Hoppa till sidinnehåll
Autismspektrumtillstånd (AST)

Barn med adhd behöver bättre stödinsatser

Publicerad:2021-11-11
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman
Pia Tallberg
Pia Tallberg. Foto: Tove Smeds
Pia Tallberg

Bor i Lund
Född år 1966

Disputerade 2021-09-17
vid Lunds universitet

Avhandling

Long-term Outcome of Cognitive and Emotional Functioning in Young People with adhd

Den språkliga förmågan som är viktig i skolan utvecklas inte i samma takt hos barn med adhd som hos andra barn. De mår också sämre emotionellt än andra barn. Det konstaterar Pia Tallberg som efterlyser bättre stödinsatser för gruppen. 

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat inom neuropsykologi sedan jag började jobba som psykolog år 1992, samt med barn med utvecklingsrelaterade och förvärvade funktionsnedsättningar i 25 år. När det gäller barn med adhd har jag funderat på vad de utredningar som vi gör betyder i ett längre perspektiv. Är de en ögonblicksbild eller säger de här testen något om hur barnen utvecklas? Det var inte så många studier gjorda på hur barn utvecklas så där fanns det en kunskapslucka.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur kognitiva exekutiva funktioner och emotionella funktioner hos barn med adhd utvecklas under tre år. Jag har bedömt det vid två tillfällen, vid baseline (första mättillfället) och vid en uppföljning. Jag har också tittat på om det finns några samband mellan själva adhd-problematiken och de här tilläggssvårigheterna. Jag har också tittat på funktion, hur det går i skolan och om barnen har fått godkända betyg eller inte.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste att lyfta fram är att trots att barnens symptom lindras med åren så är deras funktioner på gruppnivå stabila över tid. Men en funktion, som är viktig att uppmärksamma, är inte stabil och det är den verbala funktionen. För skolan är ett av de viktigare resultaten att barn med adhd inte utvecklas i samma takt som vare sig kontrollgruppen eller normgruppen, när det gäller den verbala funktionen. Därför behöver man hålla koll på deras utveckling. Resultaten visar att den verbala funktionen redan vid baseline predicerade godkända betyg vid uppföljningen signifikant. Så hur den verbala funktionen utvecklas är viktigt för hur det går för barnen när det gäller skolbetyg.

– I studien undersökte jag också det som kallas exekutiva funktioner, med ett test där man mäter barnens prestation och ett skattningsformulär där man tittar på beteende. Beteendeskattningarna handlar om funktioner som är nära vardagen och som är väldigt viktiga för att ha en bra skolfunktion. I skolfunktionen ingår att samspela med andra barn och vuxna, att ta ansvar och klara av sitt skolarbete. Om man har problem med de funktionerna så är man ganska utsatt.

– Utifrån min forskning kan vi fråga oss om barnen får tillräckligt mycket behandling och stöd när det gäller de här exekutiva vardagsfunktionerna som gör att de klarar av sin skolgång. En annan fråga som man kan ställa sig är hur en sådan stödinsats skulle kunna se ut. Man kan också fråga sig hur lärares och föräldrars roll i att ge stöd kan länkas samman med barnens förmåga att stödja sig själv. Att bara ge stöd kanske inte gör att barnen utvecklas och att bara träna barnet kanske inte heller är genomförbart.

– Jag tittade också på hur barnen mår emotionellt, och resultaten visar att de mår sämre än en kontrollgrupp och det verkar också vara ganska stabilt över tid. Jag tittade framför allt på så kallad internaliserad ilska, som är en känsla av att känna sig misslyckad och orättvist behandlad och av att inte komma till sin rätt. Känslan av internaliserad ilska är ofta inblandad i utvecklingen av depressiva problem, vilket är något som barn med adhd ofta har problem med.

Vad överraskade dig?

– Jag kan inte säga att det överraskade mig med den verbala delen, men det är ingen annan som har visat det innan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolan och alla som träffar barn och unga med adhd har nytta av dem. Även föräldrar, eftersom de behöver utbildas i att man inte endast kan ha ett medicinskt synsätt. Man behöver först och främst tänka på hur anpassningarna i hemmet och skolan fungerar samt om omgivningen använder de pedagogiska och psykologiska redskap som barnet behöver. Annan forskning har visat att hur barnet stöds i skolan och hemma påverkar funktionshindret, så det är en viktig pusselbit.

– Personligen tycker jag att den här avhandlingen är väldigt viktig eftersom det görs så få studier på en grupp som är väldigt stor i samhället. Det är en grupp som det går sämre för och som slukar väldigt mycket resurser.

Åsa Lasson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Företagsekonomi

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i företagsekonomi!
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
21 nov

Rättssäker betygssättning

Förbättra din förmåga att sätta likvärdiga och rättssäkra betyg genom en handfast kurs som leds av betygsexperterna Per Måhl och Bo Sundblad. Köp kursen för 749 kr och få tillgång till den i 6 månader. Kursintyg ingår!
Mer info
Åk 4–Vux
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev