Barn i förskolan skapar matte genom ordnande

Skolporten

Maria Reis

Född 1958
i Simrishamn

Disputerade 2011-12-09
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Att ordna, från ordning till ordning. Yngre förskolebarns matematiserande

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är förskollärare, har jobbat 20 år i barngrupp och sett hur barn brukar göra när de erövrar kunnande i matematik. Mitt intresse väcktes av de barn som gjorde på andra sätt. Matematik är inte bara att räkna, vilket man tidigare fokuserade mest på i förskolan. Sedan har mitt fokus förändrats till att jag nu ser på barns matematiserande, det kunnande och ökat kunnande som ses i deras handling.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat hur de yngsta barnen i en småbarnsgrupp i egna aktiviteter och lekar agerar och lär sig matematik, framför allt att storleksordna. Jag studerade barnen från slutet av oktober till början av juni och såg hur lärandet utvecklades och hur de generaliserar till sitt tidigare kunnande och samarbetade.

– De aktiviteter och lekar som filmades var spontana och inte lärarledda situationer. När jag besökte förskolan hade jag med mig material med inbyggda matematiska strukturer, såsom burktorn och ringtorn. I resultatet kan man se hur barnen lär sig att storleksordna, hur de urskiljer skillnaden mellan burkar och ringar. Barnen urskiljer först de föremålen som varierar mest. Först lär de sig att urskilja den stora ringen, sedan den minsta, den näst största och den näst minsta. De mellanstora ringarna är svårast att storleksbedöma.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De viktigaste resultaten är att barnen är kunskapssökare, kreativa aktörer och kreatörer i eget och andras lärande. Barns handlingar har syften och mål. De utvecklar handlingsstrategier som de använder, generaliserar, till andra tillfällen. Till exempel när burktornet ska byggas upp. Först tar de traven med burkarna och radar ut burkarna i storleksordning på bordet. Därpå byggs tornet upp och sedan tas burkarna av från tornet och placeras i en rad. Slutligen travas burkarna ihop i en trave igen.

– Att ordna burkarna i en rad på bordet blir som ett mellanled innan burkarna ska ordnas i en trave eller staplas upp. Har barnet sedan ett ringtorn placeras ringarna på samma sätt. När barnen blir duktigare i att ordna i storlek hoppar de över den storleksordnade raden på bordet. Barnen hjälper och visar varandra hur de ska placera burkar och ringar i storlek och de ger också utmaningar till varandra, till exempel då ringtornet ska skickas över till ett annat barn. Då lämnas tornet över med ringar placerade i en annan ordning.

Vad överraskade dig?

– Att de yngsta förskolebarnen kan koncentrera sig så länge med ett material som kan tyckas så enkelt. De var så enträgna och försöker verkligen. En 2,5-åring jobbade i 54 minuter med att placera ringar på ett skaft. Annat som överraskade mig var hur svårt det är att ordna föremål i storlek. Jag tog för givet att om barn kunde storleksordna pinnar och stenar så kunde de göra det med andra föremål. Men resultatet visar att det inte är helt lätt att ordna föremål i storlek, då vissa barn, under den observerade tiden, inte kunde bygga upp burkar i torn utan bara kunde placera ihop dem.

– Ett annat exempel var att barnen till en början hade ett ringtorn med ett koniskt skaft och ringar i olika storlek. Då de fick tillgång till ett annat ringtorn med ett rakt skaft och koniska ringar så fick barnen lära sig storleksordna på nytt.

– Detta får pedagogiska konsekvenser. Det bör finnas material som stimulerar till matematiserande. Ett ringtorn med koniskt skaft där ringar bara kan placerar från stor till liten ger barnen en insikt, medan ett ringtorn med ett rakt skaft ger barnen möjlighet att storleksordna på en mängd olika sätt. I arbetet i förskolan bör man också vara vaksam på de strategier som utvecklas exempelvis i rutinsituationer vid städning då burkar från burktornen travas ihop innan de placeras på hyllan. Då får barnen mer erfarenhet av att trava ihop än att bygga upp.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förskollärare. Avhandlingen kan bidra till funderingar över material som väljs för barns utveckling och lärande. Visst material sägs vara anpassade för 1,5-åringar. Men för flera av barnen som var mellan två och tre år ordnades inte burkar eller ringar i storleksordning under den studerade tiden.

Sidan publicerades 2012-01-09 00:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-04-26 13:53 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

”Ta time-out från striderna om skolan”

Allmänheten har fortfarande stort förtroende för skolan som institution liksom för lärarna som yrkesgrupp. Detsamma kan man inte säga om skolans organisation där missnöjet är stort med skolans omstrukturering. Det skriver Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.