Även begåvade elever behöver stöd

Eva Pettersson

Född 1966
i Växjö

Disputerade
2011-05-18

vid Linnéuniversitetet

Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan


AVHANDLING
Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av matematik och med tiden har intresset för att engagera mig i andras lärande vuxit.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elever med särskilda matematiska förmågor och hur de bemöts i skolan och vilken betydelse bemötandet har för deras matematiska utveckling. Den handlar också om elevernas personliga egenskaper och hur de uttrycker sina matematiska förmågor. Jag har följt 11 elever, varav 6 i longitudinella studier (3-6 år), genom klassrumsobservationer, gruppövningar och enskilda möten samt gjort intervjuer med eleverna, deras föräldrar, lärare och rektorer. Sedan har två enkätstudier genomförts, en där jag frågat ca 180 lärare i grundskolan hur de upptäcker och stimulerar elever med särskild förmåga, en där jag frågat ca 280 matematikutvecklare om det i deras kommun finns någon handlingsplan för att bemöta de här eleverna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Dels att eleverna är så olika, både till personlighet och till sitt sätt att uttrycka sina matematiska förmågor, dels att de behöver stöd i sin utveckling, olika stöd för olika individer, för att de inte ska tröttna. Det finns fortfarande myter som hävdar att de som är så duktiga klarar sig själva. Min forskning visar att uppmärksamhet, stimulans och pedagogiskt stöd är avgörande för att de ska utvecklas. I Sverige är det ibland tabubelagt att visa begåvning i akademiska ämnen men utan uppmuntran döljer elever i vissa fall sin talang. Ett annat resultat är betydelsen av de normer, sociala och sociomatematiska, som etableras i klassrummet. Exempelvis kan etablerade normer om att inte sticka ut eller att alla i klassrummet ska förstå komma i konflikt med elevers möjligheter att uttrycka alternativa lösningsstrategier eller att arbeta med svårare problem. Av enkätstudien framkommer också att det i Sverige, bland de kommuner som svarat, inte finns några dokumenterade handlingsplaner för att bemöta dessa elever.

Vad överraskade dig?

– Framförallt elevernas olikheter, både till personlighet och hur de uttrycker sina matematiska förmågor samt de normer som framträdde vid klassrumsobservationerna och dess betydelse.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, skolledare, politiker och förhoppningsvis i framtiden elever med särskilda förmågor.

Sidan publicerades 2011-05-18 00:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-01-29 14:22 av Moa Duvarci Engman


Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare väljer bort läromedel

Forskning om läromedel beaktas inte alltid. Studier visar att läromedel väljs bort av erfarna lärare, samt att lärspel och eget material blir vanligare. Caroline Graeske, forskare i svenska med didaktisk inriktning, presenterar några viktiga forskningsresultat i ämnet.

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Motion och bättre stöd minskar adhd-symtom

Motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående, visar studier från Lunds universitet. Bättre stöd i skolan och hemma skulle också förbättra barnens livskvalitet.

Education after Auschwitz

Educational outcomes of teaching to prevent antisemitism. (pdf)