Både fakta och berättelser behövs i förskolans läsaktiviteter

Fakta

Anna Backman

Bor i Kungälv
Född 1974

Disputerade 2026-03-20
vid Göteborgs universitet

Avhandling

”Men drakar finns väl inte?”. Variationsteoretiska studier av barns föreställningsförmåga i läsaktiviteter med facklitterära och skönlitterära bilderböcker

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Mitt intresse för barns föreställningsförmåga i läsaktiviteter väcktes när jag jobbade som förskollärare. Vid en läsvila läste jag Nasses taxi av Sven Nordqvist för en grupp barn. I boken kör Nasse en skottkärra med resenärer i upp och ner i en backe. Nasse kan inte begripa varför skottkärran ibland känns tung och ibland lätt att köra. Det visade sig att inte heller barnen kunde förstå och föreställa sig det. Det väckte mitt intresse.

– När jag senare skrev min licentiatuppsats skulle jag använda mig av olika slags böcker med olika slags framställningar av skugga i läsaktiviteter med barn. Jag sökte både efter skönlitterära och facklitterära bilderböcker till läsaktiviteterna, men hittade nästan inga faktaböcker om ljus och skugga. Faktaboken jag till slut fann, En bok om solen av Pernilla Stalfelt, hade många fiktiva framställningar. När jag också tittade på faktaböcker om andra innehåll visade sig de flesta faktaböckerna för barn vara fiktionaliserade. Det gjorde mig nyfiken på hur barn föreställer sig faktaböcker med delvis eller helt fiktiva framställningar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om barns föreställningsförmåga i läsaktiviteter om facklitterära och skönlitterära bilderböcker. Om barns perspektiv på framställningar i bilderböcker, det vill säga vad barn i ord och handling urskiljer av böckers framställningar. Den handlar om att kunna förklara samband mellan vad barn urskiljer och deras förmåga att föreställa sig. 

När barn erbjuds faktaböcker jämsides och i jämförelse med skönlitteratur vidgas och fördjupas deras upplevelser av båda.

Anna Backman

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Enligt tidigare forskning tycker barn om faktaböcker, men brukar inte erbjudas lika många läsaktiviteter med faktaböcker som med berättelser i förskolan. När barn erbjuds faktaböcker jämsides och i jämförelse med skönlitteratur vidgas och fördjupas deras upplevelser av båda. Böcker blir för barnen böcker av två slag med olika avsikter som kan läsas på olika sätt. 

– I avhandlingen förekommer faktaböcker med delvis fiktiva framställningar, exempelvis Det var en gång… Massor av dinosaurier av Sarah Sheppard, och faktaböcker med helt fiktiva framställningar, exempelvis Våra Nordiska drakar och konsten att spåra dem av Karin Linderoth. När barnen först erfar att de har fiktiva framställningar ifrågasätter barnen dem; de säger att de är ”på låtsas”. Senare, med sina tidigare erfarenheter av att framställningarna är fiktiva, börjar barnen roas av dem. De skämtar lekfullt och fantiserar kring böckernas framställningar. Avhandlingen visar att barnens förmåga att ifrågasätta föregår förmågan att föreställa sig när de tar del av fiktionaliserade faktaböcker. 

– I relation till tidigare forskning visar resultaten nya nyanser av vad som gör, eller inte gör barns föreställningsförmåga möjlig.

Vad överraskade dig?

– En sak som överraskade mig var att det var svårt att hitta faktaböcker för barn under sex år som inte innehåller fiktion. 

– När barnen i läsaktiviteter skulle sortera böcker som facklitterära och skönlitterära sorterade de först faktaböcker med fiktion i, som skönlitteratur. Men efter en stunds resonemang kom de fram till att dessa var något mitt emellan och lade dem i en egen hög mellan de andra två högarna. Det överraskade mig att framställningen i boken, om den framställer något som är ”på riktigt” eller ”på låtsas”, är i förgrund för barnen när de avgör vilken slags bok det är, när det är så att faktaböcker för barn ofta innehåller fiktion.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att min forskning kan inspirera förskollärare till fler målinriktade läsaktiviteter i förskolan där facklitteratur kan presenteras jämsides med skönlitteratur. I sådana läsaktiviteter kan jämförelser göras om vilka särdrag facklitteratur har i relation till skönlitteratur. Barnens sätt att erfara böckerna kan vidgas och fördjupas av deras undervisande förskollärare. 

– Min önskan är att barn som i sin vardag inte brukar möta faktaböcker får fler möjligheter att bekanta sig med dem i sin förskola. Även de barn som redan har med sig ett intresse för faktaböcker till förskolan bör kunna få fördjupa det där. Utöver förskollärare skulle också bibliotekarier kunna ha nytta av avhandlingens resultat.