Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Melléns forskning visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.  

Johanna Mellén
Johanna Mellén

Född 1983
Bor i Göteborg

Disputerade 2021-03-31
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Stability and Change Policy, options, and choice in Swedish upper secondary education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och hade siktet inställt på gymnasiet men arbetade mestadels på mellanstadiet och högstadiet. En fråga jag funderade mycket på var vad elever påverkades av när de i högstadiet valde spår och ämnen till gymnasiet. Jag har alltid velat forska och blev senare antagen till ett forskningsprojekt kring ungdomars gymnasieval.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den övergripande frågan är hur reformer av gymnasieskolans program har påverkat ungdomars val av gymnasieprogram och inriktningar i ett alltmer marknadsanpassat skolsystem. Avhandlingen bygger på registerdata med information om gymnasieval för ungdomar födda från 1975 till 1995. Materialet omfattar därmed tre olika läroplaner, Lgy70, Lpf94 samt Gy11. Statistiken över gymnasieval har jag sedan jämfört med elevernas kön och föräldrars utbildningsnivå. De gymnasieprogram som jag har valt att fokusera på är motsvarande naturvetenskapliga/teknikprogrammet, samhällsvetenskapliga programmet samt i viss utsträckning även yrkesprogram.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Med Lpf94 gjordes yrkesprogrammen om till att ge högskolebehörighet. Ett bakomliggande skäl var att ge alla samma grund. Den här reformen gav utslag först runt år 2000, då allt fler elever från studievana hem sökte yrkesprogrammen. Det gällde inte minst byggprogrammet som hade relativt höga antagningspoäng i mitten av 2000-talet. Även om det i princip bara var de mer priviligierade eleverna som drog nytta av systemet och rörde sig över programgränserna, så skedde en viss utjämning i relation till elevernas bakgrund.  Med Gy11 togs högskolebehörigheten på yrkesprogrammen bort och därmed verkar yrkesutbildningarnas status sjunka, med lägre antagningspoäng och färre ungdomar med högre utbildade föräldrar. Under 00-talet kom skoldebatt och -politik att fokusera alltmer på utbildningars användbarhet på arbetsmarknaden. Under 90-talet släpptes också skolmarknaden fri och enskilda gymnasieskolor kom att samspela med den här politiken.

– Runt millennieskiftet blev gymnasieprogrammen alltmer specialiserade och eleverna fick möjlighet att välja mellan  olika kurser och inriktningar. På ytan är könsfördelningen på de naturvetenskapliga programmen i stort sett jämn. Men inom programmen syns stora skillnader. I den mån flickorna väljer en specialinriktning så väljer de biologi. Betydligt större andel av pojkarna utnyttjar möjligheten att specialisera sig och då främst mot matematik och fysik. Den jämna könsfördelningen på naturprogrammen är därmed bara chimär eftersom specialiseringen fortsätter att skapa skillnader. Att notera är att biologi har sämst löneutveckling inom de naturvetenskapliga områdena. Det här är intressant då flickor anses dra fördel av skolsystemet. Men min forskning belyser att under en till synes jämställd yta finns stora könsskillnader. En fråga att ställa är också vad som händer med de områden som tjejer tar sig in i. Sett över tid har gymnasieskolan kommit att sortera alltmer mot arbetsmarknaden. I förarbetet till Gy11 står bokstavligen att vad gäller anpassningar av skolan så ska ”arbetsmarknadens parter gå före”. Avhandlingens resultat visar på vikten av en fördjupad samhällsdiskussion om vilka program som erbjuds i gymnasieskolan, på vilket sätt ämnen ska avgränsas från varandra och hur valet till dem går till.

Vad överraskade dig?

– Med lite distans till materialet så överraskades jag över hur otroligt stabila mönstren är. Ungas gymnasieval har i stort sett varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag menar att vi på alla nivåer, från skolpolitiker till lärare, behöver diskutera vilken slags gymnasieskola vi vill ha. Vill vi ha en gymnasieskola som både kan skapa en gemensam grund för alla medborgare och sortera mot arbetsmarknaden? Eller vill vi ha en skola som enbart sorterar mot arbetsmarknaden?

 Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-05-20 13:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Undervisningen på folkhögskolan utgår från mötet

Möten är en viktig utgångspunkt för undervisning och lärande på folkhögskolan, och utgör ett pedagogiskt verktyg för lärarna. Det menar Filippa Millenberg som forskat om folkhögskollärares pedagogiska hållning.

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Utforskande frågor gynnar sexualundervisningen

Eleverna blev engagerade när de fick fördjupa sig i sexualundervisningen. Men lärarna måste få tid att konstruera en mer utforskande undervisning, menar Sara Planting-Bergloo som forskat i ämnet.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser