Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Att få igång samtal om matematik med de yngre eleverna är inte lätt. Men med hjälp av learning studies och tankar lånade från en rysk psykolog lyckades forskaren Helena Eriksson och hennes lärarkollegor med just det. 

Helena Eriksson
Helena Eriksson

Född år 1965
Bor i Säter

Disputerade 2021-04-09
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Att utveckla algebraiskt tänkande genom lärandeverksamhet: En undervisningsutvecklande studie i flerspråkiga klasser i grundskolans tidigaste årskurser

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som matematiklärare på låg- och mellanstadiet och som specialpedagog i 20 år och förundras hela tiden över undervisningens möjligheter, vad barnen lär sig och hur man kan påverka vad de lär sig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen. Jag jobbade på en mångkulturell skola och vi upplevde att vissa delar inom matematiken var särskilt svår att undervisa om. Det var svårt att få barnen att få en djupare förståelse. Därför har jag jobbat med ”learning activities”, lärandeverksamhet på svenska, utifrån den ryska psykologen Vasily Davydovs tankar. Han var verksam i Moskva under andra halvan av 1900-talet. I en lärargrupp arbetade vi enligt modellen för learning studies, där studierna vävts in i varandra under en treårsperiod. Avhandlingen handlar om vad som hände i undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det svåraste inom matematikundervisningen är att få igång samtal om, och med matematiska begrepp. I klassrum där barnen inte pratar samma språk blir det ännu svårare. Davydov pratar om att man ska börja tidigt med algebra, men algebra är jättesvårt. I vanliga fall börjar vi med det innehållet i slutet på mellanstadiet. Så vi var skeptiska men provade med de yngre barnen, och blev helt fascinerade. Barnen gick igång och vi diskuterade till exempel tallinjen, större och mindre, de ritade och skrev symboler och alla hjälptes åt med språket. Det trodde vi inte skulle hända. Min analys visar att så unga elever som 6 till 8-åringar har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det är ett redskap för att förstå annan matematik.

Vad överraskade dig?

– Det var nog att det gav sådan respons i barngruppen. Barnen blev aktiva och ville vara med och formulera problemen. Hur tänker du, frågade de varandra. Om Mohammed tänker så här, och Sara så här… och så fortsatte de sina resonemang. De kallade våra fredagslektioner, då vi arbetade med projektet, för ”snällmatematik” för de fick hjälpas åt och de ville gärna använda samma sätt att tänka även på andra lektioner.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker alla förskollärare, lågstadielärare och specialpedagoger, ja egentligen lärare över huvud taget. Framför allt de som är intresserade av att utmana sig själva i undervisningen. Det finns stor potential i det här arbetssättet.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2021-09-02 16:18 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Matematik för gymnasiet Webbkonferens

Välkommen till Skolportens webbkonferens för sig som undervisar i matematik på gymnasiet och vux. Här presenterar vi den senaste forskningen och ger praktiska verktyg för undervisningen, välkommen!

Elevhälsa Webbkonferens

Konferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam! Ta del av föreläsningar om bl.a. friskvårdsfaktorer som förebygger ohälsa, aktivt arbete för återgång till skolan samt hur pandemin påverkat barn och elever. Välkommen till konferensen som fokuserar på elevhälsoteamets viktiga arbete!

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Elever som invandrat i tidiga skolår behöver extra stöd direkt

Nyanlända elever i årskurs 9 gör färre fel i matematiken än elever som invandrat i tidiga skolår, visar Jöran Peterssons avhandling.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Motsättningar utvecklar undervisningen om hållbar utveckling

Frågor om miljö och hållbarhet är komplexa och kan vara svåra att greppa för yngre elever. I sin avhandling har Henning Bengtsson undersökt hur man kan utveckla undervisningen i relation till sådana samhällsfrågor.

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Diskussioner viktiga för pedagogiskt utvecklingsarbete 

I pedagogiskt utvecklingsarbete behöver lärarna få utrymme för diskussioner, menar Carina Kiukas som forskat i ämnet.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Närvarande och lyhörda pedagoger gör skillnad

Förskollärares kompetens och lyhördhet har stor betydelse när det gäller barns meningsskapande, visar Ann-Charlott Wanks avhandling.

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Ny kunskap om åskådarbeteenden vid mobbning

Björn Sjögren har forskat om de elever som står vid sidan av i mobbningssituationer, och vilka sociala roller de intar. Den kunskapen kan vara till nytta i det förebyggande arbetet mot mobbning, menar han.

Lärare kombinerar sociala och kognitiva aspekter vid bedömning

Lärare använder både sociala och kognitiva aspekter i sin bedömning av elevers läsutveckling. Det visar Ulrika B Anderssons avhandling om hur framåtsyftande bedömning används av lärare i tidig läsundervisning.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Sosial og digital deltagelse. Skole og internett som integreringsarena for barn og unge med fysiske funksjonsnedsettelser

Skole og internett som integreringsarena for barn og unge med fysiske funksjonsnedsettelser. (pdf)