Barn utforskar rörelse i krigslekar

Små barn utforskar avancerade rörelser i krigslekar. Barnen respekterar varandras utrymme och utforskar rumslighet i lekarna, visar en ny avhandling. Skola, förskola och föräldrar måste vara försiktiga med ett alltför ensidigt fördömande av denna lek som kan vara viktig för många barn, framför allt pojkar, enligt Ebba Theorells forskning.

Ebba Theorell
Ebba Theorell

Disputerade 2021-12-10
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Kraft, form, transformationer. Om kinestetisk musikalitet och kroppsvärldande i pojkars krigslek

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag fick egna söner blev jag förvånad över att de började leka krigslekar så tidigt, redan i treårsåldern. Jag tyckte det var provocerande och samtidigt så svårt att påverka. En känsla jag verkade dela med väldigt många andra pedagoger och föräldrar. Hos vuxna finns ofta en hård ton om att man ska stävja dessa lekar så tidigt som möjligt och många skolor och förskolor inför totalförbud för krigslekar. Men finns det en risk att allt detta fördömande, på ett bakvänt sätt, istället alienerar pojkar från våra utbildande institutioner och sociala gemenskaper?

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag blev misstänksam mot den kompakta vuxna negativitet jag såg omkring mig och bestämde mig för att börja filma krigslekande barn, i tre till nio års ålder, för att lära mig mer från barnen om vilket innehåll de ger krigsleken (här avses fysiska actionlekar, superhjältelekar). Tidigare forskning har i stor utsträckning tittat på krigslekar i relation till aggressivitet. Normaliseras aggressiviteten eller är det så att våldsamma impulser bearbetas och avdramatiseras i krigslek? Men i den här studien undersöker jag vilka estetiska dimensioner som kommer till uttryck i små barns krigslek. När jag började filma krigslekande barn visade det sig att inga av mina fördomar stämde. Barnen var försiktiga i sina rörelser och noga med att inte slå varandra. De kunde göra otroligt avancerade rörelser och samtidigt vara respektfulla inför varandras kroppar, exempelvis att inte snudda varandra vid låtsasfäktning. Detta ledde till att jag bestämde mig för att sätta rörelsen i förgrunden och att göra en analys med hjälp av dansteori.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det behövs fler nyanserade vuxenperspektiv på krigslekar. Det är exempelvis viktigt att lära sig se skillnad på låtsasaggression och riktig aggression; leker barnen med våldsamma uttryck eller är det ett bråk med en intention att skada, skapa konflikt? Jag föreslår att krigsleken kan ses som en arena som blir attraktiv för små barn eftersom den möjliggör ett intensivt och dynamiskt undersökande av rörelse. Analys av data visade att rörelser ständigt finkalibreras i leken, både individuellt och kollektivt men också i relation till platsen. Jag beskriver detta rörelseutforskande med hjälp av Erin Mannings begrepp: ”kroppsvärldande”, vilket kan ha en djup betydelse för barnens identitetsskapande och delaktighet i den värld vi lever i. I studien formuleras sex rörelsekategorier, vilka binds samman av kategorin ”kinestetisk musikalitet” som beskriver en poetisk, kroppslig känslighet.

Vad överraskade dig?

– Genomgående var det tydligt att det var väldigt viktigt för barnen att respektera varandras fysiska utrymme. Det var också överraskande att se att små barn är så skickliga i sina rörelsemönster och visar sådan omsorg om varandra. Att så mycket var precis tvärtom från det jag förväntat mig och trodde mig veta.

Vem har nytta av dina resultat?

– Inom forskningen rör detta perspektiv alla estetiska ämnen både som konstformer och didaktiska fält inom dans, musik, drama, bild och film. Men ämnet krigslek är så komplext och rör så många ämnen så avhandlingen riktar sig också till forskningsfält som sociologi, genus, filosofi och psykologi som förhoppningsvis här kan hitta nya plattformar att utgå ifrån, fördjupa och utveckla. Fler som kan tänkas ha användning av denna forskning är pedagoger i förskolan, skolan, föräldrar och i slutändan förhoppningsvis pojkarna själva.

Susanne Rydell

Sidan publicerades 2022-02-03 16:28 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-04-14 13:41 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Känslor triggar dynamiken i leken

I sin avhandling belyser Nadezda Lebedeva nyanlända barns lek i förskolan. Det som visade sig vara mest betydelsefullt för leken var barnens känslomässiga tillstånd, säger hon.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Tema: Autism och lek i förskolan Webbkonferens

Vi erbjuder nu möjligheten att ta del av två uppskattade föreläsningar från tidigare konferenser, båda med temat lek och samspel för barn med autism. Du får fördjupad kunskap och konkreta verktyg för att stötta barnens sociala kompetens. Föreläsningarna riktar sig till förskollärare, barnskötare, resurspedagoger och specialpedagoger.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Tävlingsinslag i undervisningen i idrott och hälsa reproducerar genusmönster

När ämnet idrott och hälsa befrias från konkurrens och tävlingsinslag motverkas också genusmönster. Det visar Inga Oliynyk som undersökt lärares didaktiska val ur ett genusperspektiv.

Skattningsinstrument bidrar till bättre lärmiljö för barn med autism 

Genom att använda ett skattningsinstrument kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnös avhandling.

Samband mellan små barns språkförmåga och exekutiva förmåga

En ny avhandling bekräftar att det finns ett samband mellan exekutiv förmåga och språklig förmåga även för svenska barn i 4–6-årsåldern. Resultaten kan ge ledtrådar till varför barn med språkstörning ofta har svårt med uppmärksamhet och koncentration, menar forskaren Signe Tonér.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.