Att göra sig gällande i förskolan

Gunilla Nordin

Anna Olausson
Anna Olausson

Född 1956
i Växjö

Disputerade 2012-02-17
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Att göra sig gällande: Mångfald i förskolebarns kamratkulturer

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som förskollärare i tjugo år och har tyckt att kulturell mångfald varit svårt. I läroplanen framstår det som positivt och berikande, samtidigt har jag upplevt komplexiteten i det. Det finns inga direktiv i läroplanen för hur man ska göra. Att det är svårt att jobba med har lockat mig att undersöka det närmare.

Vad handlar avhandlingen om?

– I läroplanen kopplas begreppet mångfald till barn med invandrarbakgrund. Men jag utgår ifrån ett vidare kulturbegrepp. Det finns en mångfald i barngrupper som utöver etnicitet också grundar sig på klass, kön och funktionshinder. Det innebär att alla barn har en kulturell bakgrund som de hämtar sina idéer från. Jag har studerat hur barn i åldrarna 1-6 leker och interagerar vid tre förskoleavdelningar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag är intresserad av barns samspel för att se hur olika erfarenheter kommer till uttryck i barngruppen och om de blir en del av deras lek. Det visade sig till exempel att barnen uttrycker olika föreställningar om att vara pojke respektive flicka. Mycket av deras lek innehåller stereotypa uppfattningar om kön, men materialet innehåller också många situationer där barnen tydligt visar alternativa uppfattningar.

– Jag har också sett att i barnens samspel finns en tydlig hierarki som gör att vissa barns idéer alltid får gensvar och respons i leken. Om barnet har en bästis har det lättare att få gehör för sina idéer. Den fria leken har olika innebörder för olika barn. En del barn har lättare för att föra fram idéer inom ramen för en pedagogledd aktivitet.

Vad överraskade dig?

– Den hierarkiska ordningen förvånade mig inte. Det som förvånade var att hur engagerade barnen än var i en lek, var de oerhört snabba på att avbryta den när pedagogen sa till. Det kändes som att barnen var i ständig beredskap. Hur värderar de då sin egen lek? När den alltid går att avbryta.

– Jag förvånades också över att barn med gemensamt modersmål inte använde det gemensamma språket när de skulle reda ut saker och hade uppenbara problem att hitta svenska ord. Barnen gjorde svenskan till förskolespråk.

 Vem har nytta av dina resultat?

– Det kan vara av intresse för pedagoger att läsa och reflektera över vad den fria leken innehåller och vilken betydelse den har. Även delarna om modersmålsundervisningen och de signaler som en sådan organisation sänder kan vara av intresse. Vad betyder den organisationen för en långsiktig integration?

Sidan publicerades 2012-03-20 14:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-04-02 15:07 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser