Att ge kamratrespons stärker det egna skrivandet

Kamratrespons innebär ett lärande även för den som ger återkoppling. Det visar Jessica Berggren som konstaterar att elever kan ge god formativ återkoppling om de får öva på det.  

Jessica Berggren
Jessica Berggren

Född 1975
Bor i Stockholm

Disputerade 2019-06-15
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Writing, reviewing, and revising: Peer feedback in lower secondary EFL classrooms

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag började arbeta som språklärare i engelska, spanska och franska på 00-talet var formativ bedömning ett ganska nytt begrepp. Som ny i yrket tyckte jag det lät spännande med kamrat- och självbedömning men många av mina mer erfarna kollegor hävdade att ”det fungerar inte, eleverna klarar inte av det.” En annan intresseingång är utifrån mitt undervisningsämne – skrivandet i språkämnena är ofta det som är svårast att både lära sig och undervisa om.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om vad elever på högstadiet kan lära sig i skrivande på engelska genom att återkoppla kamraters texter. Till skillnad från tidigare studier som ofta fokuserar på den som får återkoppling har jag intresserat mig för eleven som ger återkoppling och vad eleven lär sig i den rollen.

– Den första studien är gjord under en treveckorsperiod där eleverna fick skriva ett svarsbrev på engelska. Eleverna läste och gav respons på en kamrats text i grupp men utan att avslöja återkopplingen för kamraten. Därefter skrev eleverna om sina texter. Poängen var att låta eleverna reflektera över en kamrats text och utifrån den processen se sin egen text med andra ögon och skriva om den.

– Den andra studien sträcker sig över en hel termin, upplägget var detsamma men här skrev eleverna tre olika slags texter då jag ville undersöka om resultaten skiljer sig mellan olika textgenre. Eleverna fick också genom enkäter svara på vad de själva ansåg att de lärt sig.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Trots att eleverna fick en ganska kort träning i återkoppling gav de flesta en formativ sådan när de kommenterade sina kamraters texter – de definierade problemen och föreslog lösningar. Mina resultat visar alltså att elever kan ge formativ återkoppling om de bara får öva på det. Tidigare studier visar just att träning på återkoppling ofta glöms bort.

– Textändringar som eleverna gjorde i sina egna texter var främst på makronivå, kring disposition och innehåll. Tidigare forskning relaterar ofta till att det är mer erfarna skribenter som gör den typen av reflektioner och att mindre erfarna tittar mer på grammatisk korrekthet och stavning. Elevernas återkoppling som gjordes i relation till stavning och grammatik var mer summativ, åt korrekturhållet.

– Enkätsvaren överensstämmer inte alltid med det jag såg. Vad eleverna uttrycker att de lärt sig är exempelvis enstaka ord, och det är ju spännande i sig. Svaren visar också att de blivit mer medvetna om olika textgenrer, vilket är ett resultat värt att lyfta.

Vad överraskade dig?

– Hur aktiva eleverna var och hur ofta de påverkade ämnesinnehållet i undervisningen. Även om kriterierna för texterna togs fram i helklass dök ofta nya tankar upp i elevernas gruppsamtal. Exempelvis en diskussion kring betydelsen av rubriken och brödtextens storlek i en tidningsartikel. Utifrån ett teoretiskt perspektiv är detta en bra bild av elever som lärande agenter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare som vill involvera sina elever mer i undervisningen. Min avhandling är inget facit men erbjuder insikter och exempel på hur man kan arbeta med kamratrespons som en läranderesurs.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-11-01 09:50 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-11-13 10:32 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fortbildning för dig som undervisar i engelska, 17-18 mars i Stockholm

Fördjupande konferens om att undervisa i engelska. Ta del av föreläsningar om aktiva klassrumssamtal, att stötta och utveckla elever med dyslexi och språkstörning, att förbättra likvärdigheten gällande bedömning av muntlig förmåga, engelska som tredje språk – så kan du arbeta med heterogena grupper samt mycket mer! Ta ett eget språkbad, många föreläsningar sker på engelska!

Gymnasielärare i samhällskunskap, 4-5 feb i Stockholm

Ny konferens! Ta del av föreläsningar som speglar ämnets breda innehåll. Vi fördjupar oss i teman som mänskliga rättigheter, digital och analog återkoppling, hållbart samhälle, källkritik, eu-kunskap och nationalism. Välkommen!

Bättre betyg i idrott och hälsa med gott klassrumsklimat

Ett bra klassrumsklimat i ämnet idrott och hälsa har positiv påverkan på både tillit till sin egen förmåga, delaktighet och betyg hos högstadieelever med funktionsnedsättning. Det visar Karin Bertills i sin avhandling.

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Det finns en skillnad i hur matematikböcker på gymnasiet är upplagda, och vad som skrivs fram i läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på. Det konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.  

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Känslor utan plats i samhällskunskapen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Komplexa textsamtal i fysikundervisningen

Att arbeta med textsamtal i NO-undervisningen är komplext. Det konstaterar Jenny Uddling som i sin forskning belyser både möjligheter och begränsningar till språk- och kunskapsutveckling som erbjuds under textsamtalen i fysikklassrummet.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Undervisning i matematik vinner på variation

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

(Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?

En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan. (pdf)

Språkförmågan byggs i förskolan

Systematiska språklekar i förskolan kan förbättra barns läskunnighet, särskilt barn med lässvårigheter. Ann-Christina Kjeldsens studie har fått stor internationell uppmärksamhet.

Ledarens betydelse – en kulturell arkitekt

En av ledarens viktigaste roll är att vara en visionsbärare! Ledaren sätter ord på varför organisationen finns. Varför man gör det man gör, vad allt hårt arbete ska leda till och vad som ska ha hänt när vi är i mål? Vad längtar ledaren efter att få se? Vad strävar ledaren efter och vilka medel har ledaren byggt in i sin organisation för att nå dit?

Elevcoachning gav ökad närvaro

Ökad närvaro och måluppfyllelse med professionell elevcoachning. Så heter slutrapporten om ett projekt om elevcoachning i en kommunal grundskola i Stockholm som Specialpedagogiska skolmyndigheten stöttat.

Bristande samverkan när barn inte vill gå i skolan

Samverkan mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri fungerar ofta dåligt kring barn och unga som slutat gå till skolan. Under året ska Skolverket kartlägga omfattningen av elevfrånvaro och skolors förebyggande arbete.