Barn i tvåspråkiga familjer pratar helst svenska

Barn i tvåspråkiga familjer pratar högst motvilligt på föräldrarnas modersmål. Det visar Mina Kheirkhah som har följt fem tvåspråkiga familjer under ett år.

Mina Kheirkhah
Mina Kheirkhah

Född 1985
i Esfahan, Iran

Disputerade 2016-04-22
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
From family language practices to family language policies: Children as socializing agents

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag växte upp i en tvåspråkig familj där min mamma och mormor pratade azeri men resten av familjen persiska. Jag lärde mig aldrig azeri men blev däremot den enda i familjen som kom att lära engelska. Mitt intresse bottnar alltså i egna erfarenheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har samlat in videoinspelningar av fem flerspråkiga iranska familjers vardagliga interaktioner, intervjuer och observationer. Mitt fokus är språkliga praktiker, hur och vilket språk som används i vilka situationer men också av vem. Jag har även tittat på samtal mellan syskon. I alla familjer finns två barn mellan 3 och 17 år. Samtliga föräldrar är födda i Iran och alla barn är födda i Sverige.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att barn är aktiva i familjers interaktioner och förhandlar om familjers språkpolicy. De flesta barn visar motstånd till att tala hemspråket, i det här fallet persiska eller kurdiska. Föräldrarna däremot försöker i olika grad få barnen att prata på hemspråket men får nästan alltid svar på svenska, förutom i en familj. En flicka uttalar tydligt att hon inte vill prata persiska med argumentet att hon är född i Sverige. Ett par föräldrar är initialt väldigt strikta och insisterar att barnen ska prata på hemspråket. Men efter ett år när ett av barnen visade mer motstånd ändrar föräldrarna sina strategier och anpassar sig till barnens språkval. Samtliga syskon pratar svenska med varandra.

– De flesta föräldrar försöker bevara hemspråket på olika sätt. De tyckte att det bästa sättet är att resa till hemlandet eller bjuda hem släkten. Här ser barnen en poäng med att kunna hemspråket. Annars är det just detta barnen, särskilt de yngre pekar på – de ser ingen vinst med att prata hemspråket. De äldre barnen har lättare att förstå värdet med flerspråkighet och pekar bland annat på karriärmöjligheter. Det är de äldre syskonen som talar om för de yngre att det finns fördelar med att även kunna hemspråket. Äldre syskon korrigerar yngres språk – svenska och hemspråket – och bidrar därmed till utveckling av flerspråkighet i familjen.

Vad överraskade dig?

– Att samtalen mellan föräldrar och barn flyter på helt friktionsfritt trots att föräldrarna pratar på hemspråket och barnen på svenska. De förstår varandra helt och fullt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som på något sätt arbetar eller interagerar med flerspråkiga barn. Jag tänker att mina resultat kan vara intressanta för att se hur barn och vuxna interagerar kring olika språk. Men också de som själva är flerspråkiga eller kommer från flerspråkiga familjer.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-05-09 08:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-05-17 14:35 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Tvåspråkighet och dyslexi en utmaning för skolan

Tvåspråkighet har generellt en positiv påverkan på kognitiva förmågor. Men detta gäller inte för tvåspråkiga barn med läs- och skrivsvårigheter. Niloufar Jalali-Moghadam belyser också i sin forskning att lärarna önskar mer kunskap om tvåspråkighet och dyslexi.

Tydlig policy skapar fokus i språkundervisningen

Alia Amir har studerat hur språkundervisning fungerar när man använder sig av regeln att enbart tala engelska i engelskundervisningen.

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att en stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Komplext med digitala verktyg i matematikundervisningen

Digital teknik skapar viktiga kunskapsteoretiska förändringar i det matematiska innehållet, vilket kan förklara lärares svårigheter att utnyttja den digitala teknologin fullt ut. Det säger Miguel Perez som forskat om integration av digitala verktyg i matematikundervisningen.

Barns grupplekar skapar olika slags energier

Elevers lekar i olika typer av kamratgrupper skapar olika slags känsloenergier. De här energierna påverkar klassrumsklimatet, visar Maria Heintz som forskat om skolbarns sociala samspel.

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett KBT-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Känsla av tillhörighet skapar engagemang i skolan

Känsla av tillhörighet är en grundbult för elevers engagemang i skolan. Helena Anderssons forskning visar också att dynamiska gruppindelningar över klassgränser ökar engagemanget bland eleverna.

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Robotar i klassrummet behöver bli smartare

Robotar måste bli smartare för att fullt ut fungera som resurs i skolan. Men då uppstår också ett stort etiskt problem, främst kring lagring av information och hur barnens integritet ska säkras, menar forskaren Sofia Serholt.

Viktigt för flerspråkiga elever att använda alla sina språk i undervisningen

När flerspråkiga elever får möjlighet att använda alla språk som de kan i undervisningen ökar möjligheten att utveckla litteracitet i dessa språk. Anne Reath Warren hoppas att hennes forskning kan leda till bättre organisation kring modersmålsämnet. 

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

”Tillit i stället för kontroll – hur kan styrsystemen göras om?”

Tillitsbaserad styrning av Jonas Österberg och antologin Ett annorlunda ledarskap, där ett antal statsvetare skriver om chefskap i offentlig förvaltning, är ämnena för denna litteraturkrönika. Att ansvarsutkrävande från huvudmannen ska ersättas av stöd till rektorerna är en spännande tes, skriver läraren och organisationskonsulten Peter Fowelin.

Ny podcast om pedagogisk forskning

De första avsnitten av podcasten Poddagogen som görs i samarbete med Skolporten finns nu tillgängliga. I varje avsnitt intervjuas nydisputerade forskare inom utbildningsvetenskap och tanken med podden är att sprida nya forskningsresultat inom området.

Övertolkad?

Hjärnforskaren Torkel Klingberg har blivit en galjonsfigur för motståndet mot skolans digitalisering. Men det han strävar efter är att revolutionera skolan med hjälp av digitala verktyg.

5 ways to combat classroom isolation

After recognizing that he and his students lacked global awareness, third-grade teacher Michael Dunlea says he found ways to engage students in the world around them and curb classroom isolation. In this blog post, he shares five strategies he adopted, including using online platforms to connect with scientists and engaging with virtual classroom partners and pen pals.