Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Nina Bergdahl
Nina Bergdahl

Född 1971
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-08-24
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Upper Secondary School Student Engagement and Disengagement: in Blended Learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lärare i 15 år, både på grundskolan och gymnasiet och samtidigt med IKT-utveckling i skolan. Eftersom användningen av digitala tekniker i skolan ökar är det viktigt att lärares praktik informeras av inte bara internationell forskning, utan även aktuell svensk forskning. Det drev mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om gymnasieelevers engagemang och disengagemang i lärande i relation till användningen av digitala verktyg i undervisningen. Avhandlingen bygger på flera studier med totalt drygt 400 gymnasieelever och deras lärare från 11 olika gymnasieskolor. Jag har samlat data genom observationer, intervjuer, enkäter och elevdagböcker men även genomfört klassrumsinterventioner. Till exempel har jag har följt elevernas engagemang över flera skoldagar, och ämnen, och analyserat engagemanget och disengagemanget i relation till hur befintliga digitala verktyg används. Men också hur teknologierna möjliggör eller förhindrar engagemang, samt vilken relation engagemang och disengagemang har i förhållande till betyg.

– I avhandlingens första del genomförde jag en designintervention tillsammans med ett par lärare, och som ett resultat av den identifierades designprinciper som var centrala för elevernas engagemang i teknikstödd undervisning. I avhandlingens andra del undersöktes hög-, medel-, samt lågpresterande elevers IT-kunskaper, i relation till deras engagemang och disengagemang i teknikstött lärande och betyg, samt om elevernas användning av sociala medier, Youtube och gaming inverkar på betygen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ofta pratar vi om att motivera eleverna och göra lärandet lustfyllt, men om inte de underliggande strukturerna för att kunna engagera sig i lärandet är på plats, så spelar motivationen mindre roll. Engagemang måste möjliggöras både vad gäller fysiska och sociala aspekter. Med den sociala dimensionen av engagemang menas interaktioner som är riktade mot lärande och som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Resultaten visar bland annat att endast de elever som redan är mycket engagerade anger “intresse” som drivkraft till studier, medan sociala aspekter, exempelvis interaktioner riktade mot lärande, där eleven blir just sedd och bekräftad, är den absolut vanligaste drivkraften för att engagera sig.

– Elevernas engagemang varierar under dagen och är relaterat till hur digitala tekniker används i klassrummet. Lärare använder digitala tekniker på många olika sätt och intressant är att variationen är större mellan individuella lärare än mellan teoretiska undervisningsämnen.

– Designprinciper som stärkte engagemang i teknikstödd undervisning är realtidsinsyn i elevernas lärande, variation av inlärningsaktiviteter och interaktion som garanterar att alla elever har tillgång till de digitala verktygen och använder dessa. Vidare att dialoger riktas mot det ämnesrelaterade akademiska samtalet både online och i det fysiska klassrummet. Avhandlingen visar även att elevernas IT-kunskaper är relaterade till hur de engagerar sig men inte till hur de disengagerar sig. Med andra ord – goda IT-kunskaper innebär inte att elever slutar att disengagera sig.

– Studier av engagemang och disengagemang i teknikförstärkt lärande kan med fördel genomföras för att utvärdera interventioner och undervisning i teknikförstärkt lärande och hybrida lärmiljöer, eftersom fokus är att utforska elevernas aktiva engagemang i lärande och synliggöra blind-spots.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna så tydligt anger att den sociala dimensionen är det som skapar engagemang, men även disengagemang. Ofta försöker vi lärare att utforma en undervisning som syftar till att motivera eleverna, och särskiljer kanske inte alltid olika slags social interaktion. Ibland tar vi den sociala aspekten av lärande för given och tänker att lärare ska kunna vara lika närvarande online, men det blir mycket mer komplext i hybrida lärmiljöer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av IT i skolan. Jag hoppas att resultaten kan komma till nytta för skolledare och lärare, men även produktutvecklare av digitala verktyg.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-09-01 08:29 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-17 16:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.