AST-elever mindre delaktiga i skolan

Åsa Larsson 

Marita Falkmer
Marita Falkmer

Född 1958
i Umeå

Disputerade 2013-01-23
vid Högskolan i Jönköping


AVHANDLING
From Eye to Us: Prerequisites for and levels of participation in mainstream school of persons with Autism Spectrum Conditions

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som specialpedagog med elever med AST i många år i olika skolformer. Ämnet väcker många frågor. Det handlar om kloka elever som kämpar med att hantera sin skolmiljö och om lärare som kämpar med att förstå eleverna och deras behov.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om grundläggande förutsättningar för delaktighet i socialt samspel, och om faktisk delaktighet i grundskolan för elever med AST. Jag har undersökt elevernas egen skattning av sin delaktighet, gjort observationer, frågat lärare och tagit in föräldrars perspektiv.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett viktigt resultat är att elever med AST skattar sin delaktighet betydligt lägre än sina klasskamrater. De upplever i större utsträckning att de är mobbade och att de inte är omtyckta. De känner sig i mindre utsträckning förstådda av sin lärare och de förstår inte heller sin lärare i samma utsträckning som kamraterna. Det kunde jag även konstatera i observationer.

– I några aktiviteter fann dock eleverna med AST att de deltog i den utsträckning de ville. Det väcker viktiga frågor om hur vi bedömer delaktighet. Kunskap om elevers egen uppfattning om i vad, och hur mycket de önskar vara delaktiga är viktigt för att kunna förbättra elevers delaktighet. Lärarna är enligt föräldrarnas åsikter nyckelpersoner för att elever med AST ska känna sig delaktiga i skolan. Det betyder inte att allt ansvar ligger på den enskilde läraren, skolan måste ge lärare förutsättningar i form av utbildning och stöd.

– Mina studier visar även att vuxna med AST har svårare att känna igen ansiktsuttryck och känslor än personer som inte har det tillståndet. Det kan förväntas vara vanligt förekommande även hos elever och barn.

Vad överraskade dig?

– Det var glädjande att se att lärare var duktiga på att skatta hur deras elever med AST upplevde sin situation. Det var mer oroande att det inte fanns något samband mellan lärarnas insikt och hur ofta de gjorde sociala aktiviteter som syftade till att påverka det sociala samspelet för de här eleverna.

– Något annat som överraskade mig var att de vuxna som jag gjorde tester med för ansiktsuttryck och ansiktsigenkänning, trots relativt grundläggande känslouttryck, hade det signifikant svårare än kontrollgruppen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förhoppningsvis bidrar resultaten till att lärare och andra som arbetar för en inkluderande skola får mer insikt i elevernas möjliga svårigheter och utmaningar. I förlängningen önskar jag så klart att elever med AST får nytta av resultaten.

Sidan publicerades 2013-03-12 10:51 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevers sociala svårigheter den största specialpedagogiska prövningen

Mycket av den specialpedagogiska praktiken kretsar kring elevers sociala snarare än rent kunskapsmässiga svårigheter. Klasslärare, specialpedagoger och speciallärare ägnar en stor del av sitt pedagogiska uppdrag åt att söka förebygga och överbrygga elevers samspelssvårigheter i och utanför klassrummet. Om inte samspelet aktörerna emellan fungerar, blir det svårt med själva lärandet.

Inkluderande arbetssätt vinner på samarbetande samtal

Att specialpedagoger handleder klasslärare är ett sätt att främja specialpedagogisk undervisning i klassrummet. "Samtidigt är klasslärarens kunskap viktig när man ska utveckla inkluderande undervisning", menar forskaren Christel Sundqvist.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Ökat fokus på praktik får konsekvenser för lärarutbildningen

Vilka konsekvenser får det när lärarutbildningen blir allt mer praktikbaserad? Det har Sandra Jederud undersökt i sin avhandling.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Viktigt att tidigt identifiera och stötta elever med lässvårigheter

Elever som har lässvårigheter måste fångas upp tidigt och få stöd, menar forskaren Birgitta Herkner. När hon gjorde uppföljande tester på pojkar i årskurs 9 visade det sig att de fortfarande hade exakt samma lässvårigheter som i årskurs 3.

Matematisk dialog utvecklar matematikundervisningen

Frågor och matematiska samtal kan hjälpa till att inkludera alla elever och göra dem mer aktiva i matematikundervisningen. Det visar Marie Sjöbloms avhandling om hur gymnasielärare i matematik kan främja matematisk dialog.

Utbildningspolicy tolkas olika på nationell och lokal nivå

Skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, men Ulrika Bergstrands avhandling visar att kommuner i gles- och landsbygd ofta har svårt att genomföra det som förväntas från nationellt håll.

Skattningsinstrument bidrar till bättre lärmiljö för barn med autism 

Genom att använda ett skattningsinstrument kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnös avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

New riveting reports on neuroscience, dyslexia, and reading

Recent articles are shining light on the ”herculean job” that teachers do to build the circuits in students’ brains to help them learn to read and how delays in diagnosing dyslexia also delay needed interventions to help make those connections in the brain, writes J. Richard Gentry, an author and literacy expert.