Barnens idéer centralt för naturvetenskap i förskolan
För att naturvetenskap ska passa ihop med förskolans kultur är det viktigt att utgå från vardagliga händelser. Samtidigt tycker pedagogerna att det är svårt att binda ihop barnens egna uttryck med naturvetenskapliga förklaringsmodeller, visar Sofie Areljung i sin avhandling.
- Sofie Areljung
Född 1983
Bor i UmeåDisputerade 2017-06-13
vid Umeå universitet
AVHANDLING
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har en bakgrund som grundskole- och gymnasielärare i matematik och NO. Jag sökte doktorandtjänsten med inriktning på naturvetenskap i förskolan av ren nyfikenhet. Såhär i efterhand är jag otroligt glad att jag fick möjlighet att utforska förskolan.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om vad som behövs för att undervisning i naturvetenskap ska ske och passa ihop med förskolans kultur. Avhandlingen bygger på flera projekt, varav ett större som 14 förskolor deltog i. Utifrån frågor om hur naturvetenskap gestaltas, görs och pratas om har jag filmat, observerat och gruppintervjuat pedagoger på förskolorna. Ytterligare ett projekt handlar om hur jag tillsammans med pedagoger på tre förskolor utvecklat en modell för naturvetenskapsundervisning i förskolan.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att barnens egna bidrag är centralt när kunskap om naturvetenskap skapas i förskolan. Naturvetenskapliga fenomen upplevs och lärs genom barnens egna tankar, kroppsliga erfarenheter, språk och estetiska uttryck.
– Pedagogerna är överens om att undervisning i naturvetenskap bäst sker utifrån vardagliga händelser. Samtidigt vittnar många lärare om att det kan vara svårt att väva ihop naturvetenskapliga förklaringsmodeller med barnens egna tankar om naturvetenskapliga fenomen. I praktiken blir det därför ofta antingen eller vetenskaplig förklaring eller barnets förklaring. Vad detta beror på ingår inte i mina forskningsresultat men en möjlig förklaring är kunskapsbrist bland pedagogerna. Just detta kan också förklara att en del pedagoger väljer att undervisa naturvetenskap genom enskilda experiment. De här experimenten blir ett sätt att ”bocka av” undervisningen i ämnet.
– Den undervisningsmodell som utvecklades tillsammans med en förskola bygger på idén att arbeta med naturvetenskap utifrån olika verb, exempelvis rulla, studsa, blanda. Verb skapar utrymme att utforska abstrakta fenomen och processer på ett både djupare och vidare plan jämfört med att arbeta utifrån substantiv, exempelvis, skog, vatten, som är vanligt på förskolor.
Vad överraskade dig?
– Under arbetet hörde jag ofta pedagoger säga att ”det finns inga rätt eller fel”. Jag tror att detta var ett uttryck för att pedagogerna inte vill värdera barnens idéer som rätt eller fel. Därmed undviks också ofta naturvetenskapliga förklaringar som referenspunkt i undervisningen eftersom lärarna är rädda för att ”rätta svar” hämmar barnens kreativa tankeprocesser.
Vem har nytta av dina resultat?
– Alla som arbetar inom förskolan och i förlängningen barnen. Jag hoppas att resultaten kan bidra till inspiration, idéer och kunskap kring naturvetenskaplig undervisning i förskolan. Avhandlingen innehåller också listor med kemi- och fysikverb samt exempel på hur förskolor arbetat med verb-modellen.
Foto:Andrea Bohman
Sidan publicerades 2017-06-14 13:54 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-08-17 12:34 av Moa Duvarci Engman
