Barn med samisk bakgrund känner sig utsatta

Susanne Sawander

Lotta Omma
Lotta Omma

Född 1952
uppvuxen i Eksjö

Disputerade  2013-02-05
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Ung same i Sverige: Livsvillkor, självvärdering och hälsa

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gift med en renskötande same och vi har tre barn tillsammans. Intresset väcktes även genom mitt jobb som psykolog på Bup i Gällivare/Kiruna. En rad självmord bland unga män vållade en oro i det samiska samhället och jag ville ta reda på mer om hur unga samer egentligen mår.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur det är att vara ung same i Sverige i dag utifrån en rad aspekter som självbild, levnadsvillkor och hälsa. Avhandlingen utgår från två enkäter, en bland samiska skolbarn 13-18 år samt en för unga vuxna 18-28 år. Alla som deltog har en självvald samisk identitet genom att de gick i samisk skola eller på ett annat sätt tog ställning för sitt ursprung.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Båda åldersgrupperna vittnade tydligt om en utsatthet. Hälften av alla i den äldre gruppen rapporterade om att de någon gång blivit illa behandlade på grund av sin samiska härkomst. 25 procent av de mellan 13-18 år hade någon gång känt sig orättvist behandlade av lärare i skolan på grund av sin samiska bakgrund. Unga samer känner sig ofta tvingade att försvara sin existens och kultur. De ställs ofta till svars, inte sällan utifrån felaktiga påståenden, som exempelvis att det är samernas fel att man inte får köra snöskoter överallt.

– Okunskapen om samer och samisk historia är stor. En ungdom påpekade: ”Vi får lära oss mer om Amerikas indianer än om svenska samer i skolan”. Ett annat viktigt resultat var att unga vuxna samer trots allt har en bättre fysisk hälsa än unga i genomsnitt. Jag tror att det bottnar i att ungdomarna upplever en stark känsla av tillhörighet och gemenskap.

Vad överraskade dig?

– Att så många som 50 procent har känt sig illa behandlade på grund av sitt ursprung. Etnisk diskriminering är en riskfaktor för psykisk ohälsa och ungdomarna med denna erfarenhet mådde också sämst.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla samiska ungdomar förstås! Avhandlingen har redan väckt mycket uppmärksamhet och jag hoppas nu att det händer något på riktigt. Det räcker inte med att lyfta ämnet och låta unga samer göra sig hörda. Något konkret måste göras för att förändra attityder och öka kunskapen om samer som ett urfolk i Sverige.

Sidan publicerades 2013-03-25 16:18 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ängslan och oro ger höga betyg

Att vara begåvad och samvetsgrann är viktiga faktorer för höga betyg. Men även elever som drivs av ångest och oro får höga betyg, visar en ny studie.

Högre risk för ohälsa bland barn med utlandsfödda föräldrar

Flickor som har båda föräldrarna födda i ett annat land än Sverige har oftare huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnproblem, visar ny forskning. Skolan har en viktig roll för att förebygga ohälsa, menar Heidi Carlerby.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Ungdomar saknar stöd för att hantera digitala sexuella trakasserier

Digitala sexuella trakasserier, så kallad sexting, är vanligt bland unga. Men elever saknar strategier för att hantera sexting, trots att konsekvenserna kan bli mycket svåra för enskilda elever, visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling.

Utbildningspolicy tolkas olika på nationell och lokal nivå

Skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, men Ulrika Bergstrands avhandling visar att kommuner i gles- och landsbygd ofta har svårt att genomföra det som förväntas från nationellt håll.

Psykiatriska diagnoser slår hårt mot elevers betyg

Elever med en psykiatrisk diagnos har betydligt sämre skolresultat än de som inte har någon diagnos. Den diagnos som slår absolut hårdast är adhd, och det gäller både flickor och pojkar, visar Cristian Bortes i sin avhandling.

Ungdomar vet inte när och var de ska söka hjälp

Unga människor vet inte var de kan söka hjälp om de mår psykiskt dåligt. Det visar en avhandling av Katrin Häggström Westberg, som tycker att det borde skapas en samlad vård för unga.

Tävlingsinslag i undervisningen i idrott och hälsa reproducerar genusmönster

När ämnet idrott och hälsa befrias från konkurrens och tävlingsinslag motverkas också genusmönster. Det visar Inga Oliynyk som undersökt lärares didaktiska val ur ett genusperspektiv.

Skattningsinstrument bidrar till bättre lärmiljö för barn med autism 

Genom att använda ett skattningsinstrument kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnös avhandling.

Barn utforskar rörelse i krigslekar

Skola, förskola och föräldrar måste vara försiktiga med ett alltför ensidigt fördömande av krigslekar som kan vara viktiga för många barn, framför allt pojkar. Det visar Ebba Theorells forskning.

Unga med hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga

Unga med en hörselnedsättning mår sämre än hörande jämnåriga, och allra sämst mår de som har en hörselnedsättning och ytterligare en funktionsnedsättning, visar Sylvia Olssons forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer