Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Melléns forskning visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.  

Johanna Mellén
Johanna Mellén

Född 1983
Bor i Göteborg

Disputerade 2021-03-31
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Stability and Change Policy, options, and choice in Swedish upper secondary education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och hade siktet inställt på gymnasiet men arbetade mestadels på mellanstadiet och högstadiet. En fråga jag funderade mycket på var vad elever påverkades av när de i högstadiet valde spår och ämnen till gymnasiet. Jag har alltid velat forska och blev senare antagen till ett forskningsprojekt kring ungdomars gymnasieval.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den övergripande frågan är hur reformer av gymnasieskolans program har påverkat ungdomars val av gymnasieprogram och inriktningar i ett alltmer marknadsanpassat skolsystem. Avhandlingen bygger på registerdata med information om gymnasieval för ungdomar födda från 1975 till 1995. Materialet omfattar därmed tre olika läroplaner, Lgy70, Lpf94 samt Gy11. Statistiken över gymnasieval har jag sedan jämfört med elevernas kön och föräldrars utbildningsnivå. De gymnasieprogram som jag har valt att fokusera på är motsvarande naturvetenskapliga/teknikprogrammet, samhällsvetenskapliga programmet samt i viss utsträckning även yrkesprogram.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Med Lpf94 gjordes yrkesprogrammen om till att ge högskolebehörighet. Ett bakomliggande skäl var att ge alla samma grund. Den här reformen gav utslag först runt år 2000, då allt fler elever från studievana hem sökte yrkesprogrammen. Det gällde inte minst byggprogrammet som hade relativt höga antagningspoäng i mitten av 2000-talet. Även om det i princip bara var de mer priviligierade eleverna som drog nytta av systemet och rörde sig över programgränserna, så skedde en viss utjämning i relation till elevernas bakgrund.  Med Gy11 togs högskolebehörigheten på yrkesprogrammen bort och därmed verkar yrkesutbildningarnas status sjunka, med lägre antagningspoäng och färre ungdomar med högre utbildade föräldrar. Under 00-talet kom skoldebatt och -politik att fokusera alltmer på utbildningars användbarhet på arbetsmarknaden. Under 90-talet släpptes också skolmarknaden fri och enskilda gymnasieskolor kom att samspela med den här politiken.

– Runt millennieskiftet blev gymnasieprogrammen alltmer specialiserade och eleverna fick möjlighet att välja mellan  olika kurser och inriktningar. På ytan är könsfördelningen på de naturvetenskapliga programmen i stort sett jämn. Men inom programmen syns stora skillnader. I den mån flickorna väljer en specialinriktning så väljer de biologi. Betydligt större andel av pojkarna utnyttjar möjligheten att specialisera sig och då främst mot matematik och fysik. Den jämna könsfördelningen på naturprogrammen är därmed bara chimär eftersom specialiseringen fortsätter att skapa skillnader. Att notera är att biologi har sämst löneutveckling inom de naturvetenskapliga områdena. Det här är intressant då flickor anses dra fördel av skolsystemet. Men min forskning belyser att under en till synes jämställd yta finns stora könsskillnader. En fråga att ställa är också vad som händer med de områden som tjejer tar sig in i. Sett över tid har gymnasieskolan kommit att sortera alltmer mot arbetsmarknaden. I förarbetet till Gy11 står bokstavligen att vad gäller anpassningar av skolan så ska ”arbetsmarknadens parter gå före”. Avhandlingens resultat visar på vikten av en fördjupad samhällsdiskussion om vilka program som erbjuds i gymnasieskolan, på vilket sätt ämnen ska avgränsas från varandra och hur valet till dem går till.

Vad överraskade dig?

– Med lite distans till materialet så överraskades jag över hur otroligt stabila mönstren är. Ungas gymnasieval har i stort sett varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag menar att vi på alla nivåer, från skolpolitiker till lärare, behöver diskutera vilken slags gymnasieskola vi vill ha. Vill vi ha en gymnasieskola som både kan skapa en gemensam grund för alla medborgare och sortera mot arbetsmarknaden? Eller vill vi ha en skola som enbart sorterar mot arbetsmarknaden?

 Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-05-20 13:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Religionskunskap Webbkonferens

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i religionskunskap på högstadiet och gymnasiet! Ta del av forskning kring hur vi kan undervisa om tro och vetande, etisk kompetens, kontroversiella frågor och världsreligionernas respons på globaliseringen.

Historia Webbkonferens

Konferensen riktar sig till dig som är historielärare på högstadiet och gymnasiet. Ta del av föreläsningar om bland annat historiebruk, att arbeta med historiska källor i undervisningen samt hur man kan bemöta extrema åsikter i klassrummet!

Läromedel under lupp

Att svenska läromedel granskades under drygt 50 år är okänt för många. Anna Johansson Harrie har studerat den politiska debatten kring frågan och sett att granskningen delvis var ett sätt för politikerna att styra skolans innehåll. Men hon visar också att granskningen inte alltid hade det fokus som politikerna avsåg.

Den ocensurerade historien om folkskollärarna

När folkskollärarförbunden skriver sin egen historia är alla väldigt sams, säger forskaren Göran Sparrlöf, men 1998 dök det upp en bok som antydde att så inte alltid har varit fallet. Det ledde till att Göran Sparrlöf skrev en avhandling som visar att det pågick ett ganska kallt könskrig mellan det manliga och kvinnliga folkskollärarförbundet.

Eleverna lämnas ensamma med de sanna historierna

Det finns ett ökat intresse för och spridning av bokmarknadens ”sanna historier”, något som forskaren Annette Årheim kopplar till reality-trenden i medier i stort. Hon menar att läsning av de här böckerna i skolan måste följas av diskussion: - Ungdomarna måste få möjlighet att nöta sanningarna mot varandra och inte lämnas ensamma att dra sina egna slutsatser.

Mångkulturen har ingen plats i skolans historia

Genom att läsa historia får man ingen förståelse för dagens mångkulturella samhälle, säger forskaren Kenneth Nordgren. I sin avhandling har han bland annat studerat vems historia det egentligen är som lärs ut i skolan, med tanke på att eleverna i dagens klassrum har mångkulturell bakgrund. Resultaten visar att historieämnet är monokulturellt, när det borde vara allt annat.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Bokrecension: Förändring i praktiken

Att skapa en skolkultur med elevcentrerat professionellt lärande är bland det viktigaste en skolledare kan göra – men också bland det svåraste. Boken tydliggör både komplexiteten och hur den kan hanteras, skriver Peter Fowelin i en recension av boken Leda professionellt lärande – utifrån adaptiv kompetens av Deidre Le Fevre, m.fl.

”Spaningar” – den perfekta utomhusverksamheten

Under pandemin har många förskolor flyttat alltmer av verksamheten utomhus. På Skorstenen i Råcksta har det påverkat pedagogiken i grunden.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.