Även begåvade elever behöver stöd

Eva Pettersson

Född 1966
i Växjö

Disputerade
2011-05-18

vid Linnéuniversitetet

Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan


AVHANDLING
Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av matematik och med tiden har intresset för att engagera mig i andras lärande vuxit.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elever med särskilda matematiska förmågor och hur de bemöts i skolan och vilken betydelse bemötandet har för deras matematiska utveckling. Den handlar också om elevernas personliga egenskaper och hur de uttrycker sina matematiska förmågor. Jag har följt 11 elever, varav 6 i longitudinella studier (3-6 år), genom klassrumsobservationer, gruppövningar och enskilda möten samt gjort intervjuer med eleverna, deras föräldrar, lärare och rektorer. Sedan har två enkätstudier genomförts, en där jag frågat ca 180 lärare i grundskolan hur de upptäcker och stimulerar elever med särskild förmåga, en där jag frågat ca 280 matematikutvecklare om det i deras kommun finns någon handlingsplan för att bemöta de här eleverna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Dels att eleverna är så olika, både till personlighet och till sitt sätt att uttrycka sina matematiska förmågor, dels att de behöver stöd i sin utveckling, olika stöd för olika individer, för att de inte ska tröttna. Det finns fortfarande myter som hävdar att de som är så duktiga klarar sig själva. Min forskning visar att uppmärksamhet, stimulans och pedagogiskt stöd är avgörande för att de ska utvecklas. I Sverige är det ibland tabubelagt att visa begåvning i akademiska ämnen men utan uppmuntran döljer elever i vissa fall sin talang. Ett annat resultat är betydelsen av de normer, sociala och sociomatematiska, som etableras i klassrummet. Exempelvis kan etablerade normer om att inte sticka ut eller att alla i klassrummet ska förstå komma i konflikt med elevers möjligheter att uttrycka alternativa lösningsstrategier eller att arbeta med svårare problem. Av enkätstudien framkommer också att det i Sverige, bland de kommuner som svarat, inte finns några dokumenterade handlingsplaner för att bemöta dessa elever.

Vad överraskade dig?

– Framförallt elevernas olikheter, både till personlighet och hur de uttrycker sina matematiska förmågor samt de normer som framträdde vid klassrumsobservationerna och dess betydelse.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, skolledare, politiker och förhoppningsvis i framtiden elever med särskilda förmågor.

Sidan publicerades 2011-05-18 00:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-01-29 14:22 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”