Arbetsminnet viktigt för skolframgång

Annelie Drewsen

Karin I E Dahlin
Karin I E Dahlin

Född 1945
i Köping

Disputerade 2013-03-22
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Does It Pay to Practice? A Quasi-Experimental Study on Working Memory Training and Its Effects on Reading and Basic Number Skills

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har mångårig erfarenhet av skolan och såg att många barn inte fick den hjälp de behövde. Jag läste vidare och tog en magisterexamen i specialpedagogik mot läs- och skrivsvårigheter. Under tiden jag skrev min magisteruppsats arbetade jag i en liten undervisningsgrupp med elever som hade olika typer av svårigheter och diagnoser, till exempel adhd och dyslexi.

– Jag blev tillfrågad om att vara med i ett forskningsprojekt, som riktade sig mot elever med uppmärksamhetssvårigheter, och tyckte det skulle vara mycket intressant att få vara med i ett projekt som kanske skulle kunna förändra och göra det lättare för den här typen av elever.

Vad handlar avhandlingen om?

– Ett antal barn med konstaterade uppmärksamhetssvårigheter har fått träna med företaget Cogmeds arbetsminnesprogram Robomemo under fem veckor tillsammans med en vuxen. Det var mycket strukturerat och de fick mycket uppmärksamhet. Jag testade dem i matematik och läsning före och efter träningen samt efter sex månader.

– Tre år senare träffade jag 27 av barnen och gjorde ytterligare tester i matematik och läsning. Det fanns också en kontrollgrupp med barn som också gick i mindre undervisningsgrupp, men inte fick någon extra insats. De testades med samma intervall.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det behövs mer forskning om det här. Jag har sett positiva resultat, men kan inte så tvärsäkert uttala mig om egentliga orsaker till att eleverna förbättrar sig. Det kan vara allting tillsammans – träning, uppmärksamhet, en bra känsla de får och att de känner att de kan. Allt det sammantaget är betydelsefullt.

– En väldigt positiv sak var att eleverna i träningsgruppen höjde sin läsförståelseförmåga enligt de test vi hade. Den effekten hängde i sig över tre år och dalade alltså inte. Det är positivt. Samtidigt var det hälften av eleverna som enligt lärarna skulle klara skolans mål, men inte alla. Det visar att man behöver göra mer. Träningen kan spela roll, men det är inte tillräckligt. Om man har svårigheter med fonologi hjälper inte den här träningen, då behöver man träna på det. Men man skulle kunna arbetsminnesträna och träna det som eleverna har svårt med i läsning eller matematik.

– En annan stor sak är att det finns ett starkt samband mellan arbetsminne, läsförståelse och matte. Arbetsminnesförmågan är viktig att beakta i undervisningen. Vissa elever kan ha svårt med att till exempel komma ihåg instruktioner och behöver kanske fråga eller ha tillgång till tydlig skriftlig information. Inom samma klass kan det vara stor skillnad.

Vad överraskade dig?

– Den stora skillnaden mellan pojkar och flickor. Flickorna var färre än pojkarna i undersökningen och signifikant sämre på flera test. De förbättrade sig lika mycket med träningsprogrammet, men startade mycket lägre jämfört med pojkarna. Det kan vara slumpen, men det visar på en väldig variation. Man kan inte dra så stora slutsatser eftersom det var så få barn, men man kan se en tendens. Vissa barn ligger så här lågt. Jag kan inte säga att det beror på barnens kön.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att dels lärarutbildare, dels lärare behöver känna till att arbetsminnesförmåga i vissa fall kan vara ganska avgörande för hur det går i skolan. Det kräver mycket noggrann planering för att stötta och ge de här eleverna lämplig undervisning och de hjälpmedel som krävs. Jag hoppas att studien kan vara till nytta också för att man förstår att en insats inte är tillräckligt, man måste göra många olika saker. Man måste veta vad man gör och utvärdera insatserna. Alla bitarna är väldigt viktiga.

Sidan publicerades 2013-05-10 12:07 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-05-27 10:51 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

AST-elever mindre delaktiga i skolan

Marita Falkmer har forskat om socialt samspel och delaktighet hos elever i grundskolan med autismspektrumtillstånd, AST. Hennes resultat visar att de eleverna skattar sin delaktighet betydligt lägre än sina klasskamrater.

”Lärarna låter sig inte vara fria självständiga pedagoger”

Istället för att peka ut problem hos elever med diagnosen adhd skulle lärarna på ett yrkesmässigt och självständigt sätt kunna börja formulera nya pedagogiska sätt att tillvarata resurser. Det säger forskaren Adriana Velasquez, som studerat interaktionen i en särskild undervisningsgrupp under ett år.

Ämnesintegrering i praktiken – så funkar det

Ämnesintegration på gymnasiet kan ta sig i olika form - som en återkommande fråga, innehåll eller genom samverkan mellan skola och arbetsplatser. Det visar Maria Christidis som forskat om ämnesintegrerad undervisning och yrkeskunnande på gymnasiets vård- och omsorgsprogram.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Talängsliga elever lägger skulden på sig själva

Talängslan bör ses som ett klassrumsfenomen och en didaktisk utmaning snarare än som ett problem för vissa individer. Det menar Maria Nilsson som har undersökt hur elever i årskurs 2-5 upplever muntlig interaktion i engelskundervisningen.

”Bredare definition av medier behövs i bildämnet”

Trots att bildlärare har ett brett perspektiv på medier är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier. Det konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process som är svår att avgränsa, visar Helena Grundéns avhandling. I studien framkommer också att lärare ibland känner sig pressade att planera för en undervisning med ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar.

Videoanimationer hjälper förskolebarn att få syn på kemin

Videoanimationer är ett bra sätt att introducera kemi för förskolebarn. Med hjälp av animationer kan barnen föreställa sig abstrakta saker som atomer och molekyler, visar Clara Vidal Carullas.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själv har bättre provresultat än de som strävar efter att vara bättre än sina klasskamrater. Anders Hofverberg visar också att den positiva effekten stärks om läraren skapar en klassrumskultur som stöder personlig utveckling.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

How schools can build physical activity into classroom instruction

Teachers can build brief stretching or exercise breaks into virtual classes to improve concentration, academic performance and social and emotional health, while decreasing behavioral issues, says Kate Holmes of Springboard to Active Schools.

Att som rektor leda skollogopeder

Att ha en egen skollogoped på skolan är relativt ovanligt. Men på Sofielundsskolan finns det tre. ”Det är en ofantlig tillgång. Den kunskapen som de har är något som skolan absolut behöver och jag tror inte man riktigt kan förstå det förrän man har vågat att anställa någon i en ren logopedroll”, säger Malin Pantzar, rektor.

Språkforskare: Engelska i skolan riskerar att göra undervisningen torftig

Skolor försöker locka nya elever genom att byta till en ”internationell profil” och börja undervisa helt vanliga skolämnen på engelska. Frågan är vad som händer med elevernas prestationer. ”Risken är att det påverkar deras framtida akademiska karriär negativt”, säger språkforskaren Helena Reierstam

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

Entusiasm höjer barns betyg – om den är äkta

När föräldrar och lärare brinner för vetenskap och matte tycks elevernas betyg inom dessa ämnen bli bättre, visar en ny studie. Egentligen handlar allt om motivation.