AST-elever mindre delaktiga i skolan

Åsa Larsson 

Marita Falkmer
Marita Falkmer

Född 1958
i Umeå

Disputerade 2013-01-23
vid Högskolan i Jönköping


AVHANDLING
From Eye to Us: Prerequisites for and levels of participation in mainstream school of persons with Autism Spectrum Conditions

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som specialpedagog med elever med AST i många år i olika skolformer. Ämnet väcker många frågor. Det handlar om kloka elever som kämpar med att hantera sin skolmiljö och om lärare som kämpar med att förstå eleverna och deras behov.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om grundläggande förutsättningar för delaktighet i socialt samspel, och om faktisk delaktighet i grundskolan för elever med AST. Jag har undersökt elevernas egen skattning av sin delaktighet, gjort observationer, frågat lärare och tagit in föräldrars perspektiv.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett viktigt resultat är att elever med AST skattar sin delaktighet betydligt lägre än sina klasskamrater. De upplever i större utsträckning att de är mobbade och att de inte är omtyckta. De känner sig i mindre utsträckning förstådda av sin lärare och de förstår inte heller sin lärare i samma utsträckning som kamraterna. Det kunde jag även konstatera i observationer.

– I några aktiviteter fann dock eleverna med AST att de deltog i den utsträckning de ville. Det väcker viktiga frågor om hur vi bedömer delaktighet. Kunskap om elevers egen uppfattning om i vad, och hur mycket de önskar vara delaktiga är viktigt för att kunna förbättra elevers delaktighet. Lärarna är enligt föräldrarnas åsikter nyckelpersoner för att elever med AST ska känna sig delaktiga i skolan. Det betyder inte att allt ansvar ligger på den enskilde läraren, skolan måste ge lärare förutsättningar i form av utbildning och stöd.

– Mina studier visar även att vuxna med AST har svårare att känna igen ansiktsuttryck och känslor än personer som inte har det tillståndet. Det kan förväntas vara vanligt förekommande även hos elever och barn.

Vad överraskade dig?

– Det var glädjande att se att lärare var duktiga på att skatta hur deras elever med AST upplevde sin situation. Det var mer oroande att det inte fanns något samband mellan lärarnas insikt och hur ofta de gjorde sociala aktiviteter som syftade till att påverka det sociala samspelet för de här eleverna.

– Något annat som överraskade mig var att de vuxna som jag gjorde tester med för ansiktsuttryck och ansiktsigenkänning, trots relativt grundläggande känslouttryck, hade det signifikant svårare än kontrollgruppen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förhoppningsvis bidrar resultaten till att lärare och andra som arbetar för en inkluderande skola får mer insikt i elevernas möjliga svårigheter och utmaningar. I förlängningen önskar jag så klart att elever med AST får nytta av resultaten.

Sidan publicerades 2013-03-12 10:51 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevers sociala svårigheter den största specialpedagogiska prövningen

Mycket av den specialpedagogiska praktiken kretsar kring elevers sociala snarare än rent kunskapsmässiga svårigheter. Klasslärare, specialpedagoger och speciallärare ägnar en stor del av sitt pedagogiska uppdrag åt att söka förebygga och överbrygga elevers samspelssvårigheter i och utanför klassrummet. Om inte samspelet aktörerna emellan fungerar, blir det svårt med själva lärandet.

Inkluderande arbetssätt vinner på samarbetande samtal

Att specialpedagoger handleder klasslärare är ett sätt att främja specialpedagogisk undervisning i klassrummet. "Samtidigt är klasslärarens kunskap viktig när man ska utveckla inkluderande undervisning", menar forskaren Christel Sundqvist.

Finländska klasslärare positiva till mångvetenskaplig undervisning

Att undervisa mångvetenskapligt är obligatoriskt i den finländska läroplanen för grundskolan. De klasslärare som deltog i ett forskningsprojekt om undervisningssättet är positiva och anser att det tillför något viktigt till undervisningen, visar Nina Mårds avhandling.

Digitalisering ger mindre utrymme för lärares expertroll

Digitaliseringen i skolan innebär att lärare förväntas anta fler roller än den traditionella expertrollen. Det konstaterar Johan Sandén som undersökt hur digitaliseringen påverkat lärares arbete.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Elevers språkliga normkritik skapar nya normer

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Ojämlikt i matematikundervisningen

I Sverige finns det en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaperna utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Det menar forskaren Victoria Rolfe.

Nyanserad bild av religion bland gymnasieelever

Gymnasieelever har en källkritisk blick på de bilder av religion som de möter i såväl etablerade medier som sociala medier. Samtidigt uppskattar de religionsundervisningen, visar Anna Wrammerts forskning.  

Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.