2017-06-14 13:54  2146 Dela:

Barnens idéer centralt för naturvetenskap i förskolan

För att naturvetenskap ska passa ihop med förskolans kultur är det viktigt att utgå från vardagliga händelser. Samtidigt tycker pedagogerna att det är svårt att binda ihop barnens egna uttryck med naturvetenskapliga förklaringsmodeller, visar Sofie Areljung i sin avhandling.

Sofie Areljung
Sofie Areljung

Född 1983
Bor i Umeå

Disputerade 2017-06-13
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Utanför experimentlådan: kunskapsproduktion, tid och materia i förskolans naturvetenskapsundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som grundskole- och gymnasielärare i matematik och NO. Jag sökte doktorandtjänsten med inriktning på naturvetenskap i förskolan av ren nyfikenhet. Såhär i efterhand är jag otroligt glad att jag fick möjlighet att utforska förskolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad som behövs för att undervisning i naturvetenskap ska ske och passa ihop med förskolans kultur. Avhandlingen bygger på flera projekt, varav ett större som 14 förskolor deltog i. Utifrån frågor om hur naturvetenskap gestaltas, görs och pratas om har jag filmat, observerat och gruppintervjuat pedagoger på förskolorna. Ytterligare ett projekt handlar om hur jag tillsammans med pedagoger på tre förskolor utvecklat en modell för naturvetenskapsundervisning i förskolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att barnens egna bidrag är centralt när kunskap om naturvetenskap skapas i förskolan. Naturvetenskapliga fenomen upplevs och lärs genom barnens egna tankar, kroppsliga erfarenheter, språk och estetiska uttryck.

– Pedagogerna är överens om att undervisning i naturvetenskap bäst sker utifrån vardagliga händelser. Samtidigt vittnar många lärare om att det kan vara svårt att väva ihop naturvetenskapliga förklaringsmodeller med barnens egna tankar om naturvetenskapliga fenomen. I praktiken blir det därför ofta antingen eller vetenskaplig förklaring eller barnets förklaring. Vad detta beror på ingår inte i mina forskningsresultat men en möjlig förklaring är kunskapsbrist bland pedagogerna. Just detta kan också förklara att en del pedagoger väljer att undervisa naturvetenskap genom enskilda experiment. De här experimenten blir ett sätt att ”bocka av” undervisningen i ämnet.

– Den undervisningsmodell som utvecklades tillsammans med en förskola bygger på idén att arbeta med naturvetenskap utifrån olika verb, exempelvis rulla, studsa, blanda.  Verb skapar utrymme att utforska abstrakta fenomen och processer på ett både djupare och vidare plan jämfört med att arbeta utifrån substantiv, exempelvis, skog, vatten, som är vanligt på förskolor.

Vad överraskade dig?

– Under arbetet hörde jag ofta pedagoger säga att ”det finns inga rätt eller fel”. Jag tror att detta var ett uttryck för att pedagogerna inte vill värdera barnens idéer som rätt eller fel. Därmed undviks också ofta naturvetenskapliga förklaringar som referenspunkt i undervisningen eftersom lärarna är rädda för att ”rätta svar” hämmar barnens kreativa tankeprocesser.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar inom förskolan och i förlängningen barnen. Jag hoppas att resultaten kan bidra till inspiration, idéer och kunskap kring naturvetenskaplig undervisning i förskolan. Avhandlingen innehåller också listor med kemi- och fysikverb samt exempel på hur förskolor arbetat med verb-modellen.

Susanne Sawander

Foto:Andrea Bohman

Sidan publicerades 2017-06-14 13:54 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-08-17 12:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Barns delaktighet i förskolans dokumentation

Katarina Elfström Pettersson visar i sin avhandling att förskolebarn kan vara delaktiga i förskolans dokumentation på olika sätt, oavsett vilken metod som används.

Inbäddad undervisning präglar förskolans vardag

Inbäddad undervisning, kallar forskare Sara Dalgren det som sker i vardagens möten mellan barn och förskolepedagog. Här sker en sammanflätning av omsorg, fostran, möjligt lärande och lite lek.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själv har bättre provresultat än de som strävar efter att vara bättre än sina klasskamrater. Anders Hofverberg visar också att den positiva effekten stärks om läraren skapar en klassrumskultur som stöder personlig utveckling.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsat i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter är därför centralt i undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.