Även begåvade elever behöver stöd

Eva Pettersson

Född 1966
i Växjö

Disputerade
2011-05-18

vid Linnéuniversitetet

Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan


AVHANDLING
Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av matematik och med tiden har intresset för att engagera mig i andras lärande vuxit.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elever med särskilda matematiska förmågor och hur de bemöts i skolan och vilken betydelse bemötandet har för deras matematiska utveckling. Den handlar också om elevernas personliga egenskaper och hur de uttrycker sina matematiska förmågor. Jag har följt 11 elever, varav 6 i longitudinella studier (3-6 år), genom klassrumsobservationer, gruppövningar och enskilda möten samt gjort intervjuer med eleverna, deras föräldrar, lärare och rektorer. Sedan har två enkätstudier genomförts, en där jag frågat ca 180 lärare i grundskolan hur de upptäcker och stimulerar elever med särskild förmåga, en där jag frågat ca 280 matematikutvecklare om det i deras kommun finns någon handlingsplan för att bemöta de här eleverna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Dels att eleverna är så olika, både till personlighet och till sitt sätt att uttrycka sina matematiska förmågor, dels att de behöver stöd i sin utveckling, olika stöd för olika individer, för att de inte ska tröttna. Det finns fortfarande myter som hävdar att de som är så duktiga klarar sig själva. Min forskning visar att uppmärksamhet, stimulans och pedagogiskt stöd är avgörande för att de ska utvecklas. I Sverige är det ibland tabubelagt att visa begåvning i akademiska ämnen men utan uppmuntran döljer elever i vissa fall sin talang. Ett annat resultat är betydelsen av de normer, sociala och sociomatematiska, som etableras i klassrummet. Exempelvis kan etablerade normer om att inte sticka ut eller att alla i klassrummet ska förstå komma i konflikt med elevers möjligheter att uttrycka alternativa lösningsstrategier eller att arbeta med svårare problem. Av enkätstudien framkommer också att det i Sverige, bland de kommuner som svarat, inte finns några dokumenterade handlingsplaner för att bemöta dessa elever.

Vad överraskade dig?

– Framförallt elevernas olikheter, både till personlighet och hur de uttrycker sina matematiska förmågor samt de normer som framträdde vid klassrumsobservationerna och dess betydelse.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, skolledare, politiker och förhoppningsvis i framtiden elever med särskilda förmågor.

Sidan publicerades 2011-05-18 00:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-01-29 14:22 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.

Staying Mission Focused as a Leader

School leaders can resist the urge to micromanage by focusing on the most important goal: helping students and teachers succeed.