Hoppa till sidinnehåll
Förskola

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Publicerad:2023-02-09
Uppdaterad:2023-09-29
Åsa Lasson
Skribent:Åsa Lasson
Agneta Pihl
Agneta Pihl
Agneta Pihl

Bor i Rönnäng på Tjörn
Född år 1967

Disputerade 2022-12-09
vid Göteborgs universitet

Avhandling

Children retelling stories. Responding, reshaping, and remembering in early childhood education and care

Förskolebarn använder både språk, gester och mimik när de ska återberätta en berättelse. Agneta Pihls forskning visar att barn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som förskollärare och har bland annat arbetat med mångspråkiga barn och barn med autismspektrum-diagnoser. Då har jag insett hur viktigt det är med språk och kommunikation. Intresset för muntligt berättande tog extra fart när jag arbetade på en förskola där vi inledde ett projekt med rim, ramsor och muntliga sagor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur förskolebarn muntligt återberättar berättelser som deras lärare har berättat för dem. Hur barnen tar hänsyn till lyssnarens perspektiv när de berättar en berättelse, vad de själva minns av en berättelse och hur de eventuellt gör om den utifrån sina egna erfarenheter. Jag har också tittat på hur de hanterar berättelsens underliggande psykologi som hänger ihop med berättelsens fiktiva karaktärer. Barnen spelades in på video när de återberättade berättelser och jag har sedan analyserat inspelningarna och tittat på olika kommunikativa resurser som barnen använder.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att barn som bara är 4–5 år är väldigt kompetenta berättare om de får möjlighet att delta i berättaraktiviteter. Barnen i min studie tar hänsyn till både de som lyssnar och till berättelsen i sig, när de återberättar. De använder inte bara det verbala språket utan väldigt många olika kommunikativa resurser, som ljudhärmande uttryck, gester och mimik. Men det krävs undervisning och stöttning för att barn ska utveckla sina berättarförmågor. Framför allt krävs det att de får delta i berättaraktiviteter.

– Min avhandling visar också att vad barn lär och minns beror på hur de uppfattar en aktivitet. Handlar det om att återge en berättelse exakt, eller handlar det om att berätta en spännande historia där man själv får fantisera och involvera sina egna erfarenheter? Om man ska utvärdera undervisning och aktiviteter som barn är involverade i så måste man också lyssna in vad de upplever att aktiviteten går ut på.

Vad överraskade dig?

– Att så pass små barn är så kompetenta på att berätta, de har ett väldigt rikt språk. Även om de kanske inte förstår alla orden i en berättelse så gör de om den så att den blir meningsfull utifrån sina erfarenheter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att forskare som är intresserade av barns meningsskapande processer, och även skolhuvudmän, ska ha nytta av dem. Men framför allt alla som undervisar barn och vill stötta dem i deras utveckling, lärande och förståelse av sig själv och sin omvärld.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev