Hoppa till sidinnehåll
Grundskola 1-6

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Publicerad:2021-09-02
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
Helena Eriksson
Helena Eriksson

Född år 1965
Bor i Säter

Disputerade 2021-04-09
vid Stockholms universitet

Avhandling

Att utveckla algebraiskt tänkande genom lärandeverksamhet: En undervisningsutvecklande studie i flerspråkiga klasser i grundskolans tidigaste årskurser

Att få igång samtal om matematik med de yngre eleverna är inte lätt. Men med hjälp av learning studies och tankar lånade från en rysk psykolog lyckades forskaren Helena Eriksson och hennes lärarkollegor med just det. 

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som matematiklärare på låg- och mellanstadiet och som specialpedagog i 20 år och förundras hela tiden över undervisningens möjligheter, vad barnen lär sig och hur man kan påverka vad de lär sig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen. Jag jobbade på en mångkulturell skola och vi upplevde att vissa delar inom matematiken var särskilt svår att undervisa om. Det var svårt att få barnen att få en djupare förståelse. Därför har jag jobbat med ”learning activities”, lärandeverksamhet på svenska, utifrån den ryska psykologen Vasily Davydovs tankar. Han var verksam i Moskva under andra halvan av 1900-talet. I en lärargrupp arbetade vi enligt modellen för learning studies, där studierna vävts in i varandra under en treårsperiod. Avhandlingen handlar om vad som hände i undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det svåraste inom matematikundervisningen är att få igång samtal om, och med matematiska begrepp. I klassrum där barnen inte pratar samma språk blir det ännu svårare. Davydov pratar om att man ska börja tidigt med algebra, men algebra är jättesvårt. I vanliga fall börjar vi med det innehållet i slutet på mellanstadiet. Så vi var skeptiska men provade med de yngre barnen, och blev helt fascinerade. Barnen gick igång och vi diskuterade till exempel tallinjen, större och mindre, de ritade och skrev symboler och alla hjälptes åt med språket. Det trodde vi inte skulle hända. Min analys visar att så unga elever som 6 till 8-åringar har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det är ett redskap för att förstå annan matematik.

Vad överraskade dig?

– Det var nog att det gav sådan respons i barngruppen. Barnen blev aktiva och ville vara med och formulera problemen. Hur tänker du, frågade de varandra. Om Mohammed tänker så här, och Sara så här… och så fortsatte de sina resonemang. De kallade våra fredagslektioner, då vi arbetade med projektet, för ”snällmatematik” för de fick hjälpas åt och de ville gärna använda samma sätt att tänka även på andra lektioner.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker alla förskollärare, lågstadielärare och specialpedagoger, ja egentligen lärare över huvud taget. Framför allt de som är intresserade av att utmana sig själva i undervisningen. Det finns stor potential i det här arbetssättet.

Annika Sjöberg

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev