Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Melléns forskning visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.  

Johanna Mellén
Johanna Mellén

Född 1983
Bor i Göteborg

Disputerade 2021-03-31
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Stability and Change Policy, options, and choice in Swedish upper secondary education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och hade siktet inställt på gymnasiet men arbetade mestadels på mellanstadiet och högstadiet. En fråga jag funderade mycket på var vad elever påverkades av när de i högstadiet valde spår och ämnen till gymnasiet. Jag har alltid velat forska och blev senare antagen till ett forskningsprojekt kring ungdomars gymnasieval.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den övergripande frågan är hur reformer av gymnasieskolans program har påverkat ungdomars val av gymnasieprogram och inriktningar i ett alltmer marknadsanpassat skolsystem. Avhandlingen bygger på registerdata med information om gymnasieval för ungdomar födda från 1975 till 1995. Materialet omfattar därmed tre olika läroplaner, Lgy70, Lpf94 samt Gy11. Statistiken över gymnasieval har jag sedan jämfört med elevernas kön och föräldrars utbildningsnivå. De gymnasieprogram som jag har valt att fokusera på är motsvarande naturvetenskapliga/teknikprogrammet, samhällsvetenskapliga programmet samt i viss utsträckning även yrkesprogram.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Med Lpf94 gjordes yrkesprogrammen om till att ge högskolebehörighet. Ett bakomliggande skäl var att ge alla samma grund. Den här reformen gav utslag först runt år 2000, då allt fler elever från studievana hem sökte yrkesprogrammen. Det gällde inte minst byggprogrammet som hade relativt höga antagningspoäng i mitten av 2000-talet. Även om det i princip bara var de mer priviligierade eleverna som drog nytta av systemet och rörde sig över programgränserna, så skedde en viss utjämning i relation till elevernas bakgrund.  Med Gy11 togs högskolebehörigheten på yrkesprogrammen bort och därmed verkar yrkesutbildningarnas status sjunka, med lägre antagningspoäng och färre ungdomar med högre utbildade föräldrar. Under 00-talet kom skoldebatt och -politik att fokusera alltmer på utbildningars användbarhet på arbetsmarknaden. Under 90-talet släpptes också skolmarknaden fri och enskilda gymnasieskolor kom att samspela med den här politiken.

– Runt millennieskiftet blev gymnasieprogrammen alltmer specialiserade och eleverna fick möjlighet att välja mellan  olika kurser och inriktningar. På ytan är könsfördelningen på de naturvetenskapliga programmen i stort sett jämn. Men inom programmen syns stora skillnader. I den mån flickorna väljer en specialinriktning så väljer de biologi. Betydligt större andel av pojkarna utnyttjar möjligheten att specialisera sig och då främst mot matematik och fysik. Den jämna könsfördelningen på naturprogrammen är därmed bara chimär eftersom specialiseringen fortsätter att skapa skillnader. Att notera är att biologi har sämst löneutveckling inom de naturvetenskapliga områdena. Det här är intressant då flickor anses dra fördel av skolsystemet. Men min forskning belyser att under en till synes jämställd yta finns stora könsskillnader. En fråga att ställa är också vad som händer med de områden som tjejer tar sig in i. Sett över tid har gymnasieskolan kommit att sortera alltmer mot arbetsmarknaden. I förarbetet till Gy11 står bokstavligen att vad gäller anpassningar av skolan så ska ”arbetsmarknadens parter gå före”. Avhandlingens resultat visar på vikten av en fördjupad samhällsdiskussion om vilka program som erbjuds i gymnasieskolan, på vilket sätt ämnen ska avgränsas från varandra och hur valet till dem går till.

Vad överraskade dig?

– Med lite distans till materialet så överraskades jag över hur otroligt stabila mönstren är. Ungas gymnasieval har i stort sett varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag menar att vi på alla nivåer, från skolpolitiker till lärare, behöver diskutera vilken slags gymnasieskola vi vill ha. Vill vi ha en gymnasieskola som både kan skapa en gemensam grund för alla medborgare och sortera mot arbetsmarknaden? Eller vill vi ha en skola som enbart sorterar mot arbetsmarknaden?

 Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-05-20 13:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Religionskunskap Webbkonferens

Fyra kunniga föreläsare presenterar de senaste forskningsrönen om bland annat etikundervisning, kontroversiella frågor och globaliseringens effekter på religionen. Delta i Stockholm den 10 november eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 15–29 november. Tips! 15% rabatt om du även vill gå på konferensen i Historia, 9 november.

Historia Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bland annat historiebruk, att arbeta med historiska källor i undervisningen samt hur man kan bemöta extrema åsikter i klassrummet! Välkommen!

Sveriges historia genom läroböckerna

Mycket är sig likt i läroböckerna i historia mellan år 1870 och år 2000. "Det överraskade mig att det är en så trög genre", säger Jörgen Gustafsson som forskat i ämnet.

Glapp mellan undervisning och inlärning i historia

Elevers brist på begreppsförståelse gör det svårt för dem att förstå och sätta in historia i ett vidare sammanhang, visar Anna-Carin Stymnes avhandling. "Läs- och skrivkunskaper är avgörande för att förstå historia", säger hon.

Skillnader i pojkars och flickors sätt att uttrycka historia

Närmare tusen gymnasieelever ingår i Lars Andersson Hults avhandling om historiemedvetande. Resultatet visar att föräldrars utbildning är en viktig bakgrundsfaktor i elevers syn på historia.

Elever lär sig bättre med kreativa matematikuppgifter

Elever lär sig mer med kreativt utformade matteuppgifter. "Överraskande är att även svaga elever presterar mycket bättre när de inte får formler och exempel i förväg", säger Mathias Norqvist som har forskat om matematiska resonemang.

Digital teknik peppar till träning

Ett uppmuntrande SMS kan räcka för att ett barn ska komma iväg till ett träningspass. Det visar Anna-Karin Lindqvist i sin studie, där hon frågat ungdomar om vad som inspirerar dem att röra mer på sig.

Historielektionernas berättelser formar elevernas identitet

Ingmarie Danielsson-Malmros har studerat vilka berättelser om Sverige som fanns i skolans historieböcker mellan åren 1931- 2009 och hur de förändrades under denna period, och varför. ”Min poäng är att samtliga berättelser har stor betydelse för hur vi har konstruerat svenska identiteter”, säger hon.

Ensidig bild av historien i museerna

Museerna missar sitt demokratiska mål när det gäller historieförmedling. Det visar Cecilia Axelssons avhandling i ämnet. - Museerna väljer bort att problematisera frågor kring genus, klass och etnicitet och det skapar en ensidig bild av historien.

En förskola med anor och ideal

Förskollärarutbildningen har genomgått omvälvande förändringar från början av förra seklet fram till idag. Men mycket av det som sker på dagens förskolor har traditioner långt bak i tiden. Som att arbeta med teman eller idealet om den allomfattande förskolläraren

Läraryrket som ett nyckelhål till historien

Sofia Persson har studerat hur läraryrket har utvecklats de senaste 200 åren genom att titta på tre större omstruktureringar inom utbildningsväsendet. Hon säger att läraryrkets utveckling har varit oerhört tids- och samhällsbundet: läraryrket är som ett nyckelhål genom vilket du kan se samhällsutvecklingen mycket tydligt.

Hur stoppar vi flykten från ledarskapet i skolorna?

Idag ser vi en flykt från ledarskapet i både svenska och finska skolor, och det har blivit allt svårare att rekrytera rektorer. Torbjörn Sandén har undersökt vad som är källan till lust och leda i rektorers ledarskap, och konstaterar att den finska skolan härbärgerar många ofrivilliga rektorer.

Utbildningsreformer har präglat svenskämnet

Henrik Román har studerat hur diskussionen kring svenskämnet och litteraturundervisningen har förändrats i samband med att gymnasieskolan har reformerats. Han säger att trots att den del reformer orsakade debatt och kritik från lärarföreträdarna, så har man faktiskt tagit till sig av och gett utrymme för de förändringar som infördes. Han menar därför att bilden av staten som ensam genomdrivare av skolreformer är missvisande.

Mångkulturen har ingen plats i skolans historia

Genom att läsa historia får man ingen förståelse för dagens mångkulturella samhälle, säger forskaren Kenneth Nordgren. I sin avhandling har han bland annat studerat vems historia det egentligen är som lärs ut i skolan, med tanke på att eleverna i dagens klassrum har mångkulturell bakgrund. Resultaten visar att historieämnet är monokulturellt, när det borde vara allt annat.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.