Dela:

Barn och ungdomar tiger om misshandel

Barn och unga som utsatts för barnmisshandel berättar oftast inte om det för professionella. Det handlar i grund och botten om att de inte litar på vuxna, menar Carolina Jernbro som har forskat i ämnet.

Carolina Jernbro
Carolina Jernbro

Född 1976
i Karlstad

Disputerade 2015-12-04
vid Karlstad universitet


AVHANDLING
Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv: Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är folkhälsovetare och har gått ett magisterprogram på Karlstads universitet om barns liv och hälsa. Jag var intresserad av hur livsstil påverkar hälsan och blev medveten om att det finns andra saker som påverkar hälsan mer, exempelvis hur man växer upp.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur barn och unga upplever barnmisshandel. Både förekomsten av misshandel men också sambandet mellan misshandel och olika psykosomatiska symptom samt livskvalitet. Jag har utgått från elevenkäter som ingår i nationella kartläggningar av barnmisshandel från år 2000, 2006 och 2011. I en av enkäterna deltar även 20-åringar så det är blandade åldrar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att flera av barnen och ungdomarna upplevde den psykiska misshandeln som värre än den fysiska eftersom den anses sätta djupare spår. Om man blir slagen verkar det, enligt barnen, lättare att tänka att det är förälderns fel. Vid en psykisk misshandel där man blir nedvärderad och trycks ner är det lättare att tro att det är en själv det är fel på. Det sänker både självförtroendet och självkänslan. Jag menar att alla misshandelsformer, inte endast sexuella övergrepp och fysisk misshandel, måste få större plats i forskningen. Det gäller även insatser. Det var ett ganska överraskande resultat att så många som 20 procent hade utsatts för misshandel. Även om de mildare formerna av misshandel som fysisk bestraffning och att få en örfil är med i den statistiken. Men fem procent hade blivit utsatta för en mer systematisk misshandel med grövre våld och det är ganska många trots allt.

– När det gäller kopplingen mellan barnmisshandel och hälsa visar mina resultat att barn som har blivit misshandlade mår sämre och har sämre livskvalitet än andra barn. Ju mer utsatt man är desto sämre mår man, och desto fler psykosomatiska symptom har man. Ett annat viktigt resultat handlar om att få barn och unga avslöjar att de har blivit misshandlade för vuxna professionella. De kanske berättar för en vän eller ett syskon men få berättar för en lärare eller någon annan professionell. Det beror på att barnen och ungdomarna inte litar på vuxna. Ytterligare ett resultat handlar om stödet man får om man väljer att berätta. Flera barn och unga upplevde att socialtjänsten tog förälderns sida, att de inte var lyhörda för barnen och att det saknades ett barnperspektiv. Något som är viktigt att lyfta fram är ändå att det var många barn som hade fått hjälp av elevhälsan. En tjej berättade att hon inte skulle ha överlevt utan hjälp från kuratorn. Elevhälsan har en betydelsefull roll och det är viktigt att de resurserna finns.

Vad överraskade dig?

– Framförallt att den psykiska misshandeln upplevdes som värst men också att det var få unga som berättade för professionella om misshandeln.

Vem har nytta av dina resultat?

– Professionella som jobbar med barn. Jag har skrivit på svenska och språket är inte så vetenskapligt så jag hoppas att den ska vara tillgänglig för praktiken. För professionella som arbetar med barn är det viktigt att känna till att det förekommer misshandel. De måste våga fråga, frågar man tillräckligt många gånger så kanske barnet till slut berättar.

Åsa Lasson

 

Sidan publicerades 2016-03-21 10:43 av Susanne Sawander


Relaterat

Koppling mellan tidig sexuell debut och sexuella övergrepp

En tidig sexuell debut kan vara tecken på sexuella övergrepp och är även kopplad till andra riskbeteenden. Det är viktigt att lärare och vårdpersonal lär sig se varningssignalerna. Barn berättar sällan själva om övergrepp, menar Åsa Kastbom som forskat i ämnet.

Skolan sviker unga kvinnor med svåra erfarenheter

Det är svårt att förstå unga kvinnors problem i skolan om man inte förstår deras situation och vilka upplevelser de har bakom sig. Det konstaterar Anneli Nielsen. Hon menar att det inte krävs någon specifik metod för att hjälpa dem – det handlar om att ta sig tid att lyssna.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Den psykosociala miljön kommer ofta i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola och lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.

Three tools to help educators better understand what students need

While teachers are familiar with wearing many hats, they might be surprised to learn that they are researchers too. Educators are constantly gathering and assessing data from their students, schools and classrooms.