Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När film och skönlitteratur används i gymnasieskolans svenskämne kan det bidra till ökad mediereflexivitet. Det framkommer i Simon Wessbos avhandling.

Simon Wessbo
Simon Wessbo

Född år 1980
Bor i Brokind, Linköping

Disputerade 2021-03-12
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Fiktion genom två medier: En studie om gymnasieelevers meningsskapande utifrån Hjalmar Söderbergs novell ”Pälsen” och dess adaption till film

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har ett stort eget intresse för skönlitteratur och även film. Många kollegor går in i yrket utifrån sitt intresse för skönlitteratur men de flesta har ingen utbildning i film och det finns ingen given metodik, som för skönlitteratur. Sen handlar det om forskningsläget, det finns inte särskilt mycket gjort på det här fältet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om skönlitteratur och film i gymnasieskolans svenskämne. Fyra grupper av elever har fått en likartad uppgift: att skriva om novellen ”Pälsen” av Hjalmar Söderberg och dess adaption. En grupp har läst den tryckta novellen, en har sett filmen och den tredje och fjärde gruppen har tagit del av både filmen och novellen men i olika ordning. På det sättet har jag fått tillgång till ett material som jag kan undersöka systematiskt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag identifierade tre olika positioner eleverna intog i sina texter: Intrigpositionen där de skriver om innehållet, analogipositionen då de skriver om den överförda betydelsen av texten och objektpositionen där de skriver om verkets egenskaper. När jag undersökte mönstren märkte jag att elever som sett filmen oftare skrev utifrån intrigpositionen medan de som läst novellen skrev mer jämt utifrån alla tre positionerna. Vidare såg jag en avsevärd aktivitet i filmgruppens texter, de spekulerar, drar slutsatser och är ganska kreativa. Det här kan ha många förklaringar, varav en handlar om hur eleverna ser på film och novell som medier. Novellen kan uppfattas mer som ett skolobjekt som man förväntas använda på olika sätt i undervisningen, men den vanan finns inte med film. Det upplevs mer som underhållning och eleverna känner sig därför mer fria att skriva vad de vill. Ett ytterligare skäl kan vara att eleverna inte har några analytiska begrepp för att bearbeta filmen, medan de har det när det gäller novellen.

Vad överraskade dig?

– Två saker. Dels hur filmgruppen gör inferenser, det vill säga fyller i luckor, i väldigt hög grad. De pratar om vad som kan ha hänt innan, vilka motiven kan vara, vilka tankar och känslor karaktärerna kan ha och vad som kan tänkas hända efteråt. Film och populärkultur ses ofta som passivt relativt till läsning av skönlitteraturen, men mina resultat säger något annat.

– Det andra handlar om att de som tagit del av både filmen och novellen på flera ställen uppvisar mediereflexivitet, det vill säga att eleverna uttryckte sig om vad man kan uttrycka genom film respektive en novell.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag har främst skrivit för svensklärare i gymnasiet och högstadiet men egentligen kan resultaten vara intressanta för alla som håller på med litteratur- och filmundervisning.

Av Annika Larsson Sjöberg

Foto: Zandra Erikshed

Sidan publicerades 2021-05-20 11:56 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Mångfacetterad läsning hos blivande svensklärare

Marie Thavenius har undersökt hur blivande svensklärare läser skönlitteratur. Resultaten visar att det i studenternas läsning pågår ett samspel mellan analytiska kommentarer och mera personliga reaktioner.

Lite fokus på estetiska uttrycksformer i svenskämnet

Katarina Dahlbäck har undersökt vilka möjligheter och hinder det finns för att arbeta med estetiska uttrycksformer i svenska. Resultaten visar att ett färdighetsinriktat svenskämne dominerar starkt i både kursplaner och bland lärare.

Vuxenutbildning Webbkonferens

Konferensen riktar sig till dig som är lärare eller rektor inom vuxenutbildningen. Ta bl.a. del av föreläsningar om tydliggörande pedagogik, estetiska lärprocesser samt språkutvecklande arbetssätt - i mötet med vuxna elever.

Svenska som andraspråk Webbkonferens

Ta del av sju föreläsningar om bland annat lässtrategier, genrepedagogik och organisationen av sva-ämnet utifrån de nya kursplanerna. Välj om du vill delta i Göteborg eller på webbkonferensen med samma innehåll. Föreläsningarna riktar sig till lärare i grundskola och gymnasium.

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Engelska är språkidealet inom högre utbildning

Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning, i stället finns en idé om att det räcker med engelska. Susanne Strömberg Jämsvis forskning visar också att nationella minoritetsspråk och stora invandrarspråk inte finns med i någon språkpolicy för högre utbildning.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Undervisningsspråket starkast hos utlandssvenska gymnasieelever

Unga med svenskspråkig bakgrund som deltar i svenskundervisning utomlands är flexibla språkanvändare. Men det språk som dominerar är undervisningsspråket, oavsett om det är svenska eller något annat språk, visar Marie Rydenvalds avhandling.

Färre utmaningar i svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk betraktas fortfarande som ett stödämne jämfört med svenskämnet. Det innehåller färre kognitiva utmaningar och begränsat utrymme för läsning av skönlitteratur, konstaterar Catarina Economou i sin studie om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet.

Svenska som andraspråk motverkar inkludering

Lärarna i svenska som andraspråk har svårt att motivera sin undervisning med att denutvecklar språket. Istället hävdar de att undervisningen behövs bland annat för atteleverna behöver lugn och ro. - Det leder till att barnen betraktas som annorlunda av skolpersonal och klasskamrater,säger Lena Fridlund som skrivit avhandlingen "Interkulturell undervisning ett pedagogisktdilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser".

Höj statusen på svenska som andraspråk

Ann-Christin Torpsten undersöker i sin avhandling vad grundskolans kurs- och läroplaner uttrycker gällande ämnet svenska som andraspråk, och hur en grupp lärarstudenter med svenska som andraspråk upplevde den andraspråksundervisning de fick i grundskolan.

Att lära sig svenska – på bekostnad av persiska?

Den generaliserande bilden av att barn med annat modersmål än svenska har dåliga kunskaper i svenska får sig en rejäl törn i min avhandling, säger Barbro Hagberg-Persson: de förskolebarn jag har studerat, varav de flesta förvisso var födda här men som hade föräldrar med ett annat modersmål, hade en mycket hög svensk språknivå. Förklaringen är att de stötte på det svenska språket både tidigt och påtagligt genom förskolans verksamhet. Tyvärr finns risken att barnen lär sig svenska på bekostnad av sitt modersmål om de inte stöttas med modersmålsundervisning, säger Barbro Hagberg-Persson.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Bokrecension: Förändring i praktiken

Att skapa en skolkultur med elevcentrerat professionellt lärande är bland det viktigaste en skolledare kan göra – men också bland det svåraste. Boken tydliggör både komplexiteten och hur den kan hanteras, skriver Peter Fowelin i en recension av boken Leda professionellt lärande – utifrån adaptiv kompetens av Deidre Le Fevre, m.fl.

”Spaningar” – den perfekta utomhusverksamheten

Under pandemin har många förskolor flyttat alltmer av verksamheten utomhus. På Skorstenen i Råcksta har det påverkat pedagogiken i grunden.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.