Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn använder både språk, gester och mimik när de ska återberätta en berättelse. Agneta Pihls forskning visar att barn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare.

Agneta Pihl
Agneta Pihl

Bor i Rönnäng på Tjörn
Född år 1967

Disputerade 2022-12-09
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Children retelling stories. Responding, reshaping, and remembering in early childhood education and care

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som förskollärare och har bland annat arbetat med mångspråkiga barn och barn med autismspektrum-diagnoser. Då har jag insett hur viktigt det är med språk och kommunikation. Intresset för muntligt berättande tog extra fart när jag arbetade på en förskola där vi inledde ett projekt med rim, ramsor och muntliga sagor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur förskolebarn muntligt återberättar berättelser som deras lärare har berättat för dem. Hur barnen tar hänsyn till lyssnarens perspektiv när de berättar en berättelse, vad de själva minns av en berättelse och hur de eventuellt gör om den utifrån sina egna erfarenheter. Jag har också tittat på hur de hanterar berättelsens underliggande psykologi som hänger ihop med berättelsens fiktiva karaktärer. Barnen spelades in på video när de återberättade berättelser och jag har sedan analyserat inspelningarna och tittat på olika kommunikativa resurser som barnen använder.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att barn som bara är 4–5 år är väldigt kompetenta berättare om de får möjlighet att delta i berättaraktiviteter. Barnen i min studie tar hänsyn till både de som lyssnar och till berättelsen i sig, när de återberättar. De använder inte bara det verbala språket utan väldigt många olika kommunikativa resurser, som ljudhärmande uttryck, gester och mimik. Men det krävs undervisning och stöttning för att barn ska utveckla sina berättarförmågor. Framför allt krävs det att de får delta i berättaraktiviteter.

– Min avhandling visar också att vad barn lär och minns beror på hur de uppfattar en aktivitet. Handlar det om att återge en berättelse exakt, eller handlar det om att berätta en spännande historia där man själv får fantisera och involvera sina egna erfarenheter? Om man ska utvärdera undervisning och aktiviteter som barn är involverade i så måste man också lyssna in vad de upplever att aktiviteten går ut på.

Vad överraskade dig?

– Att så pass små barn är så kompetenta på att berätta, de har ett väldigt rikt språk. Även om de kanske inte förstår alla orden i en berättelse så gör de om den så att den blir meningsfull utifrån sina erfarenheter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att forskare som är intresserade av barns meningsskapande processer, och även skolhuvudmän, ska ha nytta av dem. Men framför allt alla som undervisar barn och vill stötta dem i deras utveckling, lärande och förståelse av sig själv och sin omvärld.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2023-02-09 15:59 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

TEMA: Utsatta barn i förskolan Webbkonferens

Ta del av två digitala föreläsningar med temat Utsatta barn i förskolan. Titta när det passar dig under en sexveckorsperiod.

TEMA: Digitala verktyg i förskolan Webbkonferens

Ta del av en digital föreläsning för dig som arbetar i förskola och vill veta mer om att arbeta med digitala verktyg. Titta när det passar dig under en femveckorsperiod.

TEMA: Språkstörning och talängslan i förskolan Webbkonferens

Ta del av två digitala föreläsningar med temat Språkstörning och talängslan i förskolan. Titta när det passar dig under en femveckorsperiod.

Specialpedagogik i förskolan

Skolportens årliga konferens för dig som möter barn i behov av särskilt stöd i förskolan! Ta del av aktuell forskning och praktiska verktyg för att utvecklas i din yrkesroll. Delta i Stockholm 8–9 november eller via webbkonferensen 16 november–7 december. Boka din plats till lägsta pris idag!

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande

Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.

Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Snårig väg till jobb för nyanlända lärare

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Förskolans arbetsmiljö
  Skolportens magasin nr 1/2023

TEMA: Förskolans arbetsmiljö

Tema: Stora barngrupper och brist på utbildade förskollärare är några av förskolans utmaningar. Intervjun: En grundbult för att stävja mobbning är att arbeta med skolans ledarskap och sociala klimat, säger forskaren Robert Thornberg.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser