Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn som är impulsiva och uppvisar hyperaktivt beteende är inte lika engagerade i förskolan som andra barn, vilket påverkar deras lärande och utveckling. Extra stöd behöver sättas in redan på förskolan, visar Madeleine Sjöman i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har min bakgrund som specialpedagog i grundskolan men har arbetat som specialpedagog mot förskolan. Barn i behov av särskilt stöd på grund av beteendesvårigheter är det som har intresserat mig mest. De barnen får inte alltid en diagnos på grund av sina svårigheter men det är barn som skapar oro hos personalen och som de har svårt att hantera i barngruppen.

– Jag kom i kontakt med det här projektet där Mats Granlund är projektansvarig, han är också ledare för Child-gruppen här på Jönköpings högskola. När de startade upp projektet undrade de om jag var intresserad av att vara en del av det tack vare mina tidigare erfarenheter av barn i behov av särskilt stöd.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har i enkäter frågat förskollärare om barns engagemang, om vilken typ av stöd de ger i förskolan och om barns beteendesvårigheter och socialt samspel. Målet har varit att identifiera möjligheter och hinder för det individuella barnet när det gäller engagemang men också hur förskolans miljö kan bidra till barns engagemang. Det har varit mitt intresse att både få ihop individ och omgivande faktorer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste resultatet är att barn med beteendesvårigheter visar en lägre grad av engagemang i förskolans aktiviteter som i sin tur kan påverka deras lärande. Det handlar om barn som uppvisar ett hyperaktivt beteende och har svårt att stanna kvar i situationer, som ständigt byter aktiviteter och som ofta avbryter sitt samspel med andra barn. Jag har inte specifikt studerat barns lärande men för att lära sig nya färdigheter behöver barnet stanna kvar i en situation tillräckligt länge för att bli involverad i det som pågår. Det är något som jag tror att vi missar många gånger. Vi ser att de här barnen är oroliga och att det är stökigt runt omkring dem, men som lärare vet man kanske inte alltid vad man ska göra för att hjälpa dem.

– Drygt 60 procent av de barn som är i behov av särskilt stöd på grund av beteendesvårigheter får inget särskilt stöd för att fungera på ett bättre sätt på förskolan. Det är en stor andel som inte får det stöd som de skulle behöva. Det är bekymmersamt om man tänker hur det ska fungera längre fram i skolan. För att komma till rätta med det behöver man göra insatser mycket tidigare. Jag kan se i materialet att insatserna börjar när barnen är 4-5 år, innan de ska över till förskoleklass, vilket är för sent. Det behövs ett närmre samarbete med externa aktörer. Även om inte barnet har någon diagnos tror jag på att jobba med habilitering, med BUP och med resursteam i kommunen när man känner oro för ett barn. Det kan innebära att problemen inte blir så stora. Det är också viktigt att fokusera mer på att stödja det som fungerar när barn är engagerade i en aktivitet, och vilken typ av stöd man kan ge som förskollärare för att barnen ska stanna kvar i den aktiviteten och tycka att det är roligt.

– Mina resultat visar att det finns en viss skillnad mellan pojkar och flickor. Överlag verkar pojkar uppvisa en högre grad av hyperaktivitet men när personalen gynnar deras engagemang minskar deras hyperaktivitet ganska radikalt. Om förskollärarna skapar spännande aktiviteter och situationer är pojkar väldigt behjälpta av det. Flickor visar genomgående ett högt engagemang. Kanske behöver bemötandet av pojkar och flickor se lite olika ut, med olika typer av lekar och olika typer av material för att de ska bli engagerade.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade och som var ett positivt resultat, handlar om att barn med beteendesvårigheter uppvisar högre grad av engagemang om de går på förskolor där det är ett positivt samspel mellan barnen och där förskollärarna är lyhörda för barnens initiativ och kommunikation. Då kan de vara engagerade i det som pågår även om förskollärare har skattat att barnen visar beteendeproblem. Det visar att miljön har en jättestor betydelse, vilket jag hade hoppats på. Men jag fick en bekräftelse på att även individuella skillnader mellan barnen avgör om de kan vara engagerade i förskolans vardag, vilket även andra studier visar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att de kan vara till nytta på flera nivåer. Förskolechefer har nytta av dem eftersom de måste skapa förutsättningar för sin personal som i sin tur ska ge stöd till barnen. Det handlar mycket som strukturer, hur många barn det är per vuxen, hur många barn som är i behov av särskilt stöd och hur stora barngrupperna ska vara.

– Resultaten är naturligtvis intressanta för förskollärare. De behöver identifiera både hinder och möjligheter för barn i behov av särskilt stöd och deras engagemang i förskolan. De behöver också göra en synvända där de inte bara identifierar beteendesvårigheter utan även hur de ska gynna engagemanget. I mina resultat har jag sett att det handlar väldigt mycket om att uppmärksamma beteendeproblemen när förskollärare ger stöd, men väldigt lite om hur man kan uppmärksamma engagemanget som är den positiva drivkraften. Stödet bör i större utsträckning handla om att identifiera hur vi kan gynna engagemanget så det blir högre. Inom arbetslaget bör man fundera över hur man kan samtala med vårdnadshavare när man som personal är orolig. Utöver det kan jag även tänka mig att vårdnadshavare kan tycka att resultaten är intressanta när det handlar om att identifiera barnets behov av särskilt stöd och att stöd bör sättas in tidigt för att gynna barnets engagemang, lärande och utveckling.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-04-04 11:10 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-04-20 15:41 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Val av gymnasieskola speglar segregation

Flickor väljer gymnasieskola utifrån känsla av tillhörighet, snarare än program eller betyg. Skolvalet både speglar och förstärker segregation, menar Johanna Sixtensson som forskat om unga tjejers vardagsliv.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Viktigt med helhetssyn för pedagogisk utveckling

Den egna undervisningsmiljön är en viktig faktor för lärares pedagogiska utveckling. Det menar Clarie Englund som forskat om lärare som arbetar på ett nätbaserat farmaciprogram.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Arbete mot extremism krockar med skolans demokratiuppdrag

Samhällets riktlinjer till lärare för att stoppa våldsbejakande extremism krockar inte bara med skolans demokratiuppdrag, de riskerar att också verka kontraproduktivt. Det varnar Christer Mattsson för i sin avhandling.

Yrkesutbildade migranter får lika lätt jobb

Utrikesfödda med en yrkesutbildning är lika matchade på arbetsmarknaden som svenskfödda. Inge Dahlstedt har utforskat utbildningens roll för migranter och deras barn på den svenska arbetsmarknaden.

Svårt förena mentorskap med undervisning

Medan mentorsuppdraget kräver flexibilitet och förmåga att möta elevernas behov i stunden, styrs lärarnas undervisningsarbete utifrån fasta tidsramar. De båda uppdragen är svåra att förena, visar Helena Wallström i sin avhandling.

Historielärares erfarenheter av 2011 års skolreformer varierar

När historielärare själva får berätta vad de senaste årens skolreformer har inneburit för dem och deras undervisning framträder bilden av en kluven lärarkår. Kraven i 2011 års skolreform på tydligt mätbara prestationer har inneburit ett hinder för flera av lärarna i avhandlingen, menar forskaren Anders Persson.

Viktigt med flera perspektiv på text och språk när man arbetar med andraspråkselever

I sin avhandling om svenska som andraspråk utforskar Anna Sahlée nya vägar att förstå text. Ett resultat i studien är en modell för textanalys som hon föreslår och som kan användas för att analysera texter.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Sociala medier utmanar studenters olika roller

Att parera mellan rollerna som student, privat och professionell är en balansakt. Det konstaterar Pernilla Josefsson som utforskat hur högskolestudenter förhåller sig till sociala medier när de integreras i lärmiljön.

Svårt att förändra undervisningen i matematik

Trots höga ambitioner att förändra undervisningen fastnar lärare i matematikens traditionella uppgiftsdiskurs. Det visar Ann-Sofi Röj-Lindberg som forskat om matematiklärare som söker nya arbetssätt.

Bättre möjligheter till lärande när elevers frågor utforskas i undervisningen

Att ge utrymme för elevernas frågor i matematikundervisningen bidrar till att innehållet blir behandlat på ett mer komplext sätt. Det vinner både elever och lärare på, visar Tuula Maunulas avhandling.

Kompetensutvecklingsprogram för lärare under lupp

Jannika Lindvall har utforskat två stora kompetensutvecklingsprogram för lärare i matematik.  Båda är lika i upplägg. Men dess effekter på elevresultaten skiljer stort.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?