Dela:

Barnens idéer centralt för naturvetenskap i förskolan

För att naturvetenskap ska passa ihop med förskolans kultur är det viktigt att utgå från vardagliga händelser. Samtidigt tycker pedagogerna att det är svårt att binda ihop barnens egna uttryck med naturvetenskapliga förklaringsmodeller, visar Sofie Areljung i sin avhandling.

Sofie Areljung
Sofie Areljung

Född 1983
Bor i Umeå

Disputerade 2017-06-13
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Utanför experimentlådan: kunskapsproduktion, tid och materia i förskolans naturvetenskapsundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som grundskole- och gymnasielärare i matematik och NO. Jag sökte doktorandtjänsten med inriktning på naturvetenskap i förskolan av ren nyfikenhet. Såhär i efterhand är jag otroligt glad att jag fick möjlighet att utforska förskolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad som behövs för att undervisning i naturvetenskap ska ske och passa ihop med förskolans kultur. Avhandlingen bygger på flera projekt, varav ett större som 14 förskolor deltog i. Utifrån frågor om hur naturvetenskap gestaltas, görs och pratas om har jag filmat, observerat och gruppintervjuat pedagoger på förskolorna. Ytterligare ett projekt handlar om hur jag tillsammans med pedagoger på tre förskolor utvecklat en modell för naturvetenskapsundervisning i förskolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att barnens egna bidrag är centralt när kunskap om naturvetenskap skapas i förskolan. Naturvetenskapliga fenomen upplevs och lärs genom barnens egna tankar, kroppsliga erfarenheter, språk och estetiska uttryck.

– Pedagogerna är överens om att undervisning i naturvetenskap bäst sker utifrån vardagliga händelser. Samtidigt vittnar många lärare om att det kan vara svårt att väva ihop naturvetenskapliga förklaringsmodeller med barnens egna tankar om naturvetenskapliga fenomen. I praktiken blir det därför ofta antingen eller vetenskaplig förklaring eller barnets förklaring. Vad detta beror på ingår inte i mina forskningsresultat men en möjlig förklaring är kunskapsbrist bland pedagogerna. Just detta kan också förklara att en del pedagoger väljer att undervisa naturvetenskap genom enskilda experiment. De här experimenten blir ett sätt att ”bocka av” undervisningen i ämnet.

– Den undervisningsmodell som utvecklades tillsammans med en förskola bygger på idén att arbeta med naturvetenskap utifrån olika verb, exempelvis rulla, studsa, blanda.  Verb skapar utrymme att utforska abstrakta fenomen och processer på ett både djupare och vidare plan jämfört med att arbeta utifrån substantiv, exempelvis, skog, vatten, som är vanligt på förskolor.

Vad överraskade dig?

– Under arbetet hörde jag ofta pedagoger säga att ”det finns inga rätt eller fel”. Jag tror att detta var ett uttryck för att pedagogerna inte vill värdera barnens idéer som rätt eller fel. Därmed undviks också ofta naturvetenskapliga förklaringar som referenspunkt i undervisningen eftersom lärarna är rädda för att ”rätta svar” hämmar barnens kreativa tankeprocesser.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar inom förskolan och i förlängningen barnen. Jag hoppas att resultaten kan bidra till inspiration, idéer och kunskap kring naturvetenskaplig undervisning i förskolan. Avhandlingen innehåller också listor med kemi- och fysikverb samt exempel på hur förskolor arbetat med verb-modellen.

Susanne Sawander

Foto:Andrea Bohman

Sidan publicerades 2017-06-14 13:54 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-08-17 12:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Barns delaktighet i förskolans dokumentation

Katarina Elfström Pettersson visar i sin avhandling att förskolebarn kan vara delaktiga i förskolans dokumentation på olika sätt, oavsett vilken metod som används.

Inbäddad undervisning präglar förskolans vardag

Inbäddad undervisning, kallar forskare Sara Dalgren det som sker i vardagens möten mellan barn och förskolepedagog. Här sker en sammanflätning av omsorg, fostran, möjligt lärande och lite lek.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årkurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal kräver både gemensamt fokus och ett komplext ämnesinnehåll. Det kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Även om lärares intention är att ge en individualiserad och stödjande återkoppling blir ibland resultatet det motsatta. Förklaringen handlar ofta om tidsbrist eller behov av ordning i klassrummet. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Vad kan religionsundervisningen i svensk skola lära sig av hur den indiska skolan hanterar religion? Kristian Niemi hoppas att hans forskning kan bidra till reflektioner om vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till en ny syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Tillgänglig på webben 6–27 april

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Webbkonferens för dig som är svensklärare på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande. Välkommen!

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.

Säger bilden mer än tusen ord?

Ny forskning hjälper elever att förstå diagram om viktiga samhällsfrågor.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Män hindras att ta sig in i kvinnodominerade yrken

Mäns jobbansökningar sorteras bort när de söker jobb i kvinnodominerade yrken. Svårast är det för män att få komma till intervju när de söker jobb som lokalvårdare. Det visar en studie, ledd av forskare från bland annat Linköpings universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.