Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Nina Bergdahl
Nina Bergdahl

Född 1971
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-08-24
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Upper Secondary School Student Engagement and Disengagement: in Blended Learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lärare i 15 år, både på grundskolan och gymnasiet och samtidigt med IKT-utveckling i skolan. Eftersom användningen av digitala tekniker i skolan ökar är det viktigt att lärares praktik informeras av inte bara internationell forskning, utan även aktuell svensk forskning. Det drev mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om gymnasieelevers engagemang och disengagemang i lärande i relation till användningen av digitala verktyg i undervisningen. Avhandlingen bygger på flera studier med totalt drygt 400 gymnasieelever och deras lärare från 11 olika gymnasieskolor. Jag har samlat data genom observationer, intervjuer, enkäter och elevdagböcker men även genomfört klassrumsinterventioner. Till exempel har jag har följt elevernas engagemang över flera skoldagar, och ämnen, och analyserat engagemanget och disengagemanget i relation till hur befintliga digitala verktyg används. Men också hur teknologierna möjliggör eller förhindrar engagemang, samt vilken relation engagemang och disengagemang har i förhållande till betyg.

– I avhandlingens första del genomförde jag en designintervention tillsammans med ett par lärare, och som ett resultat av den identifierades designprinciper som var centrala för elevernas engagemang i teknikstödd undervisning. I avhandlingens andra del undersöktes hög-, medel-, samt lågpresterande elevers IT-kunskaper, i relation till deras engagemang och disengagemang i teknikstött lärande och betyg, samt om elevernas användning av sociala medier, Youtube och gaming inverkar på betygen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ofta pratar vi om att motivera eleverna och göra lärandet lustfyllt, men om inte de underliggande strukturerna för att kunna engagera sig i lärandet är på plats, så spelar motivationen mindre roll. Engagemang måste möjliggöras både vad gäller fysiska och sociala aspekter. Med den sociala dimensionen av engagemang menas interaktioner som är riktade mot lärande och som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Resultaten visar bland annat att endast de elever som redan är mycket engagerade anger “intresse” som drivkraft till studier, medan sociala aspekter, exempelvis interaktioner riktade mot lärande, där eleven blir just sedd och bekräftad, är den absolut vanligaste drivkraften för att engagera sig.

– Elevernas engagemang varierar under dagen och är relaterat till hur digitala tekniker används i klassrummet. Lärare använder digitala tekniker på många olika sätt och intressant är att variationen är större mellan individuella lärare än mellan teoretiska undervisningsämnen.

– Designprinciper som stärkte engagemang i teknikstödd undervisning är realtidsinsyn i elevernas lärande, variation av inlärningsaktiviteter och interaktion som garanterar att alla elever har tillgång till de digitala verktygen och använder dessa. Vidare att dialoger riktas mot det ämnesrelaterade akademiska samtalet både online och i det fysiska klassrummet. Avhandlingen visar även att elevernas IT-kunskaper är relaterade till hur de engagerar sig men inte till hur de disengagerar sig. Med andra ord – goda IT-kunskaper innebär inte att elever slutar att disengagera sig.

– Studier av engagemang och disengagemang i teknikförstärkt lärande kan med fördel genomföras för att utvärdera interventioner och undervisning i teknikförstärkt lärande och hybrida lärmiljöer, eftersom fokus är att utforska elevernas aktiva engagemang i lärande och synliggöra blind-spots.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna så tydligt anger att den sociala dimensionen är det som skapar engagemang, men även disengagemang. Ofta försöker vi lärare att utforma en undervisning som syftar till att motivera eleverna, och särskiljer kanske inte alltid olika slags social interaktion. Ibland tar vi den sociala aspekten av lärande för given och tänker att lärare ska kunna vara lika närvarande online, men det blir mycket mer komplext i hybrida lärmiljöer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av IT i skolan. Jag hoppas att resultaten kan komma till nytta för skolledare och lärare, men även produktutvecklare av digitala verktyg.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-09-01 08:29 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-17 16:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik för gymnasiet Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som möter elever som är i behov av särskilt stöd på gymnasiet! Under två dagar får du ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Fortbildning i biologi Webbkonferens

Biologi är ett komplext och fascinerande ämnesområde. Det är inom biologin som den snabbaste utvecklingen inom naturvetenskapen sker, med flest publicerade vetenskapliga artiklar. Lärare i biologi och naturkunskap blir aldrig fullärda, det finns alltid något nytt och intressant att tränga in i. Välkommen till en konferens som bjuder på aktuell forskning samt rikligt med praktiknära exempel och inspiration för din undervisning!

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Ämnesintegrering i praktiken – så funkar det

Ämnesintegration på gymnasiet kan ta sig i olika form - som en återkommande fråga, innehåll eller genom samverkan mellan skola och arbetsplatser. Det visar Maria Christidis som forskat om ämnesintegrerad undervisning och yrkeskunnande på gymnasiets vård- och omsorgsprogram.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Den läsande flickan – hyllad och kritiserad

Den bokslukande flickan både hyllas och kritiseras. Det konstaterar Sara Andersson som i sin forskning undersökt bilden av den läsande flickan genom 1900-talet.

Talängsliga elever lägger skulden på sig själva

Talängslan bör ses som ett klassrumsfenomen och en didaktisk utmaning snarare än som ett problem för vissa individer. Det menar Maria Nilsson som har undersökt hur elever i årskurs 2-5 upplever muntlig interaktion i engelskundervisningen.

”Bredare definition av medier behövs i bildämnet”

Trots att bildlärare har ett brett perspektiv på medier är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier. Det konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process som är svår att avgränsa, visar Helena Grundéns avhandling. I studien framkommer också att lärare ibland känner sig pressade att planera för en undervisning med ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar.

Videoanimationer hjälper förskolebarn att få syn på kemin

Videoanimationer är ett bra sätt att introducera kemi för förskolebarn. Med hjälp av animationer kan barnen föreställa sig abstrakta saker som atomer och molekyler, visar Clara Vidal Carullas.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

How schools can build physical activity into classroom instruction

Teachers can build brief stretching or exercise breaks into virtual classes to improve concentration, academic performance and social and emotional health, while decreasing behavioral issues, says Kate Holmes of Springboard to Active Schools.

Att som rektor leda skollogopeder

Att ha en egen skollogoped på skolan är relativt ovanligt. Men på Sofielundsskolan finns det tre. ”Det är en ofantlig tillgång. Den kunskapen som de har är något som skolan absolut behöver och jag tror inte man riktigt kan förstå det förrän man har vågat att anställa någon i en ren logopedroll”, säger Malin Pantzar, rektor.

Språkforskare: Engelska i skolan riskerar att göra undervisningen torftig

Skolor försöker locka nya elever genom att byta till en ”internationell profil” och börja undervisa helt vanliga skolämnen på engelska. Frågan är vad som händer med elevernas prestationer. ”Risken är att det påverkar deras framtida akademiska karriär negativt”, säger språkforskaren Helena Reierstam

Should we screen kids’ genes to ‘predict’ how successful they’ll be in school?

Scientists feel we’re still far from that possibility, but new research could make it possible to spot the genetic patterns associated with educational performance.