Att utveckla rysk-svensk tvåspråkighet

För första gången har rysk-svensk tvåspråkig inlärning undersökts. Natasha Ringbloms fallstudie om hennes egen dotter Julia visar att bristfällig språklig input före fem års ålder gör det svårt att utveckla båda språken på samma nivå.

Natasha Ringblom
Natasha Ringblom

Född 1971
i Murmansk

Disputerade 2012-10-06
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
The Acquisition of Russian in a Language Contact Situation: A Case Study of a Bilingual Child in Sweden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av hur människan utvecklar sitt modersmål och vilka faktorer som påverkar inlärningen. Situationen blir extra intressant när man lär sig två modersmål samtidigt. Mitt första barn utvecklade så gott som felfri ryska till skillnad från mitt andra barn som är fem år yngre. Detta eftersom jag var hemma med mitt första barn, men integrerad i samhället när jag fick det andra. Hur kunde två barn till samma föräldrar få så helt olika språklig utveckling? När mitt tredje barn, Julia, föddes ville jag förstå fenomenet på djupet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om simultan tvåspråkig utveckling, det vill säga hur man lär sig två modersmål, på samma gång, från födseln. Jag valde att titta närmare på det svagare språkets utveckling, speciellt det som blir annorlunda när barn konstruerar sin grammatik. Jag ville se hur ryska som modersmål utvecklas i ständig kontakt med svenskan. Julia undersöktes från födseln till åtta års ålder.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Barnets språkliga system utvecklas inte oberoende av varandra utan i konstant interaktion. Ryskan påverkas hela tiden av det starkare språket, svenskan, och utvecklas därför annorlunda än ryska språket hos ryska barn.

– Vissa fel – som jag istället kallar för innovationer, eftersom barnet själv konstruerar sin grammatik med hjälp av all information det får från input – som fanns hos Julia finns också hos ryskspråkiga barn, men i tidigare åldrar. De innovationer som inte finns hos ryskspråkiga barn var resultat av språkkontakt, antingen direkt eller indirekt. Julia fick inte tillräcklig input för att konstruera den ryska grammatiken. Svenska blev det starka språket som påverkade hennes ryska inlärning.

– Det verkar spela roll om barnet inte får tillräckligt med varierad språklig input innan den kritiska åldern på 4,5-5 år. Då utvecklas det andra språket sämre, medan svenskan, som fick tillräckligt med input, utvecklas som hos monolingvala svenska barn. Jag har funnit att två modersmål utvecklas på helt olika kvalitativa nivåer. Jag ser det som en helt normal process av språkutveckling. I en tvåspråkig situation är det ganska vanligt att ett barn inte får tillräckligt med input på det ena språket. Därför kan man inte heller utgå från att grammatiken kommer att bli perfekt.

Vad överraskade dig?

– Att modersmål kan utvecklas så ojämnt och att input har en så pass stor betydelse på språkutvecklingen. Trots att både svenska och ryska var Julias modersmål utvecklades de så olika. Det är förvånande att hon ändå blev en så kompetent talare av det ryska språket. Den emotionella aspekten verkar ha spelat en stor roll här. Hon älskar att prata ryska, men gör det med sin egen dialekt som jag kallar en ny variant av ryska språket, en morfologiskt begränsad variant av ryska som påminner lite om den ryska som talas av andraspråksinlärare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen har både teoretiskt och praktiskt värde. Föräldrar till tvåspråkiga barn kan få många råd, bland annat om betydelsen av språklig input. Men även logopeder och förskolelärare kan ha ett stort intresse av den. Många av Julias innovationer på ryska påminner om fel som är typiska för barn med språkstörning. Men en språkstörning måste visa sig på båda språken, inte bara det ena. Avhandlingen kan också vara av intresse för psykologer, speciellt de som är intresserade av vilken inverkan separationer och multistress kan ha på barns språkutveckling, eftersom jag och min man separerade under Julias kritiska utvecklingsperiod, vilket också kan ha påverkat hennes språkutveckling.

Sidan publicerades 2012-11-19 11:46 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Musiken ett redskap för språklig stimulans i förskolan

På vilket sätt kan sång och spel stimulera flerspråkiga barns språkliga- och sociala utveckling i förskolan? Om det handlar Anna Ehrlins forskning. – Barnen kan ta del av språket när de deltar i sång på ett sätt som de inte kan när de talar, säger Anna Ehrlin.

Viktigt med stöttande förskollärare för flerspråkiga barn

Flerspråkiga barn förstår tidigt att de ska tala svenska på förskolan i stället för modersmålet i gemensamma aktiviteter. Det visar att barn kan hålla isär sina språk i förskoleverksamheten, skriver Anne Kultti i sin avhandling.

Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Lärare i såväl Sverige som Tyskland och Chile har en föråldrad syn på flerspråkighet. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i de tre länderna förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Skriftspråket viktigt i historieämnet

De elever som lyckas bäst på prov i ämnet historia är de som utan skrivinstruktioner förmår skriva längre sammanhängande texter i genrer som sällan syns i läroböckerna. Det visar Susanne Staf i sin avhandling.

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Det finns en skillnad i hur matematikböcker på gymnasiet är upplagda, och vad som skrivs fram i läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på. Det konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.  

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Skolans omöjliga kompensatoriska uppdrag

David Ryffés forskning om skolans kompensatoriska uppdrag belyser ett Skolsverige fyllt av regelverk och normkollisioner. Tydligast blir det när lärare och skolledare allt oftare tvingas väga det rättsligt rätta mot det pedagogiskt rätta.

Kompetensutveckling behöver vara mer flexibel

När en styrd nationell kompetensutveckling möter lokala förhållanden kan det uppstå spänningar och osäkerhet. Det konstaterar Veronica Sülau som undersökt vad som händer när matematiklyftet genomförs på fyra skolor.

Svårt skapa fortbildningsinsatser som passar alla lärare

Lärares fortbildningsbehov skiljer sig stort mellan ämnen och stadier. Därför är det svårt att skapa bra förutsättningar för alla lärare i storskaliga fortbildningsinsatser, konstaterar Sara Engvall som undersökt lärares egna lärprocesser.

Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget

Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.

Lek kommer före ord

Förskolebarn som är nya för det svenska språket interagerar med andra barn genom leken långt innan de behärskar språket. Det visar Robin Samuelsson som forskat om tvåspråkiga barn.

Undervisning i matematik vinner på variation

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

Synen på elevinflytande varierar mellan skolor

Elevinflytande tar sig olika uttryck och kan värderas eller förstås på olika sätt beroende på vilka utbildningsideal som lyfts fram. Det konstaterar Linda Eriksson som beskrivit och analyserat elevinflytande som didaktisk praktik, utifrån vad som sker i undervisningen.

Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Minoritetsspråkiga barns rätt till likvärdig undervisning – en utmaning för förskolan

Flerspråkighet är fortfarande inte en del av förskolans övriga verksamhet. Det konstaterar Ellinor Skaremyr som visar att undervisning i förskolan inte är likvärdig vad gäller barns möjligheter att få utveckla språk, identitet och kulturell tillhörighet.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

5 saker du gör – som skapar konflikter

Ditt ledarskap kan vara orsaken till oro och konflikter på arbetsplatsen, även om det inte är meningen från din sida. Här är fem vanliga misstag – och vad du kan göra i stället.

Deras forskning föreslår hur framtidens skolor ska byggas

Bullriga skolmatsalar, glaspartier som stör koncentrationen under lektionen och för små skolgårdar. Dagens skolmiljöer kräver ofta en del förbättringar. Didaktikforskarna Anneli Frelin och Jan Grannäs på Högskolan i Gävle har deltagit i det fristående forskningsinstitutet Ifous projekt ”Bygga skola” med syfte att utforska hur dagens skolor fungerar i praktiken.

Samverkanskontor startar under 2020

Specialpedagogiska skolmyndigheten startar 16 nya samverkanskontor under våren 2020. Kontoren innebär ett mer uppsökande arbetssätt än tidigare för att nå de skolor som mest behöver stöd.

Det här tänker niorna på när de väljer gymnasium

Vilka program har gymnasieskolan? Hur välrenommerad är den? De faktorerna fäster elever i nionde klass mest uppmärksamhet vid när de väljer gymnasium. Men även en gratis dator eller surfplatta kan fungera som lockbete – i synnerhet för elever med låga betyg, visar ny forskning.

Use 6 leadership pillars to empower teachers

There are six leadership pillars that help principals support teachers and encourage the development of positive school cultures, according to Evan Robb, a middle-school principal in Virginia. In this article, Robb shares how to use six pillars — including vision, trust and relationships — to help build success among students and staff.