Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Att utveckla rysk-svensk tvåspråkighet

Publicerad:2012-11-19
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
Natasha Ringblom
Natasha Ringblom

Född 1971
i Murmansk

Disputerade 2012-10-06
vid Stockholms universitet

Avhandling

The Acquisition of Russian in a Language Contact Situation: A Case Study of a Bilingual Child in Sweden

För första gången har rysk-svensk tvåspråkig inlärning undersökts. Natasha Ringbloms fallstudie om hennes egen dotter Julia visar att bristfällig språklig input före fem års ålder gör det svårt att utveckla båda språken på samma nivå.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av hur människan utvecklar sitt modersmål och vilka faktorer som påverkar inlärningen. Situationen blir extra intressant när man lär sig två modersmål samtidigt. Mitt första barn utvecklade så gott som felfri ryska till skillnad från mitt andra barn som är fem år yngre. Detta eftersom jag var hemma med mitt första barn, men integrerad i samhället när jag fick det andra. Hur kunde två barn till samma föräldrar få så helt olika språklig utveckling? När mitt tredje barn, Julia, föddes ville jag förstå fenomenet på djupet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om simultan tvåspråkig utveckling, det vill säga hur man lär sig två modersmål, på samma gång, från födseln. Jag valde att titta närmare på det svagare språkets utveckling, speciellt det som blir annorlunda när barn konstruerar sin grammatik. Jag ville se hur ryska som modersmål utvecklas i ständig kontakt med svenskan. Julia undersöktes från födseln till åtta års ålder.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Barnets språkliga system utvecklas inte oberoende av varandra utan i konstant interaktion. Ryskan påverkas hela tiden av det starkare språket, svenskan, och utvecklas därför annorlunda än ryska språket hos ryska barn.

– Vissa fel – som jag istället kallar för innovationer, eftersom barnet själv konstruerar sin grammatik med hjälp av all information det får från input – som fanns hos Julia finns också hos ryskspråkiga barn, men i tidigare åldrar. De innovationer som inte finns hos ryskspråkiga barn var resultat av språkkontakt, antingen direkt eller indirekt. Julia fick inte tillräcklig input för att konstruera den ryska grammatiken. Svenska blev det starka språket som påverkade hennes ryska inlärning.

– Det verkar spela roll om barnet inte får tillräckligt med varierad språklig input innan den kritiska åldern på 4,5-5 år. Då utvecklas det andra språket sämre, medan svenskan, som fick tillräckligt med input, utvecklas som hos monolingvala svenska barn. Jag har funnit att två modersmål utvecklas på helt olika kvalitativa nivåer. Jag ser det som en helt normal process av språkutveckling. I en tvåspråkig situation är det ganska vanligt att ett barn inte får tillräckligt med input på det ena språket. Därför kan man inte heller utgå från att grammatiken kommer att bli perfekt.

Vad överraskade dig?

– Att modersmål kan utvecklas så ojämnt och att input har en så pass stor betydelse på språkutvecklingen. Trots att både svenska och ryska var Julias modersmål utvecklades de så olika. Det är förvånande att hon ändå blev en så kompetent talare av det ryska språket. Den emotionella aspekten verkar ha spelat en stor roll här. Hon älskar att prata ryska, men gör det med sin egen dialekt som jag kallar en ny variant av ryska språket, en morfologiskt begränsad variant av ryska som påminner lite om den ryska som talas av andraspråksinlärare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen har både teoretiskt och praktiskt värde. Föräldrar till tvåspråkiga barn kan få många råd, bland annat om betydelsen av språklig input. Men även logopeder och förskolelärare kan ha ett stort intresse av den. Många av Julias innovationer på ryska påminner om fel som är typiska för barn med språkstörning. Men en språkstörning måste visa sig på båda språken, inte bara det ena. Avhandlingen kan också vara av intresse för psykologer, speciellt de som är intresserade av vilken inverkan separationer och multistress kan ha på barns språkutveckling, eftersom jag och min man separerade under Julias kritiska utvecklingsperiod, vilket också kan ha påverkat hennes språkutveckling.

Gunilla Nordin 

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev