Att utveckla rysk-svensk tvåspråkighet

För första gången har rysk-svensk tvåspråkig inlärning undersökts. Natasha Ringbloms fallstudie om hennes egen dotter Julia visar att bristfällig språklig input före fem års ålder gör det svårt att utveckla båda språken på samma nivå.

Natasha Ringblom
Natasha Ringblom

Född 1971
i Murmansk

Disputerade 2012-10-06
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
The Acquisition of Russian in a Language Contact Situation: A Case Study of a Bilingual Child in Sweden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av hur människan utvecklar sitt modersmål och vilka faktorer som påverkar inlärningen. Situationen blir extra intressant när man lär sig två modersmål samtidigt. Mitt första barn utvecklade så gott som felfri ryska till skillnad från mitt andra barn som är fem år yngre. Detta eftersom jag var hemma med mitt första barn, men integrerad i samhället när jag fick det andra. Hur kunde två barn till samma föräldrar få så helt olika språklig utveckling? När mitt tredje barn, Julia, föddes ville jag förstå fenomenet på djupet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om simultan tvåspråkig utveckling, det vill säga hur man lär sig två modersmål, på samma gång, från födseln. Jag valde att titta närmare på det svagare språkets utveckling, speciellt det som blir annorlunda när barn konstruerar sin grammatik. Jag ville se hur ryska som modersmål utvecklas i ständig kontakt med svenskan. Julia undersöktes från födseln till åtta års ålder.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Barnets språkliga system utvecklas inte oberoende av varandra utan i konstant interaktion. Ryskan påverkas hela tiden av det starkare språket, svenskan, och utvecklas därför annorlunda än ryska språket hos ryska barn.

– Vissa fel – som jag istället kallar för innovationer, eftersom barnet själv konstruerar sin grammatik med hjälp av all information det får från input – som fanns hos Julia finns också hos ryskspråkiga barn, men i tidigare åldrar. De innovationer som inte finns hos ryskspråkiga barn var resultat av språkkontakt, antingen direkt eller indirekt. Julia fick inte tillräcklig input för att konstruera den ryska grammatiken. Svenska blev det starka språket som påverkade hennes ryska inlärning.

– Det verkar spela roll om barnet inte får tillräckligt med varierad språklig input innan den kritiska åldern på 4,5-5 år. Då utvecklas det andra språket sämre, medan svenskan, som fick tillräckligt med input, utvecklas som hos monolingvala svenska barn. Jag har funnit att två modersmål utvecklas på helt olika kvalitativa nivåer. Jag ser det som en helt normal process av språkutveckling. I en tvåspråkig situation är det ganska vanligt att ett barn inte får tillräckligt med input på det ena språket. Därför kan man inte heller utgå från att grammatiken kommer att bli perfekt.

Vad överraskade dig?

– Att modersmål kan utvecklas så ojämnt och att input har en så pass stor betydelse på språkutvecklingen. Trots att både svenska och ryska var Julias modersmål utvecklades de så olika. Det är förvånande att hon ändå blev en så kompetent talare av det ryska språket. Den emotionella aspekten verkar ha spelat en stor roll här. Hon älskar att prata ryska, men gör det med sin egen dialekt som jag kallar en ny variant av ryska språket, en morfologiskt begränsad variant av ryska som påminner lite om den ryska som talas av andraspråksinlärare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen har både teoretiskt och praktiskt värde. Föräldrar till tvåspråkiga barn kan få många råd, bland annat om betydelsen av språklig input. Men även logopeder och förskolelärare kan ha ett stort intresse av den. Många av Julias innovationer på ryska påminner om fel som är typiska för barn med språkstörning. Men en språkstörning måste visa sig på båda språken, inte bara det ena. Avhandlingen kan också vara av intresse för psykologer, speciellt de som är intresserade av vilken inverkan separationer och multistress kan ha på barns språkutveckling, eftersom jag och min man separerade under Julias kritiska utvecklingsperiod, vilket också kan ha påverkat hennes språkutveckling.

Sidan publicerades 2012-11-19 11:46 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Musiken ett redskap för språklig stimulans i förskolan

På vilket sätt kan sång och spel stimulera flerspråkiga barns språkliga- och sociala utveckling i förskolan? Om det handlar Anna Ehrlins forskning. – Barnen kan ta del av språket när de deltar i sång på ett sätt som de inte kan när de talar, säger Anna Ehrlin.

Viktigt med stöttande förskollärare för flerspråkiga barn

Flerspråkiga barn förstår tidigt att de ska tala svenska på förskolan i stället för modersmålet i gemensamma aktiviteter. Det visar att barn kan hålla isär sina språk i förskoleverksamheten, skriver Anne Kultti i sin avhandling.

Risk att digitala verktyg motverkar det inkluderande uppdraget

Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Bristande information på skolmarknaden för elever i behov av särskilt stöd

Skolmarknaden lyckas inte erbjuda relevant och tillräcklig information för att underlätta skolvalet för elever i behov av särskilt stöd. Det visar Jude Tah som undersökt skolmarknaden i relation till elever i behov av särskilt stöd.

Kartläggning av matematiska färdigheter viktigt för att kunna ge rätt stöd

Heidi Hellstrand belyser i sin avhandling vikten av tidig kartläggning av elevers grundläggande matematiska färdigheter. Detta för att identifiera de som riskerar att utveckla matematiksvårigheter och för att kunna sätta in rätt stöd.

”Språklärare behöver inte känna sig så rädda för maskinöversättning”

Man behöver ha goda kunskaper både i och om språket för att kunna dra nytta av olika digitala hjälpmedel som Google Translate. Det visar Kent Fredholms avhandling i pedagogiskt arbete och romanska språk.

Kvinnliga lärare tidiga med att kombinera familjeliv och yrkesliv

Redan vid sekelskiftet 1900 fanns det kvinnliga småskole- och folkskollärare som vikarierade efter att de bildat familj. Emil Marklund slår med sin forskning hål på bilden av bilden av kvinnliga lärare som ensam, barnlös och gammal.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.