Dela:

Barnens idéer centralt för naturvetenskap i förskolan

För att naturvetenskap ska passa ihop med förskolans kultur är det viktigt att utgå från vardagliga händelser. Samtidigt tycker pedagogerna att det är svårt att binda ihop barnens egna uttryck med naturvetenskapliga förklaringsmodeller, visar Sofie Areljung i sin avhandling.

Sofie Areljung
Sofie Areljung

Född 1983
Bor i Umeå

Disputerade 2017-06-13
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Utanför experimentlådan: kunskapsproduktion, tid och materia i förskolans naturvetenskapsundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som grundskole- och gymnasielärare i matematik och NO. Jag sökte doktorandtjänsten med inriktning på naturvetenskap i förskolan av ren nyfikenhet. Såhär i efterhand är jag otroligt glad att jag fick möjlighet att utforska förskolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad som behövs för att undervisning i naturvetenskap ska ske och passa ihop med förskolans kultur. Avhandlingen bygger på flera projekt, varav ett större som 14 förskolor deltog i. Utifrån frågor om hur naturvetenskap gestaltas, görs och pratas om har jag filmat, observerat och gruppintervjuat pedagoger på förskolorna. Ytterligare ett projekt handlar om hur jag tillsammans med pedagoger på tre förskolor utvecklat en modell för naturvetenskapsundervisning i förskolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att barnens egna bidrag är centralt när kunskap om naturvetenskap skapas i förskolan. Naturvetenskapliga fenomen upplevs och lärs genom barnens egna tankar, kroppsliga erfarenheter, språk och estetiska uttryck.

– Pedagogerna är överens om att undervisning i naturvetenskap bäst sker utifrån vardagliga händelser. Samtidigt vittnar många lärare om att det kan vara svårt att väva ihop naturvetenskapliga förklaringsmodeller med barnens egna tankar om naturvetenskapliga fenomen. I praktiken blir det därför ofta antingen eller vetenskaplig förklaring eller barnets förklaring. Vad detta beror på ingår inte i mina forskningsresultat men en möjlig förklaring är kunskapsbrist bland pedagogerna. Just detta kan också förklara att en del pedagoger väljer att undervisa naturvetenskap genom enskilda experiment. De här experimenten blir ett sätt att ”bocka av” undervisningen i ämnet.

– Den undervisningsmodell som utvecklades tillsammans med en förskola bygger på idén att arbeta med naturvetenskap utifrån olika verb, exempelvis rulla, studsa, blanda.  Verb skapar utrymme att utforska abstrakta fenomen och processer på ett både djupare och vidare plan jämfört med att arbeta utifrån substantiv, exempelvis, skog, vatten, som är vanligt på förskolor.

Vad överraskade dig?

– Under arbetet hörde jag ofta pedagoger säga att ”det finns inga rätt eller fel”. Jag tror att detta var ett uttryck för att pedagogerna inte vill värdera barnens idéer som rätt eller fel. Därmed undviks också ofta naturvetenskapliga förklaringar som referenspunkt i undervisningen eftersom lärarna är rädda för att ”rätta svar” hämmar barnens kreativa tankeprocesser.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar inom förskolan och i förlängningen barnen. Jag hoppas att resultaten kan bidra till inspiration, idéer och kunskap kring naturvetenskaplig undervisning i förskolan. Avhandlingen innehåller också listor med kemi- och fysikverb samt exempel på hur förskolor arbetat med verb-modellen.

Susanne Sawander

Foto:Andrea Bohman

Sidan publicerades 2017-06-14 13:54 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-08-17 12:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Barns delaktighet i förskolans dokumentation

Katarina Elfström Pettersson visar i sin avhandling att förskolebarn kan vara delaktiga i förskolans dokumentation på olika sätt, oavsett vilken metod som används.

Inbäddad undervisning präglar förskolans vardag

Inbäddad undervisning, kallar forskare Sara Dalgren det som sker i vardagens möten mellan barn och förskolepedagog. Här sker en sammanflätning av omsorg, fostran, möjligt lärande och lite lek.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer