Att lära genom att skriva

Att skriva handlar om att skapa mening, förståelse och ny kunskap under skrivprocessen. Sofia Hort har följt studenter som skriver uppsats för att ta reda på hur de tar sig an uppgiften.

Sofia Hort
Sofia Hort

Född 1984
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-01-17
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Skrivprocesser på högskolan. Text, plats och materialitet i uppsatsskrivandet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som lärare i svenska har jag alltid haft ett intresse för skrivande och skrivundervisning. Ett tag jobbade jag med gymnasieelever med autismspektrumdiagnos och blev särskilt intresserad av skrivprocesser. Eleverna kunde till exempel ha svårt att förstå hur man går till väga när man ska börja skriva en text. När jag senare jobbade på högskolan klagades det en del i lärarrummet och i media om att studenterna skrev så dåligt och jag kunde inte låta bli att undra över hur studenterna faktiskt gör när de tar sig an den här svåra uppgiften och hur vi stöttar dem i den processen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har följt studenter som skriver uppsats och avhandlingen handlar om hur de skriver text under det arbetet, vilka skrivteknologier de använder och hur de upplever själva skrivprocessen. Att skriva en uppsats handlar mycket om att man måste skriva klart en produkt som har betydelse för institutionen och för studenten. Men det är viktigt att lyfta att det är svårt att rikta in sig på produkten på en gång. Skrivandet handlar också om att skapa mening, förståelse och ny kunskap under skrivprocessen. Det tycks svårare att direkt skriva fram en uppsats som färdig produkt men det verkar vara så som många studenter tar sig an uppgiften.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har synliggjort hur studenterna använder texter och skrivande på olika sätt under processen och vilka olika utmaningar och möjligheter som finns med dessa sätt, eller textstrategier. Ett av de viktigaste resultaten handlar om studenternas olika textstrategier; hur de gör när de arbetar med text så att det blir meningsskapande under arbetets gång.

– Jag visar också hur studenterna förhåller sig till plats. De flesta har ingen given plats att arbeta på vilket kan göra det svårt att få kontroll över skrivandet. Studenterna varierar sina skrivplatser i olika utsträckning, de kan sitta på caféer och på de arbetsplatser som finns på högskolan. Men skrivplatserna räcker inte alltid till och kanske inte är lämpliga att arbeta på av olika skäl. Plats är för studenterna en fråga som de behöver förhålla sig till och hantera varje dag.

Vad överraskade dig?

– De som ställt upp i min studie är rätt duktiga skribenter så det kanske inte borde vara förvånande att de lade ner så mycket tid och arbete på uppsatsen. Men det är också tydligt hur svår uppgiften är. Jag tycker att det är värt att lyfta. På universitet och högskolor läggs det inte så mycket tid på att undervisa om skrivande vilket gör att uppsatskursen kanske är svårare för de studenter som inte är lika framgångsrika i sina studier.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att ganska många kan ha nytta av mina resultat. Mest givet är förstås de som är verksamma inom det högskolepedagogiska och skrivdidaktiska fältet. Jag menar att det behövs förändringar i utbildningen så att skrivprocessen i sig själv får mer uppmärksamhet.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2020-02-10 10:06 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-03-19 11:53 av Susanne Sawander


Relaterat

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Beskrivning av skrivandets syfte förändras över tid

I gymnasieläromedel om skrivande från 80-talet betonas det skönlitterära berättandet. I en modern utgåva av samma läromedel har fokus flyttats mot det redogörande skrivandet och det skönlitterära nämns nästan inte alls, konstaterar Sofia Pulls i sin avhandling.

Föräldraträning och barn-KBT effektivt för barn med beteendeproblem

Föräldraträning och barn-KBT i kombination är en effektiv behandling för barn med utagerande beteendeproblem som trotssyndrom. Det visar Maria Helander i sin avhandling.  

Lagom engagerade föräldrar är bäst – om lärarna får välja

Föräldrars syn på relationen med skolan påverkas av fyra komponenter: utbildningsnivå, kulturell bakgrund, familjedynamik och barnens skolsituation. Det visar Maria Mersini Pananakis avhandling om relationen mellan föräldrar och lärare i grundskolan.

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Ojämlikt i matematikundervisningen

I Sverige finns det en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaperna utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Det menar forskaren Victoria Rolfe.

Googla – det gör man i skolan

Användandet av sökmotorer är väldigt utbrett bland högstadieungdomar. När de söker på internet förväntar de sig att hitta svar – men reflekterar inte över hur resultaten genereras. Det visar Cecilia Andersson i sin avhandling.

Samband mellan små barns språkförmåga och exekutiva förmåga

En ny avhandling bekräftar att det finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga även för svenska barn i 4–6-årsåldern. Resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration, menar forskaren Signe Tonér.

Nyanserad bild av religion bland gymnasieelever

Gymnasieelever har en källkritisk blick på de bilder av religion som de möter i såväl etablerade medier som sociala medier. Samtidigt uppskattar de religionsundervisningen, visar Anna Wrammerts forskning.  

Betygsintagning påverkade elevernas grundskolebetyg

När reformen med betygsintagning infördes till kommunala gymnasieskolor i Stockholm fick det en positiv påverkan på elevers genomsnittliga betyg i årskurs 9, enligt Lucas Tilleys avhandling.

Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Medveten kommunikation i klassrummet minskar stress

Ökad kunskap om röst och kommunikation i klassrummet stärker lärares välbefinnande. Det visar Suvi Karjalainens avhandling som undersökt effekterna av en fortbildning om bland annat god röstteknik och att anpassa rösten till ljudmiljön.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare väljer bort läromedel

Forskning om läromedel beaktas inte alltid. Studier visar att läromedel väljs bort av erfarna lärare, samt att lärspel och eget material blir vanligare. Caroline Graeske, forskare i svenska med didaktisk inriktning, presenterar några viktiga forskningsresultat i ämnet.

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Motion och bättre stöd minskar adhd-symtom

Motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående, visar studier från Lunds universitet. Bättre stöd i skolan och hemma skulle också förbättra barnens livskvalitet.

Varför haltar lärarbehörigheten i svensk skola?

År 1993 var hela 93 procent av alla lärare i Sverige behöriga och konkurrensen om lärarutbildningens platser var långt högre än idag. Aktuella siffror från Skolverket visar att nästan var tredje lärare i grundskolan är obehörig, skriver Erik Cardelús i en artikelserie om den svenska lärarbristen.