Barn i samhällsvård behöver mer stöd i skolan

Risken att inte klara skolan är betydligt större för barn placerade i samhällsvård. Det visar Marie Berlin i sin avhandling och hon efterlyser konkreta, systematiska insatser i ett tidigt skede.

Marie Berlin
Marie Berlin

Född 1965
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-05-30
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Out-of-Home Care and Educational Outcomes: Prevalence, Patterns and Consequences

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat med välfärdsstatistik i 30 år och när jag började på Socialstyrelsen var ett av mina första uppdrag att studera skolresultat bland barn som varit placerade i samhällsvård. Resultaten visade att de löpte en otroligt hög överrisk att inte klara skolan, vilket får stor inverkan på deras möjligheter senare i livet. Jag blev så klart engagerad i varför det är så, och vad vi kan göra för att förändra det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på hur det går i skolan för alla barn i Sverige som varit placerade i samhällsvård, från sjuttiotalet och framåt. De långa tidsserierna och det faktum att studien omfattar alla barn i Sverige gör att resultaten inte går att vifta bort som lokala eller tillfälliga.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det svenska skolsystemet är tänkt att ge alla barn samma chans till utbildning, oavsett familjebakgrund, men det får inte de här barnen. Mer än hälften hade mycket låga eller ofullständiga betyg från grundskolan. Min forskning visar också att barnens resultat inte skiljer sig nämnvärt åt ifall de placeras i en högutbildad eller lågutbildad familj. Om ett barn, av olika orsaker, kommer efter i skolan redan från början så växer kunskapsluckorna fort. När barnet sedan placeras i familjehem tänker man att familjehemsföräldrarna ska sköta det hela. Men de har också många andra uppgifter att fylla, som att bygga en positiv relation med barnet. Barn med stora kunskapsluckor i olika skolämnen behöver också stora insatser för att fylla dessa, och då räcker det inte med det vanliga stödet som föräldrar förväntas klara av att ge. Därför måste andra aktörer komma in och hjälpa till med detta.

– En del tänker också att de placerade barnen är en liten grupp i samhället, men ungefär fem procent av alla barn och unga har varit placerade i samhällsvård någon gång under uppväxten och ungefär en procent under merparten av uppväxten. Det här är en grupp barn och unga som har höga risker att slås ut och få problem senare i livet. Om de dessutom saknar utbildning ökar det riskerna betydligt. Många har också svaga familjenätverk och saknar de kontakter som är så viktiga för att få jobb som inte kräver formell utbildning.

Vad överraskade dig?

– När barn placeras i tonåren har det redan börjat gå dåligt, men det går inte så mycket bättre för dem som placeras när de är yngre. De generella system som annars fungerat ganska bra i de nordiska länderna har inte varit tillräckliga för den här gruppen. Och så blev jag förvånad över hur stor andel de utgör inom andra marginaliserade grupper i samhället. En av studierna visade exempelvis att hälften av en grupp personer som vårdades för narkotikamissbruk hade varit placerade i samhällsvård under uppväxten, och av dem hade hälften placerats tidigt i barndomen.

Vem har nytta av dina resultat?

– De kan vara ett redskap för dem som jobbar med det här och ge argument för att det måste göras mycket mer för den här gruppen. Det behövs systematiska förändringar och riktiga, konkreta insatser. Vissa livssituationer och förutsättningar är svåra att påverka från samhällets sida, men utbildning är något vi kan jobba med och som har stor betydelse för barnen.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2020-11-17 12:56 av Susanne Sawander


Relaterat

Utbildning stärker placerade barn

Läsning i hemmet skulle kunna ha positiv inverkan på samhällsplacerade barns utveckling. Hilma Forsman visar att utbildning kan vara en framkomlig väg för att skapa bättre framtidsutsikter för placerade barn.

Specialpedagogik för grundskolan Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bl.a. engelskundervisning för elever med dyslexi och språkstörning, digitala verktyg för tillgänglig lärmiljö i matematik och hur lärmiljön i idrott kan anpassas för elever med npf. Välkommen!

Studie- och yrkesvägledare Webbkonferens

Skolportens återkommande fortbildning för SYV. Ta bland annat del av ämnen som hur du skapar förutsättningar för goda samtal med elever med npf eller som är nyanlända, nyheter från Skolverket, ett nytt kartläggningsverktyg, samt hur du kan arbeta med studie-och yrkesvägledning i alla årskurser.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Även om lärares intention är att ge en individualiserad och stödjande återkoppling blir ibland resultatet det motsatta. Förklaringen handlar ofta om tidsbrist eller behov av ordning i klassrummet. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser en mer problematiserande undervisning i ämnet.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Tillgänglig på webben 6–27 april

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Webbkonferens för dig som är svensklärare på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande. Välkommen!

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.

Säger bilden mer än tusen ord?

Ny forskning hjälper elever att förstå diagram om viktiga samhällsfrågor.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Män hindras att ta sig in i kvinnodominerade yrken

Mäns jobbansökningar sorteras bort när de söker jobb i kvinnodominerade yrken. Svårast är det för män att få komma till intervju när de söker jobb som lokalvårdare. Det visar en studie, ledd av forskare från bland annat Linköpings universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.