Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Melléns forskning visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.  

Johanna Mellén
Johanna Mellén

Född 1983
Bor i Göteborg

Disputerade 2021-03-31
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Stability and Change Policy, options, and choice in Swedish upper secondary education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och hade siktet inställt på gymnasiet men arbetade mestadels på mellanstadiet och högstadiet. En fråga jag funderade mycket på var vad elever påverkades av när de i högstadiet valde spår och ämnen till gymnasiet. Jag har alltid velat forska och blev senare antagen till ett forskningsprojekt kring ungdomars gymnasieval.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den övergripande frågan är hur reformer av gymnasieskolans program har påverkat ungdomars val av gymnasieprogram och inriktningar i ett alltmer marknadsanpassat skolsystem. Avhandlingen bygger på registerdata med information om gymnasieval för ungdomar födda från 1975 till 1995. Materialet omfattar därmed tre olika läroplaner, Lgy70, Lpf94 samt Gy11. Statistiken över gymnasieval har jag sedan jämfört med elevernas kön och föräldrars utbildningsnivå. De gymnasieprogram som jag har valt att fokusera på är motsvarande naturvetenskapliga/teknikprogrammet, samhällsvetenskapliga programmet samt i viss utsträckning även yrkesprogram.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Med Lpf94 gjordes yrkesprogrammen om till att ge högskolebehörighet. Ett bakomliggande skäl var att ge alla samma grund. Den här reformen gav utslag först runt år 2000, då allt fler elever från studievana hem sökte yrkesprogrammen. Det gällde inte minst byggprogrammet som hade relativt höga antagningspoäng i mitten av 2000-talet. Även om det i princip bara var de mer priviligierade eleverna som drog nytta av systemet och rörde sig över programgränserna, så skedde en viss utjämning i relation till elevernas bakgrund.  Med Gy11 togs högskolebehörigheten på yrkesprogrammen bort och därmed verkar yrkesutbildningarnas status sjunka, med lägre antagningspoäng och färre ungdomar med högre utbildade föräldrar. Under 00-talet kom skoldebatt och -politik att fokusera alltmer på utbildningars användbarhet på arbetsmarknaden. Under 90-talet släpptes också skolmarknaden fri och enskilda gymnasieskolor kom att samspela med den här politiken.

– Runt millennieskiftet blev gymnasieprogrammen alltmer specialiserade och eleverna fick möjlighet att välja mellan  olika kurser och inriktningar. På ytan är könsfördelningen på de naturvetenskapliga programmen i stort sett jämn. Men inom programmen syns stora skillnader. I den mån flickorna väljer en specialinriktning så väljer de biologi. Betydligt större andel av pojkarna utnyttjar möjligheten att specialisera sig och då främst mot matematik och fysik. Den jämna könsfördelningen på naturprogrammen är därmed bara chimär eftersom specialiseringen fortsätter att skapa skillnader. Att notera är att biologi har sämst löneutveckling inom de naturvetenskapliga områdena. Det här är intressant då flickor anses dra fördel av skolsystemet. Men min forskning belyser att under en till synes jämställd yta finns stora könsskillnader. En fråga att ställa är också vad som händer med de områden som tjejer tar sig in i. Sett över tid har gymnasieskolan kommit att sortera alltmer mot arbetsmarknaden. I förarbetet till Gy11 står bokstavligen att vad gäller anpassningar av skolan så ska ”arbetsmarknadens parter gå före”. Avhandlingens resultat visar på vikten av en fördjupad samhällsdiskussion om vilka program som erbjuds i gymnasieskolan, på vilket sätt ämnen ska avgränsas från varandra och hur valet till dem går till.

Vad överraskade dig?

– Med lite distans till materialet så överraskades jag över hur otroligt stabila mönstren är. Ungas gymnasieval har i stort sett varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag menar att vi på alla nivåer, från skolpolitiker till lärare, behöver diskutera vilken slags gymnasieskola vi vill ha. Vill vi ha en gymnasieskola som både kan skapa en gemensam grund för alla medborgare och sortera mot arbetsmarknaden? Eller vill vi ha en skola som enbart sorterar mot arbetsmarknaden?

 Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-05-20 13:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Religionskunskap Webbkonferens

Fyra kunniga föreläsare presenterar de senaste forskningsrönen om bland annat etikundervisning, kontroversiella frågor och globaliseringens effekter på religionen. Delta i Stockholm den 10 november eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 15–29 november. Tips! 15% rabatt om du även vill gå på konferensen i Historia, 9 november.

Historia Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bland annat historiebruk, att arbeta med historiska källor i undervisningen samt hur man kan bemöta extrema åsikter i klassrummet! Välkommen!

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

”Tänk-om”-frågor viktigt för elever i historia

Gymnasieelever använder gärna "tänk-om"-frågor när de förklarar historiska skeenden. Det konstaterar Joakim Wendell som forskat om hur lärare och elever hanterar historiska förklaringar.

Skriftspråket viktigt i historieämnet

De elever som lyckas bäst på prov i ämnet historia är de som utan skrivinstruktioner förmår skriva längre sammanhängande texter i genrer som sällan syns i läroböckerna. Det visar Susanne Staf i sin avhandling.

Förskolan närmar sig den obligatoriska skolan

Förskolan har de senaste decennierna knutits allt närmare den obligatoriska skolan och därmed blivit en del av den så kallade kunskapsekonomin. Det framgår i Magdalena Sjöstrand Öhrfelts forskning.

Historisk källtolkning kraftfullt sätt att skapa kunskap

Historiskt källarbete är en viktig ingång till att förstå historia som ett tolkande och undersökande ämne. Patrik Johansson har forskat om vad det innebär för elever att lära sig historisk källtolkning och hur undervisningen kan organiseras för att stötta lärandet.  

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Filmupplevelser viktiga för meningsskapande

Historisk spelfilm som pedagogiskt verktyg kan väcka djupt känslomässiga reaktioner hos eleverna. Detta behöver både medvetandegöras och synliggöras, menar Maria Deldén.

Glapp mellan undervisning och inlärning i historia

Elevers brist på begreppsförståelse gör det svårt för dem att förstå och sätta in historia i ett vidare sammanhang, visar Anna-Carin Stymnes avhandling. "Läs- och skrivkunskaper är avgörande för att förstå historia", säger hon.

Vittnesmål i undervisningen kräver eftertanke

Marie Hållander har forskat om vilka pedagogiska möjligheter det finns av att använda historiska vittnesmål i undervisningen. Hon konstaterar att lärarens syn på världen påverkar vilka vittnesmål som lyfts fram.

Haltande historieundervisning på gymnasiet

Det är en stor skillnad mellan hur historieämnet hanteras i klassrummet och det historieämne som skrivs fram i kursplanerna, säger forskaren David Rosenlund. Lärarna fokuserar i princip endast på det historiska innehållet och nästan inget på de andra delarna, som den historiska metoden och historisk orientering.

Ensidig bild av historien i svenska läroböcker

Svenska läroböcker i historia har ett tydligt väst-perspektiv. "Jag trodde inte att bilden skulle vara så ensidig", säger Robert Thorp som forskat om hur historia presenteras i läroböcker och populärvetenskapliga tidskrifter.

Språkliga utmaningar i historia för andraspråkselever

Lotta Olvegård har i sin avhandling undersökt flerspråkiga elevers möten med lärobokstexter i historia för gymnasieskolan. ”Lärarens roll och det stöttande samtalet om vad som faktiskt står i lärotexterna är väldigt viktigt för de här eleverna”, säger hon.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Språkutvecklande förskola kräver kunskap och kompetens!

I dag presenterar Ifous Språkutvecklande förskola – en kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Den är framtagen för att bidra med kunskaper som kan underlätta förskolans språkutvecklande arbete, så att alla barn, utifrån sina individuella förutsättningar, får möjlighet att utvecklas optimalt.