Barn med adhd behöver bättre stödinsatser

Den språkliga förmågan som är viktig i skolan utvecklas inte i samma takt hos barn med adhd som hos andra barn. De mår också sämre emotionellt än andra barn. Det konstaterar Pia Tallberg som efterlyser bättre stödinsatser för gruppen. 

Pia Tallberg
Pia Tallberg

Bor i Lund
Född år 1966

Disputerade 2021-09-17
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Long-term Outcome of Cognitive and Emotional Functioning in Young People with adhd

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat inom neuropsykologi sedan jag började jobba som psykolog år 1992, samt med barn med utvecklingsrelaterade och förvärvade funktionsnedsättningar i 25 år. När det gäller barn med adhd har jag funderat på vad de utredningar som vi gör betyder i ett längre perspektiv. Är de en ögonblicksbild eller säger de här testen något om hur barnen utvecklas? Det var inte så många studier gjorda på hur barn utvecklas så där fanns det en kunskapslucka.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur kognitiva exekutiva funktioner och emotionella funktioner hos barn med adhd utvecklas under tre år. Jag har bedömt det vid två tillfällen, vid baseline (första mättillfället) och vid en uppföljning. Jag har också tittat på om det finns några samband mellan själva adhd-problematiken och de här tilläggssvårigheterna. Jag har också tittat på funktion, hur det går i skolan och om barnen har fått godkända betyg eller inte.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste att lyfta fram är att trots att barnens symptom lindras med åren så är deras funktioner på gruppnivå stabila över tid. Men en funktion, som är viktig att uppmärksamma, är inte stabil och det är den verbala funktionen. För skolan är ett av de viktigare resultaten att barn med adhd inte utvecklas i samma takt som vare sig kontrollgruppen eller normgruppen, när det gäller den verbala funktionen. Därför behöver man hålla koll på deras utveckling. Resultaten visar att den verbala funktionen redan vid baseline predicerade godkända betyg vid uppföljningen signifikant. Så hur den verbala funktionen utvecklas är viktigt för hur det går för barnen när det gäller skolbetyg.

– I studien undersökte jag också det som kallas exekutiva funktioner, med ett test där man mäter barnens prestation och ett skattningsformulär där man tittar på beteende. Beteendeskattningarna handlar om funktioner som är nära vardagen och som är väldigt viktiga för att ha en bra skolfunktion. I skolfunktionen ingår att samspela med andra barn och vuxna, att ta ansvar och klara av sitt skolarbete. Om man har problem med de funktionerna så är man ganska utsatt.

– Utifrån min forskning kan vi fråga oss om barnen får tillräckligt mycket behandling och stöd när det gäller de här exekutiva vardagsfunktionerna som gör att de klarar av sin skolgång. En annan fråga som man kan ställa sig är hur en sådan stödinsats skulle kunna se ut. Man kan också fråga sig hur lärares och föräldrars roll i att ge stöd kan länkas samman med barnens förmåga att stödja sig själv. Att bara ge stöd kanske inte gör att barnen utvecklas och att bara träna barnet kanske inte heller är genomförbart.

– Jag tittade också på hur barnen mår emotionellt, och resultaten visar att de mår sämre än en kontrollgrupp och det verkar också vara ganska stabilt över tid. Jag tittade framför allt på så kallad internaliserad ilska, som är en känsla av att känna sig misslyckad och orättvist behandlad och av att inte komma till sin rätt. Känslan av internaliserad ilska är ofta inblandad i utvecklingen av depressiva problem, vilket är något som barn med adhd ofta har problem med.

Vad överraskade dig?

– Jag kan inte säga att det överraskade mig med den verbala delen, men det är ingen annan som har visat det innan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolan och alla som träffar barn och unga med adhd har nytta av dem. Även föräldrar, eftersom de behöver utbildas i att man inte endast kan ha ett medicinskt synsätt. Man behöver först och främst tänka på hur anpassningarna i hemmet och skolan fungerar samt om omgivningen använder de pedagogiska och psykologiska redskap som barnet behöver. Annan forskning har visat att hur barnet stöds i skolan och hemma påverkar funktionshindret, så det är en viktig pusselbit.

–  Personligen tycker jag att den här avhandlingen är väldigt viktig eftersom det görs så få studier på en grupp som är väldigt stor i samhället. Det är en grupp som det går sämre för och som slukar väldigt mycket resurser.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-11-11 16:48 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Snabba insatser viktiga för att motverka skolfrånvaro

Problematiken bakom omfattande skolfrånvaro är komplex och det finns ingen lösning som passar alla. Åtgärder måste därför alltid föregås av en noggrann kartläggning, understryker forskaren Hans Ek.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Time-tested activities to build community in elementary school

Strengthening community bonds in elementary school can start with simple ideas like celebrating personal and academic milestones.

Educator’s view: The biggest equity issue in math is low expectations. From Origami to Super Mario and the Lebombo Bone, 3 ways to fix that

Low expectations and a focus on deficits in math – from both students and schools – are the biggest obstacle to equity in the subject, Twana Young, vice president of curriculum and instruction at the Mind Research Institute, asserts in this commentary. Turning origami fun into a fractions lesson and embracing the ”sometimes you take a wrong turn” aspect of gamified lessons are two ways Young suggests for better engaging math students.