Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Nina Bergdahl
Nina Bergdahl

Född 1971
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-08-24
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Upper Secondary School Student Engagement and Disengagement: in Blended Learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lärare i 15 år, både på grundskolan och gymnasiet och samtidigt med IKT-utveckling i skolan. Eftersom användningen av digitala tekniker i skolan ökar är det viktigt att lärares praktik informeras av inte bara internationell forskning, utan även aktuell svensk forskning. Det drev mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om gymnasieelevers engagemang och disengagemang i lärande i relation till användningen av digitala verktyg i undervisningen. Avhandlingen bygger på flera studier med totalt drygt 400 gymnasieelever och deras lärare från 11 olika gymnasieskolor. Jag har samlat data genom observationer, intervjuer, enkäter och elevdagböcker men även genomfört klassrumsinterventioner. Till exempel har jag har följt elevernas engagemang över flera skoldagar, och ämnen, och analyserat engagemanget och disengagemanget i relation till hur befintliga digitala verktyg används. Men också hur teknologierna möjliggör eller förhindrar engagemang, samt vilken relation engagemang och disengagemang har i förhållande till betyg.

– I avhandlingens första del genomförde jag en designintervention tillsammans med ett par lärare, och som ett resultat av den identifierades designprinciper som var centrala för elevernas engagemang i teknikstödd undervisning. I avhandlingens andra del undersöktes hög-, medel-, samt lågpresterande elevers IT-kunskaper, i relation till deras engagemang och disengagemang i teknikstött lärande och betyg, samt om elevernas användning av sociala medier, Youtube och gaming inverkar på betygen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ofta pratar vi om att motivera eleverna och göra lärandet lustfyllt, men om inte de underliggande strukturerna för att kunna engagera sig i lärandet är på plats, så spelar motivationen mindre roll. Engagemang måste möjliggöras både vad gäller fysiska och sociala aspekter. Med den sociala dimensionen av engagemang menas interaktioner som är riktade mot lärande och som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Resultaten visar bland annat att endast de elever som redan är mycket engagerade anger “intresse” som drivkraft till studier, medan sociala aspekter, exempelvis interaktioner riktade mot lärande, där eleven blir just sedd och bekräftad, är den absolut vanligaste drivkraften för att engagera sig.

– Elevernas engagemang varierar under dagen och är relaterat till hur digitala tekniker används i klassrummet. Lärare använder digitala tekniker på många olika sätt och intressant är att variationen är större mellan individuella lärare än mellan teoretiska undervisningsämnen.

– Designprinciper som stärkte engagemang i teknikstödd undervisning är realtidsinsyn i elevernas lärande, variation av inlärningsaktiviteter och interaktion som garanterar att alla elever har tillgång till de digitala verktygen och använder dessa. Vidare att dialoger riktas mot det ämnesrelaterade akademiska samtalet både online och i det fysiska klassrummet. Avhandlingen visar även att elevernas IT-kunskaper är relaterade till hur de engagerar sig men inte till hur de disengagerar sig. Med andra ord – goda IT-kunskaper innebär inte att elever slutar att disengagera sig.

– Studier av engagemang och disengagemang i teknikförstärkt lärande kan med fördel genomföras för att utvärdera interventioner och undervisning i teknikförstärkt lärande och hybrida lärmiljöer, eftersom fokus är att utforska elevernas aktiva engagemang i lärande och synliggöra blind-spots.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna så tydligt anger att den sociala dimensionen är det som skapar engagemang, men även disengagemang. Ofta försöker vi lärare att utforma en undervisning som syftar till att motivera eleverna, och särskiljer kanske inte alltid olika slags social interaktion. Ibland tar vi den sociala aspekten av lärande för given och tänker att lärare ska kunna vara lika närvarande online, men det blir mycket mer komplext i hybrida lärmiljöer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av IT i skolan. Jag hoppas att resultaten kan komma till nytta för skolledare och lärare, men även produktutvecklare av digitala verktyg.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-09-01 08:29 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-17 16:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik för gymnasiet Webbkonferens

För dig som möter elever som är i behov av särskilt stöd på gymnasiet! Ta del av ämnen som prokrastinering, talrädsla, tydliggörande pedagogik på gymnasiet, dyslexi samt hur du handleder kollegor. Webbkonferensen erbjuder stor flexibilitet - titta på föreläsningarna när och var det passar dig!

Fortbildning i biologi Webbkonferens

Biologi är ett komplext och fascinerande ämnesområde. Det är inom biologin som den snabbaste utvecklingen inom naturvetenskapen sker, med flest publicerade vetenskapliga artiklar. Lärare i biologi och naturkunskap blir aldrig fullärda, det finns alltid något nytt och intressant att tränga in i. Välkommen till en konferens som bjuder på aktuell forskning samt rikligt med praktiknära exempel och inspiration för din undervisning!

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal kräver både gemensamt fokus och ett komplext ämnesinnehåll. Många lärare underskattar svårigheten, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Även om lärares intention är att ge en individualiserad och stödjande återkoppling blir ibland resultatet det motsatta. Förklaringen handlar ofta om tidsbrist eller behov av ordning i klassrummet. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Vad kan religionsundervisningen i svensk skola lära sig av hur den indiska skolan hanterar religion? Kristian Niemi hoppas att hans forskning kan bidra till reflektioner om vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till en ny syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.

Brister i undervisningen

Utmaningen med distansundervisning under pandemin har varit att ha en bra och spontan kommunikation mellan lärare och elev. Samtidigt är förhoppningen att undervisning på distans ska bereda vägen för ett bättre regelverk för fjärrundervisning. Det menar forskaren Anna Åkerfeldt, didaktikforskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare Ifous.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Fler detaljer när förskolebarn reflekterar digitalt

För att barnen bättre ska se sitt lärande använder sig Diamantens förskola av digitala verktyg vid reflektionstimmarna. Bland annat skriver de en blogg tillsammans med barnen som blivit väldigt uppskattad. ”Vi ser att barnen utvecklar sin digitala kompetens och att de språkar mer med varandra. Det har blivit mer samtal mellan barnen än att ett enskilt barn pratar med en pedagog åt gången”, säger Victoria Jacobson, förskollärare.