Att förstå ett mönster

Paulina Lindström

Född 1979
i Dalarna

Disputerade
2011-06-01

vid Lunds universitet

Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan


AVHANDLING
Understanding as experiencing a pattern

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Kognitionsvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne som innebär att man har möjlighet att studera till exempel lärande och förståelse genom att använda sig av olika synsätt som har sina rötter i olika traditioner. Istället för att enbart använda sig av undersökningsmetoder från till exempel endast pedagogik eller datavetenskap eller neurofysiologi så innebär kognitionsvetenskap att jag kan undersöka lärande och förståelse på dels olika nivåer men även inspireras av metoder från andra områden.

Vad handlar avhandlingen om?

– Min avhandling handlar om förståelse. Teoridelen presenterar en diskussion om hur man kan ta ett vardagsbegrepp som ”förståelse” och göra det till något som är mätbart. Jag har en stark koppling mellan visuell uppmärksamhet och förståelse. Detta innebär att jag i de olika artiklarna i avhandlingen bland annat har använt mig av ögonrörelsemätning för att undersöka vad studenter tittar på i en uppgift. Baserat på vad och hur de tittar på en uppgift kan vi dra slutsatser om hur studenterna förstår.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Viktigaste resultaten är att jag har tittat på förståelseprocesser över tid. Det vill säga under tiden som studenter löser en uppgift. Detta kan jämföras med att titta på ett pre-/postresultat på ett diagnostiskt prov, vilket i sig visar en förändring, men det säger ingenting om vad studenterna gör under tiden. Däremot har jag i mitt avhandlingsarbete utvecklat en metod för att titta på hur studenter uppmärksammar information under tiden. Resultaten pekar på att det är viktigt att visa hur olika information hänger samman. Från ett pedagogiskt perspektiv handlar detta om att tydliggöra och förklara varför information hör ihop. Detta kan man göra dels genom att till exempel markera information som hör samman, men även låta studenter bli skickliga i att använda olika typer av representationer för att förstå ett ämnesområde, det vill säga att de är bekväma och kan använda både text, grafer och tabeller.

Vad överraskade dig?

– I en studie där vi mätte aha-upplevelsen, som kan tjäna som exempel för riktigt snabb förståelse, förväntade vi oss att den subjektiva upplevelse av att vi förstår snabbt skulle visa sig tydligare i våra mätdata. Dock så visade data istället en gradvis ökning, vilket dock är i linje med hjärnforskning där man mäter hjärnans aktivitet med bland annat EEG och fMRI.

Vem har nytta av dina resultat?

– Studenter som kan dra nytta och förbättra sin studieteknik, läromedelsutformare som kan göra ännu bättre böcker och lärare som kan förbättra sin didaktik

Sidan publicerades 2011-06-17 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 10:31 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser