Att lära genom att skriva

Att skriva handlar om att skapa mening, förståelse och ny kunskap under skrivprocessen. Sofia Hort har följt studenter som skriver uppsats för att ta reda på hur de tar sig an uppgiften.

Sofia Hort
Sofia Hort

Född 1984
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-01-17
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Skrivprocesser på högskolan. Text, plats och materialitet i uppsatsskrivandet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Som lärare i svenska har jag alltid haft ett intresse för skrivande och skrivundervisning. Ett tag jobbade jag med gymnasieelever med autismspektrumdiagnos och blev särskilt intresserad av skrivprocesser. Eleverna kunde till exempel ha svårt att förstå hur man går till väga när man ska börja skriva en text. När jag senare jobbade på högskolan klagades det en del i lärarrummet och i media om att studenterna skrev så dåligt och jag kunde inte låta bli att undra över hur studenterna faktiskt gör när de tar sig an den här svåra uppgiften och hur vi stöttar dem i den processen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har följt studenter som skriver uppsats och avhandlingen handlar om hur de skriver text under det arbetet, vilka skrivteknologier de använder och hur de upplever själva skrivprocessen. Att skriva en uppsats handlar mycket om att man måste skriva klart en produkt som har betydelse för institutionen och för studenten. Men det är viktigt att lyfta att det är svårt att rikta in sig på produkten på en gång. Skrivandet handlar också om att skapa mening, förståelse och ny kunskap under skrivprocessen. Det tycks svårare att direkt skriva fram en uppsats som färdig produkt men det verkar vara så som många studenter tar sig an uppgiften.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har synliggjort hur studenterna använder texter och skrivande på olika sätt under processen och vilka olika utmaningar och möjligheter som finns med dessa sätt, eller textstrategier. Ett av de viktigaste resultaten handlar om studenternas olika textstrategier; hur de gör när de arbetar med text så att det blir meningsskapande under arbetets gång.

– Jag visar också hur studenterna förhåller sig till plats. De flesta har ingen given plats att arbeta på vilket kan göra det svårt att få kontroll över skrivandet. Studenterna varierar sina skrivplatser i olika utsträckning, de kan sitta på caféer och på de arbetsplatser som finns på högskolan. Men skrivplatserna räcker inte alltid till och kanske inte är lämpliga att arbeta på av olika skäl. Plats är för studenterna en fråga som de behöver förhålla sig till och hantera varje dag.

Vad överraskade dig?

– De som ställt upp i min studie är rätt duktiga skribenter så det kanske inte borde vara förvånande att de lade ner så mycket tid och arbete på uppsatsen. Men det är också tydligt hur svår uppgiften är. Jag tycker att det är värt att lyfta. På universitet och högskolor läggs det inte så mycket tid på att undervisa om skrivande vilket gör att uppsatskursen kanske är svårare för de studenter som inte är lika framgångsrika i sina studier.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att ganska många kan ha nytta av mina resultat. Mest givet är förstås de som är verksamma inom det högskolepedagogiska och skrivdidaktiska fältet. Jag menar att det behövs förändringar i utbildningen så att skrivprocessen i sig själv får mer uppmärksamhet.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2020-02-10 10:06 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-03-19 11:53 av Susanne Sawander


Relaterat

Skolbibliotek, 1-2 december i Stockholm

Årlig konferens för dig som är skolbibliotekarie! Ta del av föreläsningar om bl. a. att skapa engagemang hos läsovilliga elever, vikten av digital medborgarlitteracitet och skolbibliotekets roll i det nya medielandskapet, modeller för små och stora skolbibliotek samt ”shared reading” som metod för att växa språkligt, socialt och litterärt. Välj att delta på plats eller via webben, välkommen!

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Beskrivning av skrivandets syfte förändras över tid

I gymnasieläromedel om skrivande från 80-talet betonas det skönlitterära berättandet. I en modern utgåva av samma läromedel har fokus flyttats mot det redogörande skrivandet och det skönlitterära nämns nästan inte alls, konstaterar Sofia Pulls i sin avhandling.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Vänskapande tar stor plats i skolan

Att skapa vänner och tillhöra en grupp tar mycket tid och energi i högstadieelevers skolvardag. Det visar Lina Lundström som forskat om tonåringars relationer i skolan.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser en mer problematiserande undervisning i ämnet.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.

Enkla tips får fler att avslöja falska nyheter

Felaktig information som cirkulerar online är en utmaning för moderna samhällen. Men enkla åtgärder tycks kunna hjälpa människor att urskilja de falska nyheterna.