Barn med adhd behöver bättre stödinsatser

Den språkliga förmågan som är viktig i skolan utvecklas inte i samma takt hos barn med adhd som hos andra barn. De mår också sämre emotionellt än andra barn. Det konstaterar Pia Tallberg som efterlyser bättre stödinsatser för gruppen. 

Pia Tallberg
Pia Tallberg

Bor i Lund
Född år 1966

Disputerade 2021-09-17
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Long-term Outcome of Cognitive and Emotional Functioning in Young People with adhd

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat inom neuropsykologi sedan jag började jobba som psykolog år 1992, samt med barn med utvecklingsrelaterade och förvärvade funktionsnedsättningar i 25 år. När det gäller barn med adhd har jag funderat på vad de utredningar som vi gör betyder i ett längre perspektiv. Är de en ögonblicksbild eller säger de här testen något om hur barnen utvecklas? Det var inte så många studier gjorda på hur barn utvecklas så där fanns det en kunskapslucka.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur kognitiva exekutiva funktioner och emotionella funktioner hos barn med adhd utvecklas under tre år. Jag har bedömt det vid två tillfällen, vid baseline (första mättillfället) och vid en uppföljning. Jag har också tittat på om det finns några samband mellan själva adhd-problematiken och de här tilläggssvårigheterna. Jag har också tittat på funktion, hur det går i skolan och om barnen har fått godkända betyg eller inte.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste att lyfta fram är att trots att barnens symptom lindras med åren så är deras funktioner på gruppnivå stabila över tid. Men en funktion, som är viktig att uppmärksamma, är inte stabil och det är den verbala funktionen. För skolan är ett av de viktigare resultaten att barn med adhd inte utvecklas i samma takt som vare sig kontrollgruppen eller normgruppen, när det gäller den verbala funktionen. Därför behöver man hålla koll på deras utveckling. Resultaten visar att den verbala funktionen redan vid baseline predicerade godkända betyg vid uppföljningen signifikant. Så hur den verbala funktionen utvecklas är viktigt för hur det går för barnen när det gäller skolbetyg.

– I studien undersökte jag också det som kallas exekutiva funktioner, med ett test där man mäter barnens prestation och ett skattningsformulär där man tittar på beteende. Beteendeskattningarna handlar om funktioner som är nära vardagen och som är väldigt viktiga för att ha en bra skolfunktion. I skolfunktionen ingår att samspela med andra barn och vuxna, att ta ansvar och klara av sitt skolarbete. Om man har problem med de funktionerna så är man ganska utsatt.

– Utifrån min forskning kan vi fråga oss om barnen får tillräckligt mycket behandling och stöd när det gäller de här exekutiva vardagsfunktionerna som gör att de klarar av sin skolgång. En annan fråga som man kan ställa sig är hur en sådan stödinsats skulle kunna se ut. Man kan också fråga sig hur lärares och föräldrars roll i att ge stöd kan länkas samman med barnens förmåga att stödja sig själv. Att bara ge stöd kanske inte gör att barnen utvecklas och att bara träna barnet kanske inte heller är genomförbart.

– Jag tittade också på hur barnen mår emotionellt, och resultaten visar att de mår sämre än en kontrollgrupp och det verkar också vara ganska stabilt över tid. Jag tittade framför allt på så kallad internaliserad ilska, som är en känsla av att känna sig misslyckad och orättvist behandlad och av att inte komma till sin rätt. Känslan av internaliserad ilska är ofta inblandad i utvecklingen av depressiva problem, vilket är något som barn med adhd ofta har problem med.

Vad överraskade dig?

– Jag kan inte säga att det överraskade mig med den verbala delen, men det är ingen annan som har visat det innan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolan och alla som träffar barn och unga med adhd har nytta av dem. Även föräldrar, eftersom de behöver utbildas i att man inte endast kan ha ett medicinskt synsätt. Man behöver först och främst tänka på hur anpassningarna i hemmet och skolan fungerar samt om omgivningen använder de pedagogiska och psykologiska redskap som barnet behöver. Annan forskning har visat att hur barnet stöds i skolan och hemma påverkar funktionshindret, så det är en viktig pusselbit.

–  Personligen tycker jag att den här avhandlingen är väldigt viktig eftersom det görs så få studier på en grupp som är väldigt stor i samhället. Det är en grupp som det går sämre för och som slukar väldigt mycket resurser.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-11-11 16:48 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Snabba insatser viktiga för att motverka skolfrånvaro

Problematiken bakom omfattande skolfrånvaro är komplex och det finns ingen lösning som passar alla. Åtgärder måste därför alltid föregås av en noggrann kartläggning, understryker forskaren Hans Ek.

Rektor i fokus Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bland annat kommunikativt ledarskap, skolans juridifiering och lärardriven skolutveckling! Välj om du vill delta på plats i Stockholm den 31 januari-1 februari 2022 eller digitalt!

Rektor i fokus

Ta del av föreläsningar om bland annat kommunikativt ledarskap, skolans juridifiering och lärardriven skolutveckling! Välj om du vill delta på plats i Stockholm den 31 januari-1 februari 2022 eller digitalt!

Elevhälsa Webbkonferens

Konferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam. Ta del av föreläsningar om bland annat friskvårdsfaktorer som förebygger ohälsa, aktivt arbete för återgång till skolan samt hur pandemin påverkat eleverna. Välkommen till konferensen som fokuserar på elevhälsoteamets viktiga arbete!

Elevhälsa

Konferensen vänder sig till dig som arbetar med och i elevhälsoteam/resursteam! Ta del av föreläsningar om bl.a. friskvårdsfaktorer som förebygger ohälsa, aktivt arbete för återgång till skolan samt hur pandemin påverkat eleverna. Välkommen till konferensen som fokuserar på elevhälsoteamets viktiga arbete!

Fragmentiserade fakta i läromedel i juridik

Läromedel i juridik domineras av fragmentiserade fakta om juridiska regler. Det visar Mona-Lisa Henriksson som menar att ämnet behöver innehålla både juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande för att bli relevant för elever och samhälle.

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Samband mellan små barns språkförmåga och exekutiva förmåga

En ny avhandling bekräftar att det finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga även för svenska barn i 4–6-årsåldern. Resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration, menar forskaren Signe Tonér.

Även yngre elever har nytta av ett algebraiskt tänkande

Även elever i lågstadiet har nytta av ett algebraiskt tänkande. Det menar Helena Eriksson som forskat om hur lärare kan arbeta tillsammans för att utveckla matematikundervisningen.

Kartläggning av matematiska färdigheter viktigt för att kunna ge rätt stöd

Heidi Hellstrand belyser i sin avhandling vikten av tidig kartläggning av elevers grundläggande matematiska färdigheter. Detta för att identifiera de som riskerar att utveckla matematiksvårigheter och för att kunna sätta in rätt stöd.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Många unga vittnar om utsatthet

Erfarenheter hos barn och unga i form av sexuella övergrepp, våld, bevittnat våld eller känslomässig försummelse har koppling till hög skolfrånvaro. Det visar Johan Melander Hagborgs avhandling om hur utsatthet påverkar utvecklingen i de tidiga tonåren.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskare: Så blir fysiken tillgänglig för fler

En bra fysiklärare öppnar sina elevers ögon och vägleder dem till nya upplevelser i ämnet. På det sättet kan man få fler elever utan akademisk bakgrund att fortsätta till högskolan, menar Anna Danielsson, forskare vid Stockholms universitet.

Instrument för att utveckla lärmiljön i förskolan för barn med autism

I Sverige går de flesta barn i förskola, även de med autism. Forskning pekar mot att lärmiljön sällan är anpassad för dem. Det innebär att deras möjligheter till lärande, delaktighet och inkludering begränsas.

Ny rapport visar att barn och ungdomar inte får stöd för depression och ångest

Psykisk ohälsa bland barn och unga är en viktig samhällsfråga. Både självrapporterade psykiska besvär och vården av dessa har ökat kraftigt. Trots det är det fortfarande många som inte söker och får vård för depression och ångest. Det är en av slutsatserna i en ny rapport från Forte.

How school leaders can support enhanced rigor in instruction

With the right guidance, teachers can promote students’ independence in the pursuit of challenging goals.

Building a whole child wellness team

Strategies for combining physical, nutritional, and mental health goals in the early grades to improve student engagement and productivity.