Barn i samhällsvård behöver mer stöd i skolan

Risken att inte klara skolan är betydligt större för barn placerade i samhällsvård. Det visar Marie Berlin i sin avhandling och hon efterlyser konkreta, systematiska insatser i ett tidigt skede.

Marie Berlin
Marie Berlin

Född 1965
Bor i Stockholm

Disputerade 2020-05-30
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Out-of-Home Care and Educational Outcomes: Prevalence, Patterns and Consequences

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat med välfärdsstatistik i 30 år och när jag började på Socialstyrelsen var ett av mina första uppdrag att studera skolresultat bland barn som varit placerade i samhällsvård. Resultaten visade att de löpte en otroligt hög överrisk att inte klara skolan, vilket får stor inverkan på deras möjligheter senare i livet. Jag blev så klart engagerad i varför det är så, och vad vi kan göra för att förändra det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på hur det går i skolan för alla barn i Sverige som varit placerade i samhällsvård, från sjuttiotalet och framåt. De långa tidsserierna och det faktum att studien omfattar alla barn i Sverige gör att resultaten inte går att vifta bort som lokala eller tillfälliga.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det svenska skolsystemet är tänkt att ge alla barn samma chans till utbildning, oavsett familjebakgrund, men det får inte de här barnen. Mer än hälften hade mycket låga eller ofullständiga betyg från grundskolan. Min forskning visar också att barnens resultat inte skiljer sig nämnvärt åt ifall de placeras i en högutbildad eller lågutbildad familj. Om ett barn, av olika orsaker, kommer efter i skolan redan från början så växer kunskapsluckorna fort. När barnet sedan placeras i familjehem tänker man att familjehemsföräldrarna ska sköta det hela. Men de har också många andra uppgifter att fylla, som att bygga en positiv relation med barnet. Barn med stora kunskapsluckor i olika skolämnen behöver också stora insatser för att fylla dessa, och då räcker det inte med det vanliga stödet som föräldrar förväntas klara av att ge. Därför måste andra aktörer komma in och hjälpa till med detta.

– En del tänker också att de placerade barnen är en liten grupp i samhället, men ungefär fem procent av alla barn och unga har varit placerade i samhällsvård någon gång under uppväxten och ungefär en procent under merparten av uppväxten. Det här är en grupp barn och unga som har höga risker att slås ut och få problem senare i livet. Om de dessutom saknar utbildning ökar det riskerna betydligt. Många har också svaga familjenätverk och saknar de kontakter som är så viktiga för att få jobb som inte kräver formell utbildning.

Vad överraskade dig?

– När barn placeras i tonåren har det redan börjat gå dåligt, men det går inte så mycket bättre för dem som placeras när de är yngre. De generella system som annars fungerat ganska bra i de nordiska länderna har inte varit tillräckliga för den här gruppen. Och så blev jag förvånad över hur stor andel de utgör inom andra marginaliserade grupper i samhället. En av studierna visade exempelvis att hälften av en grupp personer som vårdades för narkotikamissbruk hade varit placerade i samhällsvård under uppväxten, och av dem hade hälften placerats tidigt i barndomen.

Vem har nytta av dina resultat?

– De kan vara ett redskap för dem som jobbar med det här och ge argument för att det måste göras mycket mer för den här gruppen. Det behövs systematiska förändringar och riktiga, konkreta insatser. Vissa livssituationer och förutsättningar är svåra att påverka från samhällets sida, men utbildning är något vi kan jobba med och som har stor betydelse för barnen.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2020-11-17 12:56 av Susanne Sawander


Relaterat

Utbildning stärker placerade barn

Läsning i hemmet skulle kunna ha positiv inverkan på samhällsplacerade barns utveckling. Hilma Forsman visar att utbildning kan vara en framkomlig väg för att skapa bättre framtidsutsikter för placerade barn.

Specialpedagogik för grundskolan Webbkonferens

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan i behov av särskilt stöd!

Studie- och yrkesvägledare Webbkonferens

Välkommen till en webbkonferens som belyser studie- och yrkesvägledningens centrala roll och viktiga uppdrag!

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser en mer problematiserande undervisning i ämnet.

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Skrivträning på talande dator bra för elever med läs- och skrivsvårigheter

Britta Hannus-Gullmets forskning visar att elever med stora läs- och skrivsvårigheter får goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga om de använder en talande dator som hjälpmedel.

Interaktion och lärande i fokus i förskolans gruppindelningar

För majoriteten förskollärare står barnens interaktion och lärande i fokus vid gruppindelningar, visar Panagiota Nasiopoulous avhandling. Men den visar också att nära en tredjedel av förskollärarna i studien nedprioriterar skriv- och läsinlärning.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Tidiga insatser för elever i läs- och skrivsvårigheter

Ett nytt studiepaket lanseras nu för lärare till elever i F–3 som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Rätt stöd i rätt tid ska ge fler elever möjligheter att klara skolan.

How can we really fix the way math is taught?

Before reinventing the way K-12 educators teach math, the core reasons math is taught need to be examined, Jonathan Bartlett writes in this commentary. Bartlett notes that math should be taught to help students think more clearly and that adjustments should be made to the curriculum to focus on practicing core reasoning skills before applying them to ”fuzzier problems where answers are not as certain.”

Läs och skrivsvårigheter F–3

Det här studiepaketet riktar sig till dig som arbetar med elever i förskoleklassen och i årskurs 1–3 som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Materialet är framtaget för att öka skolans möjligheter att ge varje elev rätt stöd i rätt tid.

Treårigt projekt skal gøre det let at skabe bevægelse for funktionsnedsatte elever

En database med 150 forslag til, hvordan lærere kan tilpasse bevægelsesaktiviteter, så elever med en funktionsnedsættelse kan deltage, er nærmest hemmelig. Desuden trænger den til at blive opdateret. Et treårigt projekt skal rette op på begge dele.

”Eleverna känner sig väldigt ensamma”

"Eleverna saknar sina kompisar och att ha rutiner", säger Anna Åkerfeldt, forskare och projekt- och processledare på Ifous, som har undersökt hur gymnasieelever upplevde att det var att studera på distans under pandemivåren 2020.