Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Att få igång samtal om matematik med de yngre eleverna är inte lätt. Men med hjälp av learning studies och tankar lånade från en rysk psykolog lyckades forskaren Helena Eriksson och hennes lärarkollegor med just det. 

Helena Eriksson
Helena Eriksson

Född år 1965
Bor i Säter

Disputerade 2021-04-09
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Att utveckla algebraiskt tänkande genom lärandeverksamhet: En undervisningsutvecklande studie i flerspråkiga klasser i grundskolans tidigaste årskurser

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som matematiklärare på låg- och mellanstadiet och som specialpedagog i 20 år och förundras hela tiden över undervisningens möjligheter, vad barnen lär sig och hur man kan påverka vad de lär sig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen. Jag jobbade på en mångkulturell skola och vi upplevde att vissa delar inom matematiken var särskilt svår att undervisa om. Det var svårt att få barnen att få en djupare förståelse. Därför har jag jobbat med ”learning activities”, lärandeverksamhet på svenska, utifrån den ryska psykologen Vasily Davydovs tankar. Han var verksam i Moskva under andra halvan av 1900-talet. I en lärargrupp arbetade vi enligt modellen för learning studies, där studierna vävts in i varandra under en treårsperiod. Avhandlingen handlar om vad som hände i undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det svåraste inom matematikundervisningen är att få igång samtal om, och med matematiska begrepp. I klassrum där barnen inte pratar samma språk blir det ännu svårare. Davydov pratar om att man ska börja tidigt med algebra, men algebra är jättesvårt. I vanliga fall börjar vi med det innehållet i slutet på mellanstadiet. Så vi var skeptiska men provade med de yngre barnen, och blev helt fascinerade. Barnen gick igång och vi diskuterade till exempel tallinjen, större och mindre, de ritade och skrev symboler och alla hjälptes åt med språket. Det trodde vi inte skulle hända. Min analys visar att så unga elever som 6 till 8-åringar har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det är ett redskap för att förstå annan matematik.

Vad överraskade dig?

– Det var nog att det gav sådan respons i barngruppen. Barnen blev aktiva och ville vara med och formulera problemen. Hur tänker du, frågade de varandra. Om Mohammed tänker så här, och Sara så här… och så fortsatte de sina resonemang. De kallade våra fredagslektioner, då vi arbetade med projektet, för ”snällmatematik” för de fick hjälpas åt och de ville gärna använda samma sätt att tänka även på andra lektioner.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker alla förskollärare, lågstadielärare och specialpedagoger, ja egentligen lärare över huvud taget. Framför allt de som är intresserade av att utmana sig själva i undervisningen. Det finns stor potential i det här arbetssättet.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2021-09-02 16:18 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Stora skillnader mellan läromedel i matematik

Skillnaderna i matematikläromedlens innehåll bäddar inte för en likvärdig utbildning. Det menar Lars Madej som forskat om algebra.

Elever som invandrat i tidiga skolår behöver extra stöd direkt

Nyanlända elever i årskurs 9 gör färre fel i matematiken än elever som invandrat i tidiga skolår, visar Jöran Peterssons avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)