Att utveckla rysk-svensk tvåspråkighet

För första gången har rysk-svensk tvåspråkig inlärning undersökts. Natasha Ringbloms fallstudie om hennes egen dotter Julia visar att bristfällig språklig input före fem års ålder gör det svårt att utveckla båda språken på samma nivå.

Natasha Ringblom
Natasha Ringblom

Född 1971
i Murmansk

Disputerade 2012-10-06
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
The Acquisition of Russian in a Language Contact Situation: A Case Study of a Bilingual Child in Sweden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av hur människan utvecklar sitt modersmål och vilka faktorer som påverkar inlärningen. Situationen blir extra intressant när man lär sig två modersmål samtidigt. Mitt första barn utvecklade så gott som felfri ryska till skillnad från mitt andra barn som är fem år yngre. Detta eftersom jag var hemma med mitt första barn, men integrerad i samhället när jag fick det andra. Hur kunde två barn till samma föräldrar få så helt olika språklig utveckling? När mitt tredje barn, Julia, föddes ville jag förstå fenomenet på djupet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen handlar om simultan tvåspråkig utveckling, det vill säga hur man lär sig två modersmål, på samma gång, från födseln. Jag valde att titta närmare på det svagare språkets utveckling, speciellt det som blir annorlunda när barn konstruerar sin grammatik. Jag ville se hur ryska som modersmål utvecklas i ständig kontakt med svenskan. Julia undersöktes från födseln till åtta års ålder.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Barnets språkliga system utvecklas inte oberoende av varandra utan i konstant interaktion. Ryskan påverkas hela tiden av det starkare språket, svenskan, och utvecklas därför annorlunda än ryska språket hos ryska barn.

– Vissa fel – som jag istället kallar för innovationer, eftersom barnet själv konstruerar sin grammatik med hjälp av all information det får från input – som fanns hos Julia finns också hos ryskspråkiga barn, men i tidigare åldrar. De innovationer som inte finns hos ryskspråkiga barn var resultat av språkkontakt, antingen direkt eller indirekt. Julia fick inte tillräcklig input för att konstruera den ryska grammatiken. Svenska blev det starka språket som påverkade hennes ryska inlärning.

– Det verkar spela roll om barnet inte får tillräckligt med varierad språklig input innan den kritiska åldern på 4,5-5 år. Då utvecklas det andra språket sämre, medan svenskan, som fick tillräckligt med input, utvecklas som hos monolingvala svenska barn. Jag har funnit att två modersmål utvecklas på helt olika kvalitativa nivåer. Jag ser det som en helt normal process av språkutveckling. I en tvåspråkig situation är det ganska vanligt att ett barn inte får tillräckligt med input på det ena språket. Därför kan man inte heller utgå från att grammatiken kommer att bli perfekt.

Vad överraskade dig?

– Att modersmål kan utvecklas så ojämnt och att input har en så pass stor betydelse på språkutvecklingen. Trots att både svenska och ryska var Julias modersmål utvecklades de så olika. Det är förvånande att hon ändå blev en så kompetent talare av det ryska språket. Den emotionella aspekten verkar ha spelat en stor roll här. Hon älskar att prata ryska, men gör det med sin egen dialekt som jag kallar en ny variant av ryska språket, en morfologiskt begränsad variant av ryska som påminner lite om den ryska som talas av andraspråksinlärare.

Vem har nytta av dina resultat?

– Avhandlingen har både teoretiskt och praktiskt värde. Föräldrar till tvåspråkiga barn kan få många råd, bland annat om betydelsen av språklig input. Men även logopeder och förskolelärare kan ha ett stort intresse av den. Många av Julias innovationer på ryska påminner om fel som är typiska för barn med språkstörning. Men en språkstörning måste visa sig på båda språken, inte bara det ena. Avhandlingen kan också vara av intresse för psykologer, speciellt de som är intresserade av vilken inverkan separationer och multistress kan ha på barns språkutveckling, eftersom jag och min man separerade under Julias kritiska utvecklingsperiod, vilket också kan ha påverkat hennes språkutveckling.

Sidan publicerades 2012-11-19 11:46 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Musiken ett redskap för språklig stimulans i förskolan

På vilket sätt kan sång och spel stimulera flerspråkiga barns språkliga- och sociala utveckling i förskolan? Om det handlar Anna Ehrlins forskning. – Barnen kan ta del av språket när de deltar i sång på ett sätt som de inte kan när de talar, säger Anna Ehrlin.

Viktigt med stöttande förskollärare för flerspråkiga barn

Flerspråkiga barn förstår tidigt att de ska tala svenska på förskolan i stället för modersmålet i gemensamma aktiviteter. Det visar att barn kan hålla isär sina språk i förskoleverksamheten, skriver Anne Kultti i sin avhandling.

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal är komplext och kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Skilda uppfattningar om flerspråkighet bland lärare

Lärare har olika uppfattningar om flerspråkighet och hanterar därmed flerspråkiga elever på olika sätt. Adrian Lundberg har undersökt svenska och schweiziska lärares subjektiva uppfattningar om begreppet flerspråkighet.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Skolporten samlar pedagogisk forskning

I årets upplaga av Pedagogisk forskning presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola. Läs hela bilagan digitalt utan kostnad!

Ledningsteam ger trygghet

Ett ledningsteam med fyra personer för mellan tre och sex förskolor och en platsansvarig på varje förskola. Så jobbar friskolan Pysslingen Förskolor för att underlätta för sina förskolerektorer.

Nytt statsbidrag främjar forskning på arbetstid

Nu öppnas möjligheten för lärare att på arbetstid kunna bedriva praktiknära forskning och utveckling.

Matematik kombineret med basketball øger skolebørns lyst til at lære

Når matematik bliver integreret i idrætsundervisningen, stiger elevernes motivation, viser nyt dansk studie, som skal inspirere lærere til at kombinere faglighed med bevægelse.