Dela:

Barn i tvåspråkiga familjer pratar helst svenska

Barn i tvåspråkiga familjer pratar högst motvilligt på föräldrarnas modersmål. Det visar Mina Kheirkhah som har följt fem tvåspråkiga familjer under ett år.

Mina Kheirkhah
Mina Kheirkhah

Född 1985
i Esfahan, Iran

Disputerade 2016-04-22
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
From family language practices to family language policies: Children as socializing agents

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag växte upp i en tvåspråkig familj där min mamma och mormor pratade azeri men resten av familjen persiska. Jag lärde mig aldrig azeri men blev däremot den enda i familjen som kom att lära engelska. Mitt intresse bottnar alltså i egna erfarenheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har samlat in videoinspelningar av fem flerspråkiga iranska familjers vardagliga interaktioner, intervjuer och observationer. Mitt fokus är språkliga praktiker, hur och vilket språk som används i vilka situationer men också av vem. Jag har även tittat på samtal mellan syskon. I alla familjer finns två barn mellan 3 och 17 år. Samtliga föräldrar är födda i Iran och alla barn är födda i Sverige.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att barn är aktiva i familjers interaktioner och förhandlar om familjers språkpolicy. De flesta barn visar motstånd till att tala hemspråket, i det här fallet persiska eller kurdiska. Föräldrarna däremot försöker i olika grad få barnen att prata på hemspråket men får nästan alltid svar på svenska, förutom i en familj. En flicka uttalar tydligt att hon inte vill prata persiska med argumentet att hon är född i Sverige. Ett par föräldrar är initialt väldigt strikta och insisterar att barnen ska prata på hemspråket. Men efter ett år när ett av barnen visade mer motstånd ändrar föräldrarna sina strategier och anpassar sig till barnens språkval. Samtliga syskon pratar svenska med varandra.

– De flesta föräldrar försöker bevara hemspråket på olika sätt. De tyckte att det bästa sättet är att resa till hemlandet eller bjuda hem släkten. Här ser barnen en poäng med att kunna hemspråket. Annars är det just detta barnen, särskilt de yngre pekar på – de ser ingen vinst med att prata hemspråket. De äldre barnen har lättare att förstå värdet med flerspråkighet och pekar bland annat på karriärmöjligheter. Det är de äldre syskonen som talar om för de yngre att det finns fördelar med att även kunna hemspråket. Äldre syskon korrigerar yngres språk – svenska och hemspråket – och bidrar därmed till utveckling av flerspråkighet i familjen.

Vad överraskade dig?

– Att samtalen mellan föräldrar och barn flyter på helt friktionsfritt trots att föräldrarna pratar på hemspråket och barnen på svenska. De förstår varandra helt och fullt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som på något sätt arbetar eller interagerar med flerspråkiga barn. Jag tänker att mina resultat kan vara intressanta för att se hur barn och vuxna interagerar kring olika språk. Men också de som själva är flerspråkiga eller kommer från flerspråkiga familjer.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-05-09 08:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-05-17 14:35 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Tvåspråkighet och dyslexi en utmaning för skolan

Tvåspråkighet har generellt en positiv påverkan på kognitiva förmågor. Men detta gäller inte för tvåspråkiga barn med läs- och skrivsvårigheter. Niloufar Jalali-Moghadam belyser också i sin forskning att lärarna önskar mer kunskap om tvåspråkighet och dyslexi.

Tydlig policy skapar fokus i språkundervisningen

Alia Amir har studerat hur språkundervisning fungerar när man använder sig av regeln att enbart tala engelska i engelskundervisningen.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Talängsliga elever lägger skulden på sig själva

Talängslan bör ses som ett klassrumsfenomen och en didaktisk utmaning snarare än som ett problem för vissa individer. Det menar Maria Nilsson som har undersökt hur elever i årskurs 2-5 upplever muntlig interaktion i engelskundervisningen.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Svårt utgå från storskaliga mätningar vid reformer i skolalgebra

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det visar Kristina Palm Kaplan i sin avhandling.

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Effektivare etikundervisning med trestegsmodell

Etikundervisning enligt en strukturerad trestegsmodell är mer effektiv jämfört med traditionell undervisning. Det konstaterar Hans Teke som undersökt sin egen modell för undervisning i etik inom religionsämnet.

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Få uppgifter i matematikböcker på gymnasiet kan betraktas som problemlösningsuppgifter. Det går emot vad läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på som givande metoder för att lära sig matematik, konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer