Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Nina Bergdahl
Nina Bergdahl

Född 1971
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-08-24
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Upper Secondary School Student Engagement and Disengagement: in Blended Learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lärare i 15 år, både på grundskolan och gymnasiet och samtidigt med IKT-utveckling i skolan. Eftersom användningen av digitala tekniker i skolan ökar är det viktigt att lärares praktik informeras av inte bara internationell forskning, utan även aktuell svensk forskning. Det drev mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om gymnasieelevers engagemang och disengagemang i lärande i relation till användningen av digitala verktyg i undervisningen. Avhandlingen bygger på flera studier med totalt drygt 400 gymnasieelever och deras lärare från 11 olika gymnasieskolor. Jag har samlat data genom observationer, intervjuer, enkäter och elevdagböcker men även genomfört klassrumsinterventioner. Till exempel har jag har följt elevernas engagemang över flera skoldagar, och ämnen, och analyserat engagemanget och disengagemanget i relation till hur befintliga digitala verktyg används. Men också hur teknologierna möjliggör eller förhindrar engagemang, samt vilken relation engagemang och disengagemang har i förhållande till betyg.

– I avhandlingens första del genomförde jag en designintervention tillsammans med ett par lärare, och som ett resultat av den identifierades designprinciper som var centrala för elevernas engagemang i teknikstödd undervisning. I avhandlingens andra del undersöktes hög-, medel-, samt lågpresterande elevers IT-kunskaper, i relation till deras engagemang och disengagemang i teknikstött lärande och betyg, samt om elevernas användning av sociala medier, Youtube och gaming inverkar på betygen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ofta pratar vi om att motivera eleverna och göra lärandet lustfyllt, men om inte de underliggande strukturerna för att kunna engagera sig i lärandet är på plats, så spelar motivationen mindre roll. Engagemang måste möjliggöras både vad gäller fysiska och sociala aspekter. Med den sociala dimensionen av engagemang menas interaktioner som är riktade mot lärande och som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Resultaten visar bland annat att endast de elever som redan är mycket engagerade anger “intresse” som drivkraft till studier, medan sociala aspekter, exempelvis interaktioner riktade mot lärande, där eleven blir just sedd och bekräftad, är den absolut vanligaste drivkraften för att engagera sig.

– Elevernas engagemang varierar under dagen och är relaterat till hur digitala tekniker används i klassrummet. Lärare använder digitala tekniker på många olika sätt och intressant är att variationen är större mellan individuella lärare än mellan teoretiska undervisningsämnen.

– Designprinciper som stärkte engagemang i teknikstödd undervisning är realtidsinsyn i elevernas lärande, variation av inlärningsaktiviteter och interaktion som garanterar att alla elever har tillgång till de digitala verktygen och använder dessa. Vidare att dialoger riktas mot det ämnesrelaterade akademiska samtalet både online och i det fysiska klassrummet. Avhandlingen visar även att elevernas IT-kunskaper är relaterade till hur de engagerar sig men inte till hur de disengagerar sig. Med andra ord – goda IT-kunskaper innebär inte att elever slutar att disengagera sig.

– Studier av engagemang och disengagemang i teknikförstärkt lärande kan med fördel genomföras för att utvärdera interventioner och undervisning i teknikförstärkt lärande och hybrida lärmiljöer, eftersom fokus är att utforska elevernas aktiva engagemang i lärande och synliggöra blind-spots.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna så tydligt anger att den sociala dimensionen är det som skapar engagemang, men även disengagemang. Ofta försöker vi lärare att utforma en undervisning som syftar till att motivera eleverna, och särskiljer kanske inte alltid olika slags social interaktion. Ibland tar vi den sociala aspekten av lärande för given och tänker att lärare ska kunna vara lika närvarande online, men det blir mycket mer komplext i hybrida lärmiljöer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av IT i skolan. Jag hoppas att resultaten kan komma till nytta för skolledare och lärare, men även produktutvecklare av digitala verktyg.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-09-01 08:29 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-17 16:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

Elever med rörelsehinder upplever utanförskap

Stigmatisering och socialt utanförskap präglar skolvardagen hos elever med rörelsehinder vid landets riksgymnasium. Det visar Emil Bernmalm i sin avhandling.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

New riveting reports on neuroscience, dyslexia, and reading

Recent articles are shining light on the ”herculean job” that teachers do to build the circuits in students’ brains to help them learn to read and how delays in diagnosing dyslexia also delay needed interventions to help make those connections in the brain, writes J. Richard Gentry, an author and literacy expert.