Att lära genom att skriva

Att skriva handlar om att skapa mening, förståelse och ny kunskap under skrivprocessen. Sofia Hort har följt studenter som skriver uppsats för att ta reda på hur de tar sig an uppgiften.

Sofia Hort
Sofia Hort

Född 1984
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-01-17
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Skrivprocesser på högskolan. Text, plats och materialitet i uppsatsskrivandet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som lärare i svenska har jag alltid haft ett intresse för skrivande och skrivundervisning. Ett tag jobbade jag med gymnasieelever med autismspektrumdiagnos och blev särskilt intresserad av skrivprocesser. Eleverna kunde till exempel ha svårt att förstå hur man går till väga när man ska börja skriva en text. När jag senare jobbade på högskolan klagades det en del i lärarrummet och i media om att studenterna skrev så dåligt och jag kunde inte låta bli att undra över hur studenterna faktiskt gör när de tar sig an den här svåra uppgiften och hur vi stöttar dem i den processen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har följt studenter som skriver uppsats och avhandlingen handlar om hur de skriver text under det arbetet, vilka skrivteknologier de använder och hur de upplever själva skrivprocessen. Att skriva en uppsats handlar mycket om att man måste skriva klart en produkt som har betydelse för institutionen och för studenten. Men det är viktigt att lyfta att det är svårt att rikta in sig på produkten på en gång. Skrivandet handlar också om att skapa mening, förståelse och ny kunskap under skrivprocessen. Det tycks svårare att direkt skriva fram en uppsats som färdig produkt men det verkar vara så som många studenter tar sig an uppgiften.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har synliggjort hur studenterna använder texter och skrivande på olika sätt under processen och vilka olika utmaningar och möjligheter som finns med dessa sätt, eller textstrategier. Ett av de viktigaste resultaten handlar om studenternas olika textstrategier; hur de gör när de arbetar med text så att det blir meningsskapande under arbetets gång.

– Jag visar också hur studenterna förhåller sig till plats. De flesta har ingen given plats att arbeta på vilket kan göra det svårt att få kontroll över skrivandet. Studenterna varierar sina skrivplatser i olika utsträckning, de kan sitta på caféer och på de arbetsplatser som finns på högskolan. Men skrivplatserna räcker inte alltid till och kanske inte är lämpliga att arbeta på av olika skäl. Plats är för studenterna en fråga som de behöver förhålla sig till och hantera varje dag.

Vad överraskade dig?

– De som ställt upp i min studie är rätt duktiga skribenter så det kanske inte borde vara förvånande att de lade ner så mycket tid och arbete på uppsatsen. Men det är också tydligt hur svår uppgiften är. Jag tycker att det är värt att lyfta. På universitet och högskolor läggs det inte så mycket tid på att undervisa om skrivande vilket gör att uppsatskursen kanske är svårare för de studenter som inte är lika framgångsrika i sina studier.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att ganska många kan ha nytta av mina resultat. Mest givet är förstås de som är verksamma inom det högskolepedagogiska och skrivdidaktiska fältet. Jag menar att det behövs förändringar i utbildningen så att skrivprocessen i sig själv får mer uppmärksamhet.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2020-02-10 10:06 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-03-19 11:53 av Susanne Sawander


Relaterat

Skolbibliotek, 1-2 december i Stockholm

Årlig konferens för dig som är skolbibliotekarie! Ta del av fördjupande föreläsningar om bl. a. att skapa engagemang hos läsovilliga elever, vikten av digital medborgarlitteracitet och skolbibliotekets roll i det nya medielandskapet, MIK i praktiken, modeller och effektiva lösningar för små och stora skolbibliotek samt ”shared reading” som metod för att växa språkligt, socialt och litterärt.

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Beskrivning av skrivandets syfte förändras över tid

I gymnasieläromedel om skrivande från 80-talet betonas det skönlitterära berättandet. I en modern utgåva av samma läromedel har fokus flyttats mot det redogörande skrivandet och det skönlitterära nämns nästan inte alls, konstaterar Sofia Pulls i sin avhandling.

”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Gymnasieelever använder gärna "tänk-om"-frågor när de förklarar historiska skeenden. Det konstaterar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar. Panagiota Nasiopoulous forskning visar också att en mindre andel förskollärare nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Svårt utgå från storskaliga mätningar vid reformer i skolalgebra

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det visar Kristina Palm Kaplan i sin avhandling.

Utvidgad tolkning av kosmopolitisk utbildning

Kosmopolitisk utbildning handlar om mer än flerspråkighet. Det menar Claudia Schumann som i sin avhandling går på jakt efter en mer progressiv och utmanande tolkning av begreppet.

Undervisning i naturen väcker elevers intresse för växter och miljöfrågor

Elever som får vara i ute i naturen får ett ökat intresse för träd och växter och ett större engagemang för miljöfrågor. Det visar Margaretha Häggströms forskning om barns relationer till skogsmiljöer.

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Rösten ger förskolans yngsta plats i det offentliga rummet

Genom en experimenterande forskningsmetod visar Christine Eriksson hur forskare tillsammans med pedagoger kan arbeta för att ge små barn möjligheter att genom rösten producera plats och utrymme i samhället.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Olika skolerfarenheter påverkar lärares yrkesidentitet

Erfarenheter från den egna skolgången har stor betydelse när lärarstudenter formar sin yrkesidentitet. Här kan konflikter uppstå, konstaterar Anderas Ebbelind som forskat om lärarstudenters identitetsutveckling.

Att lära genom att skriva

På universitet och högskolor läggs inte mycket tid på att undervisa om skrivande, vilket gör att uppsatskursen kanske är svårare för de studenter som inte är lika framgångsrika i sina studier. Det konstaterar Sofia Hort som forskat om studenters skrivande.  

Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Nyhetsmedia tar stor plats i religionsundervisningen. Men det görs med noggrann avvägning och mycket reflektion från lärarnas sida, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

“Varje lärare kan inte pussla ihop sin egen verktygslåda”

Nu ska all undervisning på gymnasieskolan, vuxenutbildningen och universiteten ske på distans – en enorm omställning för Sveriges lärare. Vad ska de tänka på när lärmiljön blir digital? Skolporten har frågat forskaren Anna Åkerfeldt.

Undervisa på distans – så kan du arbeta

Struktur är viktig i all undervisning – men det är särskilt viktigt när undervisningen sker på distans. Anna Åkerfeldt, projekt- och processledare på Ifous, har sammanställt tips och råd för dig som ska undervisa på distans.

Organisera och undervisa på distans

Just nu får många elever undervisning på distans för att minska smittspridningen av coronaviruset. Här hittar du som leder och organiserar skolan stöd för hur du kan organisera för undervisning på distans. Du som undervisar får stöd kring digitala arbetssätt och verktyg.

Lektionsdesign på distans – förebygg svårigheter med virtuell gemenskap

Specialpedagogen och gymnasieläraren Helena Wallberg delar med sig av några tips för att få det att funka för alla elever och förebygga skolsvårigheter som lätt kan uppstå i en virtuell lärmiljö.

Skola hemma

Sidan upprätthålls av RISE i samverkan med Skolverket, SKR, Swedish Edtech Industry och UR.