coding lessons affordable?

Coding programs don’t have to break the bank. Here are some resources and tactics for funding computer science affordably and without skimping on quality.

Tool helps parents, teachers cross language barriers

Some school districts are using Microsoft Translator to communicate directly with parents who do not speak English.

Strategies to strengthen students’ executive function

How students can improve their learning and social emotional development with 3 core skills.

Will colleges adopt a universal transcript?

Some colleges are considering how to weigh students’ prior experiences in college, online courses, apprenticeships and other areas.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats