2016-05-09 08:57  862 Dela:

Barn i tvåspråkiga familjer pratar helst svenska

Barn i tvåspråkiga familjer pratar högst motvilligt på föräldrarnas modersmål. Det visar Mina Kheirkhah som har följt fem tvåspråkiga familjer under ett år.

Mina Kheirkhah
Mina Kheirkhah

Född 1985
i Esfahan, Iran

Disputerade 2016-04-22
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
From family language practices to family language policies: Children as socializing agents

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag växte upp i en tvåspråkig familj där min mamma och mormor pratade azeri men resten av familjen persiska. Jag lärde mig aldrig azeri men blev däremot den enda i familjen som kom att lära engelska. Mitt intresse bottnar alltså i egna erfarenheter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har samlat in videoinspelningar av fem flerspråkiga iranska familjers vardagliga interaktioner, intervjuer och observationer. Mitt fokus är språkliga praktiker, hur och vilket språk som används i vilka situationer men också av vem. Jag har även tittat på samtal mellan syskon. I alla familjer finns två barn mellan 3 och 17 år. Samtliga föräldrar är födda i Iran och alla barn är födda i Sverige.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att barn är aktiva i familjers interaktioner och förhandlar om familjers språkpolicy. De flesta barn visar motstånd till att tala hemspråket, i det här fallet persiska eller kurdiska. Föräldrarna däremot försöker i olika grad få barnen att prata på hemspråket men får nästan alltid svar på svenska, förutom i en familj. En flicka uttalar tydligt att hon inte vill prata persiska med argumentet att hon är född i Sverige. Ett par föräldrar är initialt väldigt strikta och insisterar att barnen ska prata på hemspråket. Men efter ett år när ett av barnen visade mer motstånd ändrar föräldrarna sina strategier och anpassar sig till barnens språkval. Samtliga syskon pratar svenska med varandra.

– De flesta föräldrar försöker bevara hemspråket på olika sätt. De tyckte att det bästa sättet är att resa till hemlandet eller bjuda hem släkten. Här ser barnen en poäng med att kunna hemspråket. Annars är det just detta barnen, särskilt de yngre pekar på – de ser ingen vinst med att prata hemspråket. De äldre barnen har lättare att förstå värdet med flerspråkighet och pekar bland annat på karriärmöjligheter. Det är de äldre syskonen som talar om för de yngre att det finns fördelar med att även kunna hemspråket. Äldre syskon korrigerar yngres språk – svenska och hemspråket – och bidrar därmed till utveckling av flerspråkighet i familjen.

Vad överraskade dig?

– Att samtalen mellan föräldrar och barn flyter på helt friktionsfritt trots att föräldrarna pratar på hemspråket och barnen på svenska. De förstår varandra helt och fullt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som på något sätt arbetar eller interagerar med flerspråkiga barn. Jag tänker att mina resultat kan vara intressanta för att se hur barn och vuxna interagerar kring olika språk. Men också de som själva är flerspråkiga eller kommer från flerspråkiga familjer.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-05-09 08:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-05-17 14:35 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Tvåspråkighet och dyslexi en utmaning för skolan

Tvåspråkighet har generellt en positiv påverkan på kognitiva förmågor. Men detta gäller inte för tvåspråkiga barn med läs- och skrivsvårigheter. Niloufar Jalali-Moghadam belyser också i sin forskning att lärarna önskar mer kunskap om tvåspråkighet och dyslexi.

Tydlig policy skapar fokus i språkundervisningen

Alia Amir har studerat hur språkundervisning fungerar när man använder sig av regeln att enbart tala engelska i engelskundervisningen.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Effektivare etikundervisning med trestegsmodell

Etikundervisning enligt en strukturerad trestegsmodell är mer effektiv jämfört med traditionell undervisning. Det konstaterar Hans Teke som undersökt sin egen modell för undervisning i etik inom religionsämnet.

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Att ge kamratrespons stärker det egna skrivandet

Kamratrespons innebär ett lärande även för eleven som ger återkoppling. Jessica Berggrens forskning i ämnet engelska visar att elever blir bra på formativ återkoppling om de får öva på det.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att en stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Orealistisk kursplan i undervisning för nyanlända

Nyanlända elevers olika bakgrund och förkunskaper innebär att kursplanen blir omöjlig för lärarna att följa. Det konstaterar Christina Odenstad, som forskat om samhällskunskapsundervisning för nyanlända elever.

Bedömning av muntlig kommunikation i engelska kan vidareutvecklas

Linda Borgers forskning visar att lärare uppmärksammar en stor bredd av elevers muntliga kommunikativa kompetens vid bedömning av nationella prov. Men över hälften av de tillfrågade lärarna saknar stöd från skolledningen i att organisera och genomföra de muntliga proven.

Komplext med digitala verktyg i matematikundervisningen

Digital teknik skapar viktiga kunskapsteoretiska förändringar i det matematiska innehållet, vilket kan förklara lärares svårigheter att utnyttja den digitala teknologin fullt ut. Det säger Miguel Perez som forskat om integration av digitala verktyg i matematikundervisningen.

Barns grupplekar skapar olika slags energier

Elevers lekar i olika typer av kamratgrupper skapar olika slags känsloenergier. De här energierna påverkar klassrumsklimatet, visar Maria Heintz som forskat om skolbarns sociala samspel.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.