Barn med adhd behöver bättre stödinsatser

Den språkliga förmågan som är viktig i skolan utvecklas inte i samma takt hos barn med adhd som hos andra barn. De mår också sämre emotionellt än andra barn. Det konstaterar Pia Tallberg som efterlyser bättre stödinsatser för gruppen. 

Pia Tallberg
Pia Tallberg

Bor i Lund
Född år 1966

Disputerade 2021-09-17
vid Lunds universitet


AVHANDLING
Long-term Outcome of Cognitive and Emotional Functioning in Young People with adhd

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat inom neuropsykologi sedan jag började jobba som psykolog år 1992, samt med barn med utvecklingsrelaterade och förvärvade funktionsnedsättningar i 25 år. När det gäller barn med adhd har jag funderat på vad de utredningar som vi gör betyder i ett längre perspektiv. Är de en ögonblicksbild eller säger de här testen något om hur barnen utvecklas? Det var inte så många studier gjorda på hur barn utvecklas så där fanns det en kunskapslucka.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur kognitiva exekutiva funktioner och emotionella funktioner hos barn med adhd utvecklas under tre år. Jag har bedömt det vid två tillfällen, vid baseline (första mättillfället) och vid en uppföljning. Jag har också tittat på om det finns några samband mellan själva adhd-problematiken och de här tilläggssvårigheterna. Jag har också tittat på funktion, hur det går i skolan och om barnen har fått godkända betyg eller inte.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste att lyfta fram är att trots att barnens symptom lindras med åren så är deras funktioner på gruppnivå stabila över tid. Men en funktion, som är viktig att uppmärksamma, är inte stabil och det är den verbala funktionen. För skolan är ett av de viktigare resultaten att barn med adhd inte utvecklas i samma takt som vare sig kontrollgruppen eller normgruppen, när det gäller den verbala funktionen. Därför behöver man hålla koll på deras utveckling. Resultaten visar att den verbala funktionen redan vid baseline predicerade godkända betyg vid uppföljningen signifikant. Så hur den verbala funktionen utvecklas är viktigt för hur det går för barnen när det gäller skolbetyg.

– I studien undersökte jag också det som kallas exekutiva funktioner, med ett test där man mäter barnens prestation och ett skattningsformulär där man tittar på beteende. Beteendeskattningarna handlar om funktioner som är nära vardagen och som är väldigt viktiga för att ha en bra skolfunktion. I skolfunktionen ingår att samspela med andra barn och vuxna, att ta ansvar och klara av sitt skolarbete. Om man har problem med de funktionerna så är man ganska utsatt.

– Utifrån min forskning kan vi fråga oss om barnen får tillräckligt mycket behandling och stöd när det gäller de här exekutiva vardagsfunktionerna som gör att de klarar av sin skolgång. En annan fråga som man kan ställa sig är hur en sådan stödinsats skulle kunna se ut. Man kan också fråga sig hur lärares och föräldrars roll i att ge stöd kan länkas samman med barnens förmåga att stödja sig själv. Att bara ge stöd kanske inte gör att barnen utvecklas och att bara träna barnet kanske inte heller är genomförbart.

– Jag tittade också på hur barnen mår emotionellt, och resultaten visar att de mår sämre än en kontrollgrupp och det verkar också vara ganska stabilt över tid. Jag tittade framför allt på så kallad internaliserad ilska, som är en känsla av att känna sig misslyckad och orättvist behandlad och av att inte komma till sin rätt. Känslan av internaliserad ilska är ofta inblandad i utvecklingen av depressiva problem, vilket är något som barn med adhd ofta har problem med.

Vad överraskade dig?

– Jag kan inte säga att det överraskade mig med den verbala delen, men det är ingen annan som har visat det innan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolan och alla som träffar barn och unga med adhd har nytta av dem. Även föräldrar, eftersom de behöver utbildas i att man inte endast kan ha ett medicinskt synsätt. Man behöver först och främst tänka på hur anpassningarna i hemmet och skolan fungerar samt om omgivningen använder de pedagogiska och psykologiska redskap som barnet behöver. Annan forskning har visat att hur barnet stöds i skolan och hemma påverkar funktionshindret, så det är en viktig pusselbit.

–  Personligen tycker jag att den här avhandlingen är väldigt viktig eftersom det görs så få studier på en grupp som är väldigt stor i samhället. Det är en grupp som det går sämre för och som slukar väldigt mycket resurser.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-11-11 16:48 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd

En hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem. Det visar Matilda Fricks avhandling där hon har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn.

Snabba insatser viktiga för att motverka skolfrånvaro

Problematiken bakom omfattande skolfrånvaro är komplex och det finns ingen lösning som passar alla. Åtgärder måste därför alltid föregås av en noggrann kartläggning, understryker forskaren Hans Ek.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”