Arbetsminnet viktigt för skolframgång

Annelie Drewsen

Karin I E Dahlin
Karin I E Dahlin

Född 1945
i Köping

Disputerade 2013-03-22
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Does It Pay to Practice? A Quasi-Experimental Study on Working Memory Training and Its Effects on Reading and Basic Number Skills

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har mångårig erfarenhet av skolan och såg att många barn inte fick den hjälp de behövde. Jag läste vidare och tog en magisterexamen i specialpedagogik mot läs- och skrivsvårigheter. Under tiden jag skrev min magisteruppsats arbetade jag i en liten undervisningsgrupp med elever som hade olika typer av svårigheter och diagnoser, till exempel adhd och dyslexi.

– Jag blev tillfrågad om att vara med i ett forskningsprojekt, som riktade sig mot elever med uppmärksamhetssvårigheter, och tyckte det skulle vara mycket intressant att få vara med i ett projekt som kanske skulle kunna förändra och göra det lättare för den här typen av elever.

Vad handlar avhandlingen om?

– Ett antal barn med konstaterade uppmärksamhetssvårigheter har fått träna med företaget Cogmeds arbetsminnesprogram Robomemo under fem veckor tillsammans med en vuxen. Det var mycket strukturerat och de fick mycket uppmärksamhet. Jag testade dem i matematik och läsning före och efter träningen samt efter sex månader.

– Tre år senare träffade jag 27 av barnen och gjorde ytterligare tester i matematik och läsning. Det fanns också en kontrollgrupp med barn som också gick i mindre undervisningsgrupp, men inte fick någon extra insats. De testades med samma intervall.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det behövs mer forskning om det här. Jag har sett positiva resultat, men kan inte så tvärsäkert uttala mig om egentliga orsaker till att eleverna förbättrar sig. Det kan vara allting tillsammans – träning, uppmärksamhet, en bra känsla de får och att de känner att de kan. Allt det sammantaget är betydelsefullt.

– En väldigt positiv sak var att eleverna i träningsgruppen höjde sin läsförståelseförmåga enligt de test vi hade. Den effekten hängde i sig över tre år och dalade alltså inte. Det är positivt. Samtidigt var det hälften av eleverna som enligt lärarna skulle klara skolans mål, men inte alla. Det visar att man behöver göra mer. Träningen kan spela roll, men det är inte tillräckligt. Om man har svårigheter med fonologi hjälper inte den här träningen, då behöver man träna på det. Men man skulle kunna arbetsminnesträna och träna det som eleverna har svårt med i läsning eller matematik.

– En annan stor sak är att det finns ett starkt samband mellan arbetsminne, läsförståelse och matte. Arbetsminnesförmågan är viktig att beakta i undervisningen. Vissa elever kan ha svårt med att till exempel komma ihåg instruktioner och behöver kanske fråga eller ha tillgång till tydlig skriftlig information. Inom samma klass kan det vara stor skillnad.

Vad överraskade dig?

– Den stora skillnaden mellan pojkar och flickor. Flickorna var färre än pojkarna i undersökningen och signifikant sämre på flera test. De förbättrade sig lika mycket med träningsprogrammet, men startade mycket lägre jämfört med pojkarna. Det kan vara slumpen, men det visar på en väldig variation. Man kan inte dra så stora slutsatser eftersom det var så få barn, men man kan se en tendens. Vissa barn ligger så här lågt. Jag kan inte säga att det beror på barnens kön.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att dels lärarutbildare, dels lärare behöver känna till att arbetsminnesförmåga i vissa fall kan vara ganska avgörande för hur det går i skolan. Det kräver mycket noggrann planering för att stötta och ge de här eleverna lämplig undervisning och de hjälpmedel som krävs. Jag hoppas att studien kan vara till nytta också för att man förstår att en insats inte är tillräckligt, man måste göra många olika saker. Man måste veta vad man gör och utvärdera insatserna. Alla bitarna är väldigt viktiga.

Sidan publicerades 2013-05-10 12:07 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-05-27 10:51 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

AST-elever mindre delaktiga i skolan

Marita Falkmer har forskat om socialt samspel och delaktighet hos elever i grundskolan med autismspektrumtillstånd, AST. Hennes resultat visar att de eleverna skattar sin delaktighet betydligt lägre än sina klasskamrater.

”Lärarna låter sig inte vara fria självständiga pedagoger”

Istället för att peka ut problem hos elever med diagnosen adhd skulle lärarna på ett yrkesmässigt och självständigt sätt kunna börja formulera nya pedagogiska sätt att tillvarata resurser. Det säger forskaren Adriana Velasquez, som studerat interaktionen i en särskild undervisningsgrupp under ett år.

Olika slags kamratpåverkan styr val av gymnasieutbildning

Erik Rosenqvist visar i forskning att elever som befinner sig i mitten av betygsskalan påverkas mer av sina klasskamraters utbildningsval jämfört med hög-, respektive lågpresterande elever.

Elevers språkhandlingar formar tre olika identiteter

Ledaren, den motvilliga samt spelevinken är tre olika identiteter som elever formar och antar genom sina språkhandlingar. Det visar Sofia Svensson i sin fallstudie om elevers språkhandlingar.

Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Elever kan öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av digital teknik. Men det sker inte per automatik, utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera, understryker Thomas Nordström

Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska mattelärare är duktiga att bedöma nationella prov. Den slutsatsen drar Anna Lind Pantzare i sin avhandling om kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns ett gott och väletablerat samarbete mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Forskare Pernilla Kallberg konstaterar dock att lärarna sällan diskuterar det didaktiska arbetet i övergångsprocessen.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

”Lägg krutet på grundläggande matematikundervisning”

Orsakerna till dyskalkyli är mycket mer komplexa än vad vi tidigare trott. Det konstaterar Linda Olsson som forskat om elevers matematiska utveckling.

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Förskolebarnet ur ett posthumanistiskt perspektiv

Förskollärarna plockade snabbt upp och implementerade det nya perspektiv som presenterades i Skolverkets stödmaterial i pedagogisk praktik. Det överraskade forskaren Therese Lindgren som i sin avhandling kritiskt granskat de posthumanistiska idéer som har funnit sin väg in i förskolan.

Det manliga geniet är norm på fysikutbildningen

Anders Johanssons forskning om normer och identiteter på fysikutbildningen visar att stereotypen av fysikern som ett manligt geni är djupt rotad. Högst status har teoretisk fysik medan experimentell fysik ses som något man väljer om man inte klarar de mer krävande teoretiska delarna.

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Arne Engström: Kontrareplik till Andreas Ryve

Arne Engström ger en motreplik till Andreas Ryve med flera angående effekten av storskaliga matematiksatsningar. Effekterna är svåra att påvisa och matematikutvecklingsresurser ska därför inte slösas bort på ineffektiva satsningar, menar Arne Engström.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats