Även begåvade elever behöver stöd

Eva Pettersson

Född 1966
i Växjö

Disputerade
2011-05-18

vid Linnéuniversitetet

Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan


AVHANDLING
Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har alltid varit intresserad av matematik och med tiden har intresset för att engagera mig i andras lärande vuxit.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om elever med särskilda matematiska förmågor och hur de bemöts i skolan och vilken betydelse bemötandet har för deras matematiska utveckling. Den handlar också om elevernas personliga egenskaper och hur de uttrycker sina matematiska förmågor. Jag har följt 11 elever, varav 6 i longitudinella studier (3-6 år), genom klassrumsobservationer, gruppövningar och enskilda möten samt gjort intervjuer med eleverna, deras föräldrar, lärare och rektorer. Sedan har två enkätstudier genomförts, en där jag frågat ca 180 lärare i grundskolan hur de upptäcker och stimulerar elever med särskild förmåga, en där jag frågat ca 280 matematikutvecklare om det i deras kommun finns någon handlingsplan för att bemöta de här eleverna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Dels att eleverna är så olika, både till personlighet och till sitt sätt att uttrycka sina matematiska förmågor, dels att de behöver stöd i sin utveckling, olika stöd för olika individer, för att de inte ska tröttna. Det finns fortfarande myter som hävdar att de som är så duktiga klarar sig själva. Min forskning visar att uppmärksamhet, stimulans och pedagogiskt stöd är avgörande för att de ska utvecklas. I Sverige är det ibland tabubelagt att visa begåvning i akademiska ämnen men utan uppmuntran döljer elever i vissa fall sin talang. Ett annat resultat är betydelsen av de normer, sociala och sociomatematiska, som etableras i klassrummet. Exempelvis kan etablerade normer om att inte sticka ut eller att alla i klassrummet ska förstå komma i konflikt med elevers möjligheter att uttrycka alternativa lösningsstrategier eller att arbeta med svårare problem. Av enkätstudien framkommer också att det i Sverige, bland de kommuner som svarat, inte finns några dokumenterade handlingsplaner för att bemöta dessa elever.

Vad överraskade dig?

– Framförallt elevernas olikheter, både till personlighet och hur de uttrycker sina matematiska förmågor samt de normer som framträdde vid klassrumsobservationerna och dess betydelse.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, skolledare, politiker och förhoppningsvis i framtiden elever med särskilda förmågor.

Sidan publicerades 2011-05-18 00:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-01-29 14:22 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer