Att skriva två tillsammans fördjupar kunskap

Hanna Nolin

Gerrit Berends
Gerrit Berends

Född 1965
i Nederländerna.

Disputerade 2013-05-19
vid Stockholms universitet.

 

 


AVHANDLING
Skrivsamarbete i högre utbildning: Tre studenters skribentprofiler i kollaborativa skrivargrupper

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag blev tillfrågad att delta i ett projekt  ”Skrivsamarbete i heterogena studentgrupper”, ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitet och Mälardalens högskola. Det var ett projekt där man följde civilingenjörer och biokemister och deras skrivsamarbete när det gäller att skriva laborationsrapporter. Jag är ju lingvist och har tidigare mest undersökt språkstrukturer, jag hade aldrig undersökt språket sett utifrån mänskligt samspel. Det kändes spännande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Vilka fördelar det kan finnas med att skriva tillsammans, hur så kallat kollaborativt skrivande kan fördjupa studenternas kunskap. Men också vilka krav utbildningen ställer på laborationsrapportens utformning, hur väl studenterna svarar upp till de kraven och vad läraren ger för feedback på formalia och textmönster. Jag följde tre olika studenter med olika bakgrund, en som tidigare gått högskoleutbildning, en student som var andraspråksstudent och en tredje som hade yrkeserfarenhet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Skrivsamarbetet fungerade som ett bra verktyg för att lära sig skriva bättre rapporter. Studenterna är bra på olika saker, den ena kanske är bra på formalia och struktur, den andra på fackterminologi. Det finns ett stort lärande i att få lära ut till andra. När det gäller kraven på hur en rapport rent formellt ska se ut såg jag att det saknades en dialog mellan lärare och studenter kring hur och varför labbrapporten ska utformas på ett visst sätt.

– Det visade sig också att utformandet av rapporterna inte uppfyllde institutionens krav, exempelvis saknade sju av  elva rapporter ett syfte och samtliga saknade en frågeställning. Lärarna lyckades inte heller kommentera enhetligt och konsekvent när de kommenterade i rapporterna. Det bidrar ju till att inte heller eleverna var konsekventa när det gäller själva utformningen. Labbrapporterna är ett otroligt viktig redskap för att ta till sig ämneskunskapen, och behöver ha en tydlig och konsekvent form.

Vad överraskade dig?

– Att själva skrivsituationen var så avgörande för kunskapsutvecklingen. Sitter man två personer och skriver gemensamt framför en skärm blir diskussionerna väldigt givande. Dessutom missar man ju ingenting, man är med på alla delar i processen. De som skrev två och två var inne och petade ständigt i texten, de jobbade intensivt och problematiserade textuella problem som rubrik, ordval, ordbetydelser. De vände och vred på texten och det fanns ett stort lärande i den situationen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla lärare på högskolan men även på gymnasium och kanske även högstadium. Att använda sig av skrivsamarbete som arbetsredskap, det ger upphov till många bra diskussioner. Att få skriva tillsammans och då helst två och två gör förmodligen att man vågar bli mer frispråkig, vågar ställa fler frågor. Det är ett bra sätt att stimulera kritiskt tänkande.

 

Sidan publicerades 2013-06-04 12:41 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Studenters resa mot förståelse

Maria Weurlander har i sin avhandling undersökt läkarstuderandes resa mot förståelse av ett ämne. – Jag har tagit studenternas perspektiv för att förstå hur undervisningens upplägg påverkar deras lärande, säger hon.

Studenters vägar till ett akademiskt språk

Vägen till ett akademiskt skriftspråk är kantad av hinder, säger Sofia Ask, som i sin avhandling lyfter fram tre O:n inom akademin som försvårar för studenterna: otydlighet, oenighet och oenhetlighet. Men det finns förstås vägar - och till slut hittar studenterna dem.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själv har bättre provresultat än de som strävar efter att vara bättre än sina klasskamrater. Anders Hofverberg visar också att den positiva effekten stärks om läraren skapar en klassrumskultur som stöder personlig utveckling.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsat i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter är därför centralt i undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.