Barn använder material som kommunikativa verktyg

Elever kan ledas in på olika resonemang beroende på vilket material läraren erbjuder. Det konstaterar Johanna Frejd som studerat hur barn skapar mening inom naturvetenskap.

Johanna Frejd
Johanna Frejd

Född 1986
Bor i Norrköping

Disputerade 2019-10-04
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Encountering Evolution: Children's Meaning-Making Processes in Collaborative Interactions

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Hur barn skapar mening, särskilt inom naturvetenskap, har intresserat mig sedan jag gick lärarutbildningen. Jag ville titta på barns meningsskapande processer innan dessa processer börjat påverkas av barnens skolgång. Vad gör att vissa barn ställer vissa frågor och vad påverkar hur de resonerar?

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur interaktion, tillgång till olika lärmaterial och ett kommunicerat naturvetenskapligt innehåll påverkar barns meningsskapande processer när de är engagerade i aktiviteter med naturvetenskapligt fokus. Barn i förskoleklass har fått lyssna på en barnbok som handlar om evolutionen och sedan fått göra en modelleringsaktivitet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Material kan ha olika funktioner. De kan fungera som kommunikativa verktyg, att barnen använder material för att uttrycka vad de vill säga, till exempel genom att peka, vilket gör att man får en gemensam förståelse. Men barnen tolkar också materialet och använder det som en meningsgivande resurs. Beroende på vad läraren erbjuder för material kan de leda in på, och möjliggöra, olika resonemang. Sen kan den vuxne också påverka barnens agerande genom att antingen kliva tillbaka eller kliva in och ställa fler frågor.

– Ett annat resultat är att barnens egna jag och erfarenhet av livet påverkade aktiviteterna. Under högläsningen ur boken om evolutionen uppmärksammar barnen mycket i bilderna som inte nämns i texten.

Vad överraskade dig?

– Att barnen agerade på så olika sätt i relation till naturvetenskap, och att deras handlande var så pass beroende på hur jag som vuxen agerade. Det hade jag inte tänkt på i förväg men det blev väldigt tydligt när jag analyserade mitt filmmaterial.

Vem har nytta av dina resultat?

– Pedagoger i förskola, förskoleklass och grundskola. Avhandlingen kan ge en bättre förståelse för vad som händer när man ger barn ett visst material och fungera som ett stöd för den som vill fundera på hur man förhåller sig till barngruppen.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2019-12-05 11:32 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-12-12 09:26 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Fossiler hjälper elever förstå långa tidsperspektiv

Elisabeth Einarsson har utöver sin forskning om Kritaperioden för 80 miljoner år sedan, tagit fram ett skolmaterial för hjälpa elever att förstå långa tidsperspektiv  

Legitimationskrav på fritids kräver lösningsinriktade rektorer

För att uppfylla det utökade legitimationskravet inom fritidshemmet tvingas många rektorer att uppfinna pragmatiska rutinlösningar. Det visar Richard Andersson i sin avhandling.

Lärare har svårt att sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal

Lärare har svårt att sätta ord på vad de faktiskt gör som skapar mening under utvecklingssamtalet. Det visar Britt-Marie Bader i sin forskning om lärares ledarskap.

Undervisningen på folkhögskolan utgår från mötet

Möten är en viktig utgångspunkt för undervisning och lärande på folkhögskolan, och utgör ett pedagogiskt verktyg för lärarna. Det menar Filippa Millenberg som forskat om folkhögskollärares pedagogiska hållning.

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Nationell enhet prioriterades över lokala anpassningar

Matts Dahlkwist har forskat om enhetsskolereformen, och i hans historiska fallstudie är frågeställningarna om likvärdighet och kommunikation lika aktuella idag.

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Utforskande frågor gynnar sexualundervisningen

Eleverna blev engagerade när de fick fördjupa sig i sexualundervisningen. Men lärarna måste få tid att konstruera en mer utforskande undervisning, menar Sara Planting-Bergloo som forskat i ämnet.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser