Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Nina Bergdahl
Nina Bergdahl

Född 1971
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-08-24
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Upper Secondary School Student Engagement and Disengagement: in Blended Learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lärare i 15 år, både på grundskolan och gymnasiet och samtidigt med IKT-utveckling i skolan. Eftersom användningen av digitala tekniker i skolan ökar är det viktigt att lärares praktik informeras av inte bara internationell forskning, utan även aktuell svensk forskning. Det drev mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om gymnasieelevers engagemang och disengagemang i lärande i relation till användningen av digitala verktyg i undervisningen. Avhandlingen bygger på flera studier med totalt drygt 400 gymnasieelever och deras lärare från 11 olika gymnasieskolor. Jag har samlat data genom observationer, intervjuer, enkäter och elevdagböcker men även genomfört klassrumsinterventioner. Till exempel har jag har följt elevernas engagemang över flera skoldagar, och ämnen, och analyserat engagemanget och disengagemanget i relation till hur befintliga digitala verktyg används. Men också hur teknologierna möjliggör eller förhindrar engagemang, samt vilken relation engagemang och disengagemang har i förhållande till betyg.

– I avhandlingens första del genomförde jag en designintervention tillsammans med ett par lärare, och som ett resultat av den identifierades designprinciper som var centrala för elevernas engagemang i teknikstödd undervisning. I avhandlingens andra del undersöktes hög-, medel-, samt lågpresterande elevers IT-kunskaper, i relation till deras engagemang och disengagemang i teknikstött lärande och betyg, samt om elevernas användning av sociala medier, Youtube och gaming inverkar på betygen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ofta pratar vi om att motivera eleverna och göra lärandet lustfyllt, men om inte de underliggande strukturerna för att kunna engagera sig i lärandet är på plats, så spelar motivationen mindre roll. Engagemang måste möjliggöras både vad gäller fysiska och sociala aspekter. Med den sociala dimensionen av engagemang menas interaktioner som är riktade mot lärande och som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Resultaten visar bland annat att endast de elever som redan är mycket engagerade anger “intresse” som drivkraft till studier, medan sociala aspekter, exempelvis interaktioner riktade mot lärande, där eleven blir just sedd och bekräftad, är den absolut vanligaste drivkraften för att engagera sig.

– Elevernas engagemang varierar under dagen och är relaterat till hur digitala tekniker används i klassrummet. Lärare använder digitala tekniker på många olika sätt och intressant är att variationen är större mellan individuella lärare än mellan teoretiska undervisningsämnen.

– Designprinciper som stärkte engagemang i teknikstödd undervisning är realtidsinsyn i elevernas lärande, variation av inlärningsaktiviteter och interaktion som garanterar att alla elever har tillgång till de digitala verktygen och använder dessa. Vidare att dialoger riktas mot det ämnesrelaterade akademiska samtalet både online och i det fysiska klassrummet. Avhandlingen visar även att elevernas IT-kunskaper är relaterade till hur de engagerar sig men inte till hur de disengagerar sig. Med andra ord – goda IT-kunskaper innebär inte att elever slutar att disengagera sig.

– Studier av engagemang och disengagemang i teknikförstärkt lärande kan med fördel genomföras för att utvärdera interventioner och undervisning i teknikförstärkt lärande och hybrida lärmiljöer, eftersom fokus är att utforska elevernas aktiva engagemang i lärande och synliggöra blind-spots.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna så tydligt anger att den sociala dimensionen är det som skapar engagemang, men även disengagemang. Ofta försöker vi lärare att utforma en undervisning som syftar till att motivera eleverna, och särskiljer kanske inte alltid olika slags social interaktion. Ibland tar vi den sociala aspekten av lärande för given och tänker att lärare ska kunna vara lika närvarande online, men det blir mycket mer komplext i hybrida lärmiljöer.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som är intresserade av IT i skolan. Jag hoppas att resultaten kan komma till nytta för skolledare och lärare, men även produktutvecklare av digitala verktyg.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-09-01 08:29 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-09-17 16:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Legitimationskrav på fritids kräver lösningsinriktade rektorer

För att uppfylla det utökade legitimationskravet inom fritidshemmet tvingas många rektorer att uppfinna pragmatiska rutinlösningar. Det visar Richard Andersson i sin avhandling.

Lärare har svårt att sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal

Lärare har svårt att sätta ord på vad de faktiskt gör som skapar mening under utvecklingssamtalet. Det visar Britt-Marie Bader i sin forskning om lärares ledarskap.

Undervisningen på folkhögskolan utgår från mötet

Möten är en viktig utgångspunkt för undervisning och lärande på folkhögskolan, och utgör ett pedagogiskt verktyg för lärarna. Det menar Filippa Millenberg som forskat om folkhögskollärares pedagogiska hållning.

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Utforskande frågor gynnar sexualundervisningen

Eleverna blev engagerade när de fick fördjupa sig i sexualundervisningen. Men lärarna måste få tid att konstruera en mer utforskande undervisning, menar Sara Planting-Bergloo som forskat i ämnet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser