Även begåvade elever behöver stöd

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av matematik och med tiden har intresset för att engagera mig i andras lärande vuxit.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elever med särskilda matematiska förmågor och hur de bemöts i skolan och vilken betydelse bemötandet har för deras matematiska utveckling. Den handlar också om elevernas personliga egenskaper och hur de uttrycker sina matematiska förmågor. Jag har följt 11 elever, varav 6 i longitudinella studier (3-6 år), genom klassrumsobservationer, gruppövningar och enskilda möten samt gjort intervjuer med eleverna, deras föräldrar, lärare och rektorer. Sedan har två enkätstudier genomförts, en där jag frågat ca 180 lärare i grundskolan hur de upptäcker och stimulerar elever med särskild förmåga, en där jag frågat ca 280 matematikutvecklare om det i deras kommun finns någon handlingsplan för att bemöta de här eleverna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Dels att eleverna är så olika, både till personlighet och till sitt sätt att uttrycka sina matematiska förmågor, dels att de behöver stöd i sin utveckling, olika stöd för olika individer, för att de inte ska tröttna. Det finns fortfarande myter som hävdar att de som är så duktiga klarar sig själva. Min forskning visar att uppmärksamhet, stimulans och pedagogiskt stöd är avgörande för att de ska utvecklas. I Sverige är det ibland tabubelagt att visa begåvning i akademiska ämnen men utan uppmuntran döljer elever i vissa fall sin talang. Ett annat resultat är betydelsen av de normer, sociala och sociomatematiska, som etableras i klassrummet. Exempelvis kan etablerade normer om att inte sticka ut eller att alla i klassrummet ska förstå komma i konflikt med elevers möjligheter att uttrycka alternativa lösningsstrategier eller att arbeta med svårare problem. Av enkätstudien framkommer också att det i Sverige, bland de kommuner som svarat, inte finns några dokumenterade handlingsplaner för att bemöta dessa elever.

Vad överraskade dig?

– Framförallt elevernas olikheter, både till personlighet och hur de uttrycker sina matematiska förmågor samt de normer som framträdde vid klassrumsobservationerna och dess betydelse.