Att utbilda mattelärare

Ämneskunskaper påverkar matematikdidaktiska kunskaper, men det krävs också att lärarstudenten kan byta perspektiv från lärare till matematiklärare. Det visar Jorryt van Bommel i sin avhandling.

Jorryt van Bommel
Jorryt van Bommel

Född 1974
i Nijmegen, Nederländerna

Disputerade 2012-09-10
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Improving Teaching, Improving Learning, Improving as a Teacher: Mathematical Knowledge for Teaching as an Object of Learning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Matematikdidaktik har sedan länge varit ett stort intresse för mig. Jag tycker om när teori och praktik möts. Då passar det att forska om learning study med matematikdidaktik som lärandeobjekt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det övergripande syftet är att utreda hur kurser i lärarutbildningen kan förbättra studenternas matematikdidaktiska kunskaper. Den bygger på genomförandet av en learning study på lärarutbildningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten är av två typer, den ena handlar om lärandet av matematikdidaktik och det andra är ett metodologiskt bidrag. Vad gäller matematikdidaktiken bör man fokusera mer på lärarrollen i matematik. Studenterna satt fast i elevrollen eller sin roll som pedagog och hade då svårt att ta till sig matematikdidaktiken i kursen. Som lärarutbildare måste man synliggöra den rollen. Vi såg dessutom att viss kunskap i matematik behövs för att överhuvudtaget kunna ta steget till att diskutera saker matematikdidaktiskt. Men enbart matematisk kunskap räcker inte. Till exempel behöver lärarstudenter under utbildningen lära sig att formulera lämpliga mål för en lektion. En lektion som i övrigt måste kunna beskrivas i detalj för att delarna ska hänga ihop.

– Det metodologiska bidraget innebär en utveckling av learning study-metoden. Jag har jobbat med meta-lärandeobjekt som öppnar för matematikdidaktik för learning study.

Vad överraskade dig?

– Det har varit mycket diskussion kring lärarens och lärarstudenternas ämneskunskaper. Det var intressant att se att sådana kunskaper verkligen påverkar ens utveckling i ämnesdidaktik. Däremot räcker det inte enbart med ämneskunskaper. Matematik och matematikdidaktik hänger ihop och påverkar varandra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarutbildare och lärarfortbildare i matematik, men även i andra ämnen. Det metodologiska bidraget är intressant för alla som skulle vilja utveckla sin undervisning. Redan vid kursstarten nu i höst implementerade jag några kritiska aspekter i undervisningen. Om man är elev ser man något i en övning, men som lärare ser man något annat. Som matematiklärare ser man ytterligare något annat. Detta synliggör de olika roller lärarstudenterna haft i sitt liv med matematik.

Sidan publicerades 2012-09-07 14:39 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-09-12 09:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärarutbildningen ger traditionella mattelärare

En orsak till problemen med matteundervisningen är hur de blivande lärarna utbildas i matematik. Undervisningen på lärarutbildningen förhindrar till och med djupare förståelse för ämnet, säger Catarina Player-Koro som skrivit en avhandling om matematikundervisningen på lärarutbildningen.

Kunskapen om matematikdidaktisk forskning behöver öka

Det bästa sättet att ge den matematikdidaktiska forskningen ökad betydelse för skolan är att involvera lärare tillsammans med forskare i samma projekt. Det menar den danske forskaren Mogens Niss.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Kunskaper underordnade vid kunskapsvalidering

Bristen på yrkeslärare väger tungt vid validering av yrkeskunskaper. Det konstaterar Maria Johansson som har forskat om vilka idéer, kunskapsbegrepp och policyer som styr antagningen till yrkeslärarutbildningen.

Elever behöver stöd för att hantera information på nätet

Kunskap blir inte mer tillgänglig bara för att det finns information på nätet. Elever behöver stöd i själva sökandet av information, visar Anne Sollis som forskat om hur studenter och gymnasieelever inom naturvetenskaplig utbildning hanterar digital information.

Så utvecklas barns uppfattning om historisk tid

Joel Rudnert har forskat om hur barn utvecklar sitt användande av historisk tid. Resultaten visar att barns sätt att hantera tid och tala om tid utvecklas innan de har kunskaper om det historiska innehållet.

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

Snabba insatser viktiga för att motverka skolfrånvaro

Problematiken bakom omfattande skolfrånvaro är komplex och det finns ingen lösning som passar alla. Åtgärder måste därför alltid föregås av en noggrann kartläggning, understryker forskaren Hans Ek.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Helen Dwyer har utforskat hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå. Resultaten visar att planering och implementering påverkas av upplevda hotbilder och samhälleliga sårbarhetsområden.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Lärare saknar kunskap om användning av digitala skrivtavlor

Många lärare saknar kunskap om hur digitala skrivtavlor kan användas i undervisningen. Det är förvånande att skolhuvudmän investerar stora summor i digital teknik utan att veta hur den ska användas, konstaterar forskaren Tor Ahlbäck.

Äldre elever får för lite dagsljus och rörelse

Elever på högstadiet får alldeles för lite av både rörelse och solljus under skoldagen. Det konstaterar Peter Pagels som forskat om skolgårdens och rastens betydelse för elevers hälsa.

Svårt för lärare att bedöma multimodala elevarbeten

Trots goda intentioner har lärare svårt att formulera en multimodal språk- och kunskapsutvecklande uppgift och samtidigt bedöma den ur ett multimodalt perspektiv. Det visar Eva Borgfeldt i sin avhandling.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.

Säger bilden mer än tusen ord?

Ny forskning hjälper elever att förstå diagram om viktiga samhällsfrågor.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.