Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När film och skönlitteratur används i gymnasieskolans svenskämne kan det bidra till ökad mediereflexivitet. Det framkommer i Simon Wessbos avhandling.

Simon Wessbo
Simon Wessbo

Född år 1980
Bor i Brokind, Linköping

Disputerade 2021-03-12
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Fiktion genom två medier: En studie om gymnasieelevers meningsskapande utifrån Hjalmar Söderbergs novell ”Pälsen” och dess adaption till film

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har ett stort eget intresse för skönlitteratur och även film. Många kollegor går in i yrket utifrån sitt intresse för skönlitteratur men de flesta har ingen utbildning i film och det finns ingen given metodik, som för skönlitteratur. Sen handlar det om forskningsläget, det finns inte särskilt mycket gjort på det här fältet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om skönlitteratur och film i gymnasieskolans svenskämne. Fyra grupper av elever har fått en likartad uppgift: att skriva om novellen ”Pälsen” av Hjalmar Söderberg och dess adaption. En grupp har läst den tryckta novellen, en har sett filmen och den tredje och fjärde gruppen har tagit del av både filmen och novellen men i olika ordning. På det sättet har jag fått tillgång till ett material som jag kan undersöka systematiskt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag identifierade tre olika positioner eleverna intog i sina texter: Intrigpositionen där de skriver om innehållet, analogipositionen då de skriver om den överförda betydelsen av texten och objektpositionen där de skriver om verkets egenskaper. När jag undersökte mönstren märkte jag att elever som sett filmen oftare skrev utifrån intrigpositionen medan de som läst novellen skrev mer jämt utifrån alla tre positionerna. Vidare såg jag en avsevärd aktivitet i filmgruppens texter, de spekulerar, drar slutsatser och är ganska kreativa. Det här kan ha många förklaringar, varav en handlar om hur eleverna ser på film och novell som medier. Novellen kan uppfattas mer som ett skolobjekt som man förväntas använda på olika sätt i undervisningen, men den vanan finns inte med film. Det upplevs mer som underhållning och eleverna känner sig därför mer fria att skriva vad de vill. Ett ytterligare skäl kan vara att eleverna inte har några analytiska begrepp för att bearbeta filmen, medan de har det när det gäller novellen.

Vad överraskade dig?

– Två saker. Dels hur filmgruppen gör inferenser, det vill säga fyller i luckor, i väldigt hög grad. De pratar om vad som kan ha hänt innan, vilka motiven kan vara, vilka tankar och känslor karaktärerna kan ha och vad som kan tänkas hända efteråt. Film och populärkultur ses ofta som passivt relativt till läsning av skönlitteraturen, men mina resultat säger något annat.

– Det andra handlar om att de som tagit del av både filmen och novellen på flera ställen uppvisar mediereflexivitet, det vill säga att eleverna uttryckte sig om vad man kan uttrycka genom film respektive en novell.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag har främst skrivit för svensklärare i gymnasiet och högstadiet men egentligen kan resultaten vara intressanta för alla som håller på med litteratur- och filmundervisning.

Av Annika Larsson Sjöberg

Foto: Zandra Erikshed

Sidan publicerades 2021-05-20 11:56 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Mångfacetterad läsning hos blivande svensklärare

Marie Thavenius har undersökt hur blivande svensklärare läser skönlitteratur. Resultaten visar att det i studenternas läsning pågår ett samspel mellan analytiska kommentarer och mera personliga reaktioner.

Lite fokus på estetiska uttrycksformer i svenskämnet

Katarina Dahlbäck har undersökt vilka möjligheter och hinder det finns för att arbeta med estetiska uttrycksformer i svenska. Resultaten visar att ett färdighetsinriktat svenskämne dominerar starkt i både kursplaner och bland lärare.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Here are principals’ 9 most effective strategies for boosting teacher morale

Reducing administrative tasks from teachers’ workloads, offering praise privately and publicly, bringing in lunches or treats and implementing teachers’ suggestions for improvements are the top four tactics school administrators say they are using to help weary teachers, a survey by Unruly Studios shows. Administrators say their top worries are shortages, morale, learning loss and test scores, the survey finds.