Att skriva två tillsammans fördjupar kunskap

Hanna Nolin

Gerrit Berends
Gerrit Berends

Född 1965
i Nederländerna.

Disputerade 2013-05-19
vid Stockholms universitet.

 

 


AVHANDLING
Skrivsamarbete i högre utbildning: Tre studenters skribentprofiler i kollaborativa skrivargrupper

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag blev tillfrågad att delta i ett projekt  ”Skrivsamarbete i heterogena studentgrupper”, ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitet och Mälardalens högskola. Det var ett projekt där man följde civilingenjörer och biokemister och deras skrivsamarbete när det gäller att skriva laborationsrapporter. Jag är ju lingvist och har tidigare mest undersökt språkstrukturer, jag hade aldrig undersökt språket sett utifrån mänskligt samspel. Det kändes spännande.

Vad handlar avhandlingen om?

– Vilka fördelar det kan finnas med att skriva tillsammans, hur så kallat kollaborativt skrivande kan fördjupa studenternas kunskap. Men också vilka krav utbildningen ställer på laborationsrapportens utformning, hur väl studenterna svarar upp till de kraven och vad läraren ger för feedback på formalia och textmönster. Jag följde tre olika studenter med olika bakgrund, en som tidigare gått högskoleutbildning, en student som var andraspråksstudent och en tredje som hade yrkeserfarenhet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Skrivsamarbetet fungerade som ett bra verktyg för att lära sig skriva bättre rapporter. Studenterna är bra på olika saker, den ena kanske är bra på formalia och struktur, den andra på fackterminologi. Det finns ett stort lärande i att få lära ut till andra. När det gäller kraven på hur en rapport rent formellt ska se ut såg jag att det saknades en dialog mellan lärare och studenter kring hur och varför labbrapporten ska utformas på ett visst sätt.

– Det visade sig också att utformandet av rapporterna inte uppfyllde institutionens krav, exempelvis saknade sju av  elva rapporter ett syfte och samtliga saknade en frågeställning. Lärarna lyckades inte heller kommentera enhetligt och konsekvent när de kommenterade i rapporterna. Det bidrar ju till att inte heller eleverna var konsekventa när det gäller själva utformningen. Labbrapporterna är ett otroligt viktig redskap för att ta till sig ämneskunskapen, och behöver ha en tydlig och konsekvent form.

Vad överraskade dig?

– Att själva skrivsituationen var så avgörande för kunskapsutvecklingen. Sitter man två personer och skriver gemensamt framför en skärm blir diskussionerna väldigt givande. Dessutom missar man ju ingenting, man är med på alla delar i processen. De som skrev två och två var inne och petade ständigt i texten, de jobbade intensivt och problematiserade textuella problem som rubrik, ordval, ordbetydelser. De vände och vred på texten och det fanns ett stort lärande i den situationen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla lärare på högskolan men även på gymnasium och kanske även högstadium. Att använda sig av skrivsamarbete som arbetsredskap, det ger upphov till många bra diskussioner. Att få skriva tillsammans och då helst två och två gör förmodligen att man vågar bli mer frispråkig, vågar ställa fler frågor. Det är ett bra sätt att stimulera kritiskt tänkande.

 

Sidan publicerades 2013-06-04 12:41 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Studenters resa mot förståelse

Maria Weurlander har i sin avhandling undersökt läkarstuderandes resa mot förståelse av ett ämne. – Jag har tagit studenternas perspektiv för att förstå hur undervisningens upplägg påverkar deras lärande, säger hon.

Studenters vägar till ett akademiskt språk

Vägen till ett akademiskt skriftspråk är kantad av hinder, säger Sofia Ask, som i sin avhandling lyfter fram tre O:n inom akademin som försvårar för studenterna: otydlighet, oenighet och oenhetlighet. Men det finns förstås vägar - och till slut hittar studenterna dem.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.